Gå till huvudinnehåll

Sök

Lättläst Inte tillgänglig

Fakta om tillgänglighetsanpassad kurslitteratur

Här hittar du fakta, statistik och nyheter om hur MTM arbetar med myndighetens uppdrag att tillgänglighetsanpassa kurslitteratur för personer med en funktionsnedsättning som innebär en läsnedsättning.

Informationen på sidan syftar till att fungera som en kunskapsbas för den som vill veta mer om myndighetens arbete i frågan. Källa till fakta och statistik på sidan är MTM om inget annat anges. Sidan uppdateras regelbundet.

MTM publicerar löpande uppdateringar om vårt strategiska utvecklingsarbete som rör tillgänglighetsanpassad kurslitteratur. Följ vårt arbete här på mtm.se och prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev.

MTM:s uppdrag och roll som myndighet

Myndigheten för tillgängliga medier är en statlig myndighet som är Sveriges kunskapscentrum för tillgängliga medier. MTM arbetar för att alla ska ha tillgång till litteratur, nyheter och samhällsinformation på sina villkor, oavsett läsförmåga eller funktionsnedsättning.

Ett av myndighetens uppdrag är att anpassa litteratur till tillgängliga format för personer med en funktionsnedsättning i form av läsnedsättning i enlighet med 17§ upphovsrättslagen. Förutom det har myndigheten även i uppdrag att producera lättläst litteratur genom LL-förlaget, att ge ut den lättlästa nyhetstidningen 8 sidor, att producera taltidningar och att tillgänglighetsanpassa samhällsinformation. MTM har också i uppdrag att sprida kunskap och forskningsresultat om tillgängliga medier.

Från och med 2025 är MTM också tillsynsmyndighet för lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet.

På vems uppdrag jobbar MTM? minimerad tryck enter för att maximera

MTM:s jobbar på uppdrag av Sveriges regering. Myndigheten sorterar under Kulturdepartementet.

Målen för MTM:s verksamhet tillsammans med krav på återrapportering anges i regleringsbreven från Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet. Regleringsbreven beslutas av regeringen och innehåller de krav och förväntningar regeringen har på MTM.

Hur ser MTM:s uppdrag vad gäller kurslitteratur ut? minimerad tryck enter för att maximera

Uppdraget finns formulerat i riksdagens förordning (2010:769) med instruktion för Myndigheten för tillgängliga medier (2§, punkt 6):

”Myndigheten ska särskilt förse högskolestuderande personer som har en funktionsnedsättning i form av läsnedsättning med sådana exemplar av kurslitteratur som de behöver för att kunna ta del av litteraturen.”

Hur arbetar MTM med kurslitteratur här och nu och på lång sikt? minimerad tryck enter för att maximera

Förutom att anpassa kurslitteratur till tillgängliga format för personer med en funktionsnedsättning som innebär en läsnedsättning bedriver MTM också ett strategiskt utvecklingsarbete om myndighetens roll i framtidens ekosystem för tillgänglig läsning. Det innebär att MTM utreder och utvecklar myndighetens produktion, distribution och förmedling av litteratur utifrån ny lagstiftning och förändringar i omvärlden. MTM håller också på att etablera en djupare kunskap om vilka konsekvenser det innebär för läsare, förmedlare, marknadsaktörer och MTM.

Varför tillgängliggör MTM kurslitteratur även om den redan finns tillgängliggjord av ett förlag? minimerad tryck enter för att maximera

Om en tillgänglig e-bok redan finns hos låntagarens högskolebibliotek hänvisar MTM alltid i första hand till den. MTM producerar boken enbart ifall låntagaren har behov av tillgänglighetsfunktionalitet som inte finns i den aktuella e-boken.

MTM analyserar just nu hur myndigheten ska förhålla sig till de fall då en tillgänglig e-bok endast finns på förlagets egna digitala tjänst, och inte som e-bok på biblioteket. Det gör bibliotekets förmedlingssituation mer komplex och det är oklart hur exempelvis så kallade ”open book-tentor” påverkas, där studenten behöver tillgång till litteraturen vid en salstenta. Att förlagen i högre grad än förut ger ut tillgängliga e-böcker är en utveckling som MTM välkomnar och som är positiv för många studenter med funktionsnedsättning. Det är viktigt för MTM att beakta alla aspekter av låntagarens studiesituation, och därför krävs en noggrann analys innan MTM fattar ett beslut om hur förlagens egna digitala tjänster påverkar MTM:s uppdrag.

Hur samarbetar MTM i sitt utvecklingsarbete med berörda parter inom kurslitteratur i Sverige idag? minimerad tryck enter för att maximera

MTM sammankallar sedan 2024 en referensgrupp för tillgänglig läsning med fokus på högskolekurslitteratur. Gruppen samlar aktörer i hela kedjan av produktion och förmedling av kurslitteratur. Både branschorganisationer för förlag och författare inom kurslitteratur, bibliotekssektor och brukarorganisationer finns representerade. Syftet med gruppen är att skapa möjlighet till dialog om frågor som gäller tillgänglig läsning utifrån de olika ingångsvärden som gruppens medlemmar representerar.

Det arbetas även fortlöpande med tillgänglig kurslitteratur i den närbesläktade referensgruppen för högskolefrågor samt inom myndighetens brukarråd.

Lagstiftning, rättigheter och skyldigheter

I Sverige har alla med en funktionsnedsättning som gör det svårt att läsa tryckt text rätt att kunna läsa litteratur, nyheter och samhällsinformation utifrån sina förutsättningar. Det är MTM som har i uppdrag att förse personer med en sådan funktionsnedsättning med litteratur anpassad efter individens behov så att denne får möjlighet att läsa på sina villkor.

Vilka lagar styr MTM:s arbete? minimerad tryck enter för att maximera

Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer för funktionsnedsättning och förbundit sig att följa dess principer och implementera dem i nationell lagstiftning. Artikel 24 i konventionen handlar rätten till utbildning och tillgång till en inkluderande och tillgänglig utbildning på alla nivåer, inklusive högre utbildning. Vad gäller svensk lagstiftning är det framför allt bibliotekslagen, diskrimineringslagen, lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet och upphovsrättslagen som styr MTM:s verksamhet på olika sätt. Det finns också förordningar som MTM förhåller sig till i myndighetens arbete. MTM:s instruktion från regeringen och Förordningen om taltidningar och mottagarutrustning är exempel på sådana förordningar.

Läs mer om lagar och förordningar via länkarna nedan.

Vad innebär 17 § upphovsrättslagen? minimerad tryck enter för att maximera

17 § i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen) reglerar framställning och användning av ett offentliggjort verk i form av en bok eller annan skrift, notation eller tillhörande illustration för en person med syn- eller annan läsnedsättning som behöver detta för att kunna ta del av verket. Med en person med syn- eller annan läsnedsättning avses 1.) en person med blindhet, 2.) en person med en synnedsättning som inte kan förbättras så att synförmågan blir väsentligen likvärdig med synförmågan hos en person som inte har en sådan nedsättning, 3). en person som har perceptions- eller lässvårigheter, eller 4.) en person som på grund av en fysisk funktionsnedsättning inte kan hålla eller hantera en bok eller fokusera eller röra ögonen i den utsträckning som normalt sett krävs för att kunna läsa. Lagen anger att ett behörigt organ som MTM får framställa, överföra och sprida exemplar av verk som personen med syn- eller annan läsnedsättning lovligen har tillgång till, för personens egen användning. Framställda exemplar får inte spridas i förvärvssyfte.

Läs mer om MTM och lagen via länkarna nedan.

Vad innebär den svenska talboksmodellen? minimerad tryck enter för att maximera

Den svenska talboksmodellen introducerades 1979. Då kom flera kulturpolitiska beslut med utredningen Kultur åt alla (SOU 1976:20) som grund. Den innebär i korta drag att staten och biblioteken i Sverige samarbetar för att personer med en syn- eller läsnedsättning ska få tillgång till talböcker. Samarbetet kallas den svenska talboksmodellen. Utgångspunkten för modellen är att staten ansvarar för produktion av talböcker och andra tillgängliga medier. Regionbiblioteken ansvarar enligt modellen för regional service och information och kommunbiblioteken samt högskolebiblioteken ansvarar för själva utlåningen.

Läs mer om modellen via länkarna nedan.

EU:s tillgänglighetsdirektiv och internationell kontext

EU antog 2019 tillgänglighetsdirektivet, som ska tillämpas i alla EU:s medlemsländer från den 28 juni 2025. I Sverige genomförs direktivet genom lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet.

Lagen ställer tillgänglighetskrav på en rad kommersiella produkter och tjänster, däribland e-böcker och programvara för att läsa e-böcker. MTM har ansvar för att utöva tillsyn över e-bokstjänster. Lagstiftningen ger också MTM nya förutsättningar att förhålla sig till i uppdraget att tillgänglighetsanpassa kurslitteratur.

När börjar lagen gälla? minimerad tryck enter för att maximera

Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet träder i kraft 28 juni 2025. I januari 2025 konstaterade en grundlagsutredning att tillgänglighetsdirektivets krav på e-böcker inte kan genomföras fullt ut utan att det först görs ändringar i grundlagen. Utredningen föreslår ändringar i tryckfrihetsförordningen för att passa in i vissa funktioner i enlighet med kraven i direktivet. Till exempel att e-boken ska gå att läsa tillsammans med hjälpmedel, att det ska finnas navigationsmöjligheter i e-boken och så kallad alternativ återgivning av innehållet, exempelvis att bilder i en e-bok ska kunna förses med bildbeskrivningar. Ändringar i Sveriges grundlagar kan endast genomföras efter två riksdagsbeslut med ett val emellan. Utredningen föreslår i sitt betänkande att samtliga författningsförslag ska träda i kraft den 1 januari 2027. För programvara finns dock igen sådan normkonflikt – de kraven är tillämpbara från 28 juni 2025.

Vilka krav ställer den nya lagen på e-böcker? minimerad tryck enter för att maximera

Det finns allmänna tillgänglighetskrav för alla tjänster som omfattas av lagen, men också kompletterande krav som är specifika för e-bokstjänster. Läs mer på MTM:s sidor om lagkrav på e-böcker via länkarna nedan.

Hur vet man som förlag att man uppfyller kraven? minimerad tryck enter för att maximera

De aktörer som träffas av lagen behöver uppfylla tillgänglighetskraven på de produkter och tjänster som omfattas. När lagen har börjat tillämpas kommer MTM att utöva tillsyn över e-böcker och programvara. På MTM:s sidor om lagkrav på e-böcker via länkarna nedan kan du läsa mer om lagkraven.

Vad innebär den nya lagen för förmedlingen av kurslitteratur? minimerad tryck enter för att maximera

De nya lagkraven kommer delvis att rita om kartan för tillgänglig litteratur i Sverige, inte enkom för kurslitteraturen. För bok- och förlagsbranschen innebär det helt nya tillgänglighetskrav att förhålla sig till. För bibliotek och för MTM innebär det ändrade förutsättningar för både produktion och förmedling av tillgänglig läsning. MTM bedömer att EU-direktivet kan komma att skapa ett större utbud av tillgänglig litteratur i Sverige och i hela EU vilket gynnar läsare som har behov av att läsa på tillgängliga sätt. Genom gemensamma lagkrav på e-böcker som tar utgångspunkt i standarder för tillgänglighet skapas en enhetlig nivå av tillgänglighet i hela EU. Det är en mycket positiv utveckling som i grund och botten handlar om universell utformning, en grundprincip för att skapa ett samhälle som är tillgängligt för alla.

Hur kommer MTM:s produktion att påverkas av att e-böcker blir tillgängliga på marknaden? minimerad tryck enter för att maximera

MTM:s produktion kommer även fortsatt att behövas för att komplettera marknadens tillgängliga e-böcker i de fall där marknaden inte tillgodoser läsarnas behov av tillgänglig kurslitteratur. MTM:s bedömning är att det leder till att myndigheten framöver sannolikt blir än mer specialiserade i vårt uppdrag att tillgänglighetsanpassa kurslitteratur.

Hur hanterar MTM:s motsvarigheter i våra grannländer anpassningar till den nya lagen? minimerad tryck enter för att maximera

Det är inte alla europeiska länder som har en myndighet som motsvarar MTM. I en nordisk kontext finns liknande myndigheter i Norge, Danmark, Finland och Island. Uppdrag och förutsättningar skiljer sig dock åt mellan länderna. Den svenska talboksmodellen är till exempel unik för Sverige och ger MTM en annorlunda kontext än vad våra nordiska grannländer har. Jämfört med övriga nordiska myndigheter med uppdrag att tillgängliggöra litteratur för personer med syn- eller läsnedsättning är MTM den enda myndighet som även har ett tillsynsuppdrag för den nya lagen..

I Danmark är det nationalbiblioteket Det Konglige Bibliotek som ansvarar för att producera och tillgängliggöra medier. Detta görs via biblioteket Nota som sedan 2024 är en del av Det Konglige Bibliotek. MTM och Nota har ett djupt samarbete, bland annat gällande teknikutveckling. Tillgänglig kurslitteratur som Nota förmedlar är sedan 2024 krypterad för att förhindra olaglig spridning. .

I Norge är det Nasjonalbiblioteket som ansvarar för att skapa och låna ut tillgänglighetsanpassad litteratur, vilket sker genom tjänsten Tibi – Biblioteket för anpassad litteratur. I Norge finns det dock nationell lagstiftning kring universell utformning som ställer krav på norska förlag och marknadsaktörer. Nasjonalbiblioteket meddelade i november 2024 att kurslitteratur som är universellt utformad av förlag inte längre kommer att ingå i deras utbud. På sin hemsida meddelar Tibi att teknikutvecklingen tillsammans med ”en ökad medvetenhet om anpassning har lett till att förlagen idag ser till att fler studieböcker är universellt utformade”.

Legimus

Legimus är MTM:s digitala bibliotek som innehåller talböcker, e-textböcker och andra former av anpassad litteratur. För att få ett konto i Legimus krävs att du har en funktionsnedsättning som innebär en läsnedsättning som gör det svårt att läsa tryckt text.

Kan vem som helst få ett konto till Legimus? minimerad tryck enter för att maximera

Nej. Endast personer som har en funktionsnedsättning som leder till en läsnedsättning kan få ett konto i Legimus. Du måste genomgå en bedömning av din läsnedsättning av en bibliotekarie vid ett bibliotek för att få tillgång till Legimus.

Vad finns det för krav för att få tillgång till Legimus? minimerad tryck enter för att maximera

Personer med en funktionsnedsättning som innebär att denne behöver få tryckt text anpassad för att kunna läsa den har rätt att låna böcker i Legimus. Exempel på funktionsnedsättningar som kan ge läsnedsättning är: läs- och skrivsvårigheter, synnedsättning, fysiska funktionsnedsättningar (exempelvis rörelsenedsättning som gör det svårt att hålla en bok), hörselskada, intellektuell funktionsnedsättning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (till exempel autism och ADHD), tillfällig läsnedsättning genom till exempel skada eller sjukdom.

Hur går det till när en studerande får tillgång till Legimus? minimerad tryck enter för att maximera

Studenter med en funktionsnedsättning som leder till en läsnedsättning kontaktar sitt högskole- eller universitetsbibliotek för att begära tillgång till Legimus. Då bokas ett möte med en bibliotekarie som bedömer om studenten har rätt att få tillgång till tjänsten. Om det bedöms att studenten är en berättigad användare av Legimus informeras denne om sina skyldigheter när kontot tilldelas. Den studerande skriver också under ett användaravtal innan tillgång till Legimus delas ut. I avtalet framgår bland annat att det är olagligt att sprida inloggningsuppgifter eller litteratur i Legimus vidare. Om den studerande har ett Legimus-konto sedan tidigare behöver personen ändå kontakta sitt lärosätesbibliotek för att registreras som användare på rätt bibliotek. Det ger bibliotekarierna möjlighet att ge studenten hjälp och stöd med sin läsning, samt möjlighet att beställa den kurslitteratur som den studerande behöver få anpassad.

Kan en person som håller på att lära sig svenska få ett konto i Legimus? minimerad tryck enter för att maximera

Nej. Att inte ha svenska som sitt första språk är inte en läsnedsättning på grund av en funktionsnedsättning. Om personen däremot har en funktionsnedsättning som gör det svårt att läsa på sitt eget språk har denne rätt att läsa talböcker på svenska och andra språk.

Varför kräver MTM inte ett medicinskt intyg för att få ett konto i Legimus? minimerad tryck enter för att maximera

Det finns inte någon medicinsk definition av en läsnedsättning som går att tillämpa på alla individer med en funktionsnedsättning som gör det svårt att läsa tryckt text. Samtidigt finns det en individuell rättighet enligt 17 § upphovsrättslagen att ta del av litteratur som är anpassad till de läsnedsättningar som en funktionsnedsättning medför. Kompetensen att bedöma läsnedsättningar finns hos flera yrkesprofessioner, däribland bibliotekarier. MTM utbildar också bibliotekspersonal i att bedöma och avgöra individuella läsnedsättningar. Efter att en sådan bedömning är gjord avgörs om personen har rätt till att låna böcker i Legimus.

Under 2025 utreder MTM som en del i myndighetens långsiktiga strategiska arbete frågan om medicinska intyg ska ingå i bedömningen för att få tillgång till Legimus.

Hur bestämmer MTM vilken kurslitteratur som produceras och läggs in i Legimus? minimerad tryck enter för att maximera

MTM tillgänglighetsanpassar endast obligatorisk kurslitteratur som finns med på kurslistor i sin helhet. MTM producerar och anpassar inte kompendium eller liknande kompletterande studiematerial.

Teknisk säkerhet i Legimus

MTM utvecklar kontinuerligt funktioner och säkerhet i det digitala biblioteket Legimus. En säkerhetsnyhet som börjar gälla 2025 är ett utökat skydd för nerladdad kurslitteratur. Med start våren 2025 kommer kurslitteratur som laddas ner i Legimus börja krypteras med en teknik som stoppar försök till otillåten spridning.

Hur ser den tekniska säkerheten ut i Legimus? minimerad tryck enter för att maximera

Legimus har flera tekniska säkerhetsfunktioner som gör det svårt att missbruka tjänsten. Den största delen av lånen i Legimus sker genom strömning. När en bok i Legimus strömmas krypteras den via strömningsprotokollet. Myndigheten har också teknik som upptäcker och reagerar på ovanliga beteenden, som till exempel ett stort antal enheter kopplade till ett konto eller ett ovanligt högt antal nerladdade böcker. Detta gör att myndighetens system har förmågan att upptäcka och utreda misstänkt olaglig användning. En annan viktig säkerhetsåtgärd är digital vattenmärkning. Varje titel i Legimus tilldelas en unik digital identifiering eller spårning. Detta gör det möjligt att systematiskt upptäcka, identifiera och stoppa eventuell otillåten delning av materialet. Vattenmärkningen fungerar som ett osynligt skydd som följer med filen och hjälper till att spåra dess ursprung om den skulle spridas utan tillstånd. MTM arbetar löpande med att förbättra säkerheten. Under 2025 kommer all nerladdad kurslitteratur i Legimus att krypteras. Krypteringen förhindrar att filerna sprids otillåtet. Om någon försöker dela en krypterad fil kommer filen inte att kunna öppnas eller användas av andra.

Hur ser den otillåtna användningen av Legimus ut idag? minimerad tryck enter för att maximera

När MTM har upptäckt otillåten användning av Legimus har det oftast handlat om litteratur för högskolestudier. Det kan då handla om litteratur som laddats ner och olovligen kopierats eller spridits vidare.

Vad tycker MTM om att det förekommer otillåten användning av Legimus? minimerad tryck enter för att maximera

MTM accepterar ingen otillåten användning av den litteratur som vi har i uppdrag att göra tillgänglig. Att missbruka Legimus är ett brott mot upphovsrättslagen. Vi arbetar förebyggande både tekniskt och i samarbete med förmedlare på bibliotek för att förhindra otillåten användning av Legimus. Misstänker vi att det förekommer har vi rutiner för att skicka varningar, stänga av och polisanmäla sådan användning.

Vad gör MTM för att stoppa otillåten användning av Legimus? minimerad tryck enter för att maximera

MTM övervakar hela tiden användningen av Legimus och får tekniska rapporter som fångar upp onormal aktivitet. Det kan då handla om antal enheter som en användare är inloggad på samtidigt. Vid misstänkt aktivitet skickas en varning till användaren. MTM följer därefter upp varningen för att säkerställa att det misstänkta missbruket upphör. MTM kan också stänga av konton samt polisanmäla otillåten användning.

Varför kan användare ladda ner kurslitteratur? Varför kan inte MTM göra så att all litteratur i Legimus endast kan strömmas? minimerad tryck enter för att maximera

Den övervägande delen av läsning av kurslitteratur i Legimus sker via strömning. I september 2024 stod exempelvis nerladdning, där boken sparas på en fil på läsarens dator, för 14 procent av alla lån på högskole- och universitetsbibliotek i Legimus. En del läsare har behov av att öppna boken i ett särskilt läsprogram, och då behöver boken först laddas ner och sparas lokalt på användarens dator. Det kan handla om studiesituationer där man behöver kunna navigera, söka och göra anteckningar i boken. Eller att man på grund av sin specifika läsnedsättning behöver använda något särskilt program eller hjälpmedel för att kunna läsa. Både förmedlare och studenter behöver även ha möjlighet att ladda ner böcker till exempel tentamenskrivningar då strömning inte är möjligt. Under 2025 kommer MTM införa kryptering på nerladdad kurslitteratur i Legimus vilket gör att filerna inte kommer att kunna spridas vidare.

Varför krypterar inte MTM all kurslitteratur i Legimus? minimerad tryck enter för att maximera

MTM har beslutat om att införa kryptering på nedladdade kurslitteraturfiler i Legimus. Implementeringen är planerad att genomföras stegvis under våren 2025 i samarbete med ett pilotbibliotek. Tekniken införs stegvis för att minska påverkan för läsare och förmedlare i Legimus.

Statistik

Här samlas ett antal statistikuppgifter som rör Legimus, kurslitteraturanvändning och läsnedsättningar i Sverige idag.

Hur många studenter i Sverige idag har ett Legimuskonto? minimerad tryck enter för att maximera

Aktiva Legimus-låntagare på högskola och universitet 2023: 24 246
(Källa: MTM)

Antal helårsstudenter i Sverige läsåret 2023/2024: 329 370
(Källa: Universitetskanslerämbetet)

Andel studenter med Legimus-konto: 7,4 %

Det finns två kända brister i statistiken över antal Legimusanvändare på högskola och universitet. Dels finns ett okänt antal studenter som har avslutat sina studier men ändå är registrerade på ett lärosäte i MTM:s användarregister. Dels finns ett okänt antal studenter som är registrerade på ett folk- eller skolbibliotek, trots att de är studenter på högskola eller universitet. MTM kommer under 2025 arbeta för att användarregistret ska bli mer rättvisande i förhållande till biblioteksformer och lärosäten.

MTM redovisar i första hand aktiva Legimus-användare, inte det totala antalet registrerade konton. Med aktiva användare avses användare som lånat minst en bok under ett år. Många Legimus-konton används inte. Dessa gallras bort efter tre års inaktivitet.

Hur mycket kurslitteratur laddas ner i Legimus? minimerad tryck enter för att maximera

Den största delen av lånen i Legimus sker genom strömning. Nerladdning, där boken sparas på en fil på läsarens dator, stod i september 2024 för 14 procent av alla lån på högskole- och universitetsbibliotek i Legimus. Nerladdning används bland annat för att kunna läsa boken i ett program som underlättar navigering, sökning, anteckningar och bokmärken. Nerladdning används också när det behövs ett särskilt hjälpmedel eller verktyg, där det inte fungerar att använda sig av strömning.

Hur mycket har användningen av Legimus bland studenter med funktionsnedsättning som innebär en läsnedsättning ökat de senaste åren? minimerad tryck enter för att maximera

Ett sätt att mäta detta är att titta på hur många aktiva Legimusanvändare som finns registrerade via lärosätesbibliotek i relation till antal studenter med riktat pedagogiskt stöd under samma period. Detta redovisas genom diagram 1 nedan.

Diagram 1: antal aktiva Legimusanvändare vid högskolebibliotek och antal studenter med riktat pedagogiskt stöd

Diagrammet visar antal aktiva användarkonton knutna till högskolebibliotek perioden 2015-2023 jämfört med antal studenter i Sverige som fått pedagogiskt stöd för funktionsnedsättning motsvarande period.

Källor: MTM:s användarstatistik från Legimus samt statistik från Stockholms universitet gällande studenter som får pedagogiskt stöd. Stockholms universitet har samordningsansvaret för riktat pedagogiskt stöd på de högre lärosätena i Sverige.

Ett linjediagram som visar två variablers linjära utveckling mellan åren 2015-2024. Den ena linjen visar antal aktiva låntagare på högskolebibliotek i Legimus. Den andra visar antal studenter med riktat pedagogiskt stöd. Linjerna bildar tillsammans en parallell, stegvis ökande kurva från vänster till höger.

Diagrammet uttryckt i siffror i tre variabler: kalenderår, antal aktiva Legimuslåntagare högskolebibliotek och antal studenter i Sverige med riktat pedagogiskt stöd (rps):

  • 2015: 5128 låntagare, 12220 rps
  • 2016: 6592 låntagare, 13060 rps
  • 2017: 8068 låntagare, 15237 rps
  • 2018: 10784 låntagare, 17645 rps
  • 2019: 12737 låntagare, 20150 rps
  • 2020: 14226 låntagare, 22912 rps
  • 2021: 18237 låntagare, 26926 rps
  • 2022: 21053 låntagare, 30414 rps
  • 2023: 24246 låntagare, 32788 rps
  • 2024: 27527 låntagare, 35950 rps
Uppdaterad: 06 februari 2025
Dela:

Kontakta oss

Du kan alltid kontakta oss med dina frågor

Kontakta oss
En ung kvinna sitter i en fåtölj och läser en talbok.