Layout i punktskrift

Hur överför man grafiska element i en svartskriftsbok till punktskrift? Eva Bengtsson på MTM skriver om utmaningar och möjligheter.
Läsvänlig layout är viktig för läsupplevelsen och avgörande för hur läsaren tar till sig innehållet. Det gäller oberoende av om man ser eller inte. Layout i svartskrift, alltså tryckta böcker eller tidningar som enbart uppfattas med synen, har många möjligheter att variera sig visuellt med olika typsnitt, färgrutor och illustrationer. Punktskriften har egna möjligheter som är helt
annorlunda.
Omöjligt överföra rakt av
Att överföra layout rakt av från en svartskriftsförlaga som är tänkt att ge en tilltalande utformning för en seende är nästan omöjligt. Sådan layout försvårar istället läsningen om den överförs exakt. Så hur gör vi då? Jo, vi tar till de regler som finns för punktskriftslayout och ibland behöver vi göra enskilda lösningar.
Visuell layout har bland annat syftet att framhäva delar av texten – enstaka ord, satser, meningar eller stycken – genom olika stilsorter, storlek och färg. Och med hjälp av bilder, rutor och linjer. När vi överför text från svartskrift försöker vi även återge den del av layouten som kan skapa en bra läsupplevelse för den som läser taktilt.
Prioritera läsordningen
Till saken hör att den grafiska formgivningen av faktaböcker, till exempel kokböcker, har gått från ganska enkla text- och bildsidor till rörigare layout med många typsnitt, färger, rutor och symboler. En sådan sida kan vara en utmaning att återge i punktskrift. För att inte tala om emojisar som framförallt blivit populära i barn- och ungdomslitteratur. Det gäller att i första hand prioritera en tydlig läsordning, och om de grafiska markeringarna i texten är betydelsebärande behöver man hitta sätt att utforma och förmedla dessa i punktskrift. Några exempel är blankrader och indrag, understrykningar, avskiljande linjer – och kombinationer av dessa.
Läsare testar layout
För att utveckla punktskriftslayouten har MTM sedan 2021 tagit hjälp av punktskriftsläsare i tre olika referensgrupper. De har testat och gett feedback på texter. Till exempel hur man bäst återger rubriker, rubriknivåer och listor i punktskrift, var man helst bryter en volym för att inte störa läsningen, titelbladets utformning och placering av baksidestext.
Exempel på layoutanpassningar
Pilar
Används ibland istället för punkter i en punktlista. I punktskriftsboken tas dessa bort eftersom de inte tillför någon information. Har pilarna däremot en bärande funktion för texten kan de återges med en beskrivande text i stil med “pil som pekar åt höger“.
Faktarutor
Läggs oftast sist i läsordningen för att inte störa mitt i en huvudtext. Texten i faktarutor markeras i punktskrift genom att hela textstycket skrivs med indrag.
Läsordningen
Justeras ofta för att bli logisk för den som läser texterna i punktskrift. Den visuella läsordningen i en kokbok brukar till exempel justeras till: rubrik, ingress, lista på ingredienser och beskrivande text om hur receptet ska lagas.
Faktarutor och tips läggs sist.
Nya rekommendationer på gång om punktskriftslayout
Dagens rekommendationer för layout i punktskrift finns i boken Redigering och avskrivning från 1997. De ersätts så småningom med nya rekommendationer som just nu arbetas fram på Punktskriftsnämndens uppdrag. De omfattar både punktskrift på papper och digital text på punktskriftsskärm.
Under 2025 väntas rekommendationerna för romanlayout bli klara och därefter fortsätter arbetet med fler rekommendationer. Arbetet kan följas via MTM:s hemsida. MTM och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, vill så småningom samordna sina rekommendationer, även om vi producerar väldigt olika typer av böcker.
Artikeln publiceras i MTM:s tidning Vi punktskriftsläsare nr 1 2025. Snart kan du läsa och beställa tidningen under Läs och beställ.