Varför bilder och taktila bilder?
Bilden har en central betydelse i vår tid. Vi omges av bilder som kan påverka oss på olika sätt, väcka känslor, instruera, ge skönhetsupplevelser.
Bilder används ofta för att förklara och förtydliga en skriven text och peka på vad som är viktigt. Bilder kan vara instruerande och visa hur något, till exempel människans inre organ, ser ut och fungerar. En del bilder kan rent av vara med för att ”lätta upp” texten men som bäst är text och bild en helhet som inte berättar olika saker eller motsäger varandra.
Bildens olika funktioner
Bilden kan fylla många funktioner och ge oss information som vi inte kan få på annat sätt. Storlek och läge är exempel på relationer som blir synliga i bilder. Med kartor kan vi få en överblick över sådant vi annars inte skulle kunna återge. Naturalistiska bilder återger verkligheten sådan den är. Andra bilder arbetar i stället med symboler vars betydelse vi helt enkelt får lära oss. Det gäller till exempel kartor, vägmärken och toalettsymboler.
Sedan långt tillbaka har bilden förklarat och förtydligat ett innehåll, alltifrån kyrkomålningar med bibliska berättelser till vetenskapliga illustrationer. Inte minst i undervisningssammanhang har bilden en viktig funktion. Därför har man också länge försökt att ta fram undervisningsbilder även för personer med synnedsättning, särskilt instrumentella bilder inom ämnen som fysik, biologi och geografi.
Bilder är starkt kultur- och tidsbundna. En och samma bild kan därför tolkas olika i olika kulturer och under olika tidsperioder. Vissa drag kan också vara mer eller mindre framträdande. Perspektiv och hur det återges har till exempel spelat stor roll i den västerländska bildtraditionen. Taktilt är det ofta svårt, eller omöjligt, att uppfatta perspektiv.
Rätten att välja
Vi vet att seende barn som på något sätt tidigt bekantar sig med bilder blir bättre på att tolka visuell information. Detta gäller oavsett om barnen skapar egna bilder eller tittar på och pratar om andra, redan befintliga, bilder. Mycket tyder på att detta stämmer också för barn med synnedsättning. Med detta sagt är det ändå viktigt att inte glömma att det aldrig är för sent att börja med bildträning.
Det är inte alla som är intresserade av bilder, oavsett om man är seende eller har en synnedsättning. Men om man inte fått möjlighet att träna bildavläsning har man inte heller fått möjlighet att själv avgöra om man är intresserad av bilder eller inte.