Hur gör man lättläst av Vilhelm Moberg?
Att återberätta en klassiker så att det blir enkelt att läsa och förstå. Det behöver inte nödvändigtvis vara lätt att göra. Cecilia Davidsson och Johan Werkmäster berättar om hur en kär klassiker blev lättläst. ”Bearbetningen av Mobergs berättelse till lättläst text […] är så varsamt och skickligt gjord att den går rakt in i läsarens hjärta. En fantastisk läsupplevelse!”/ BTJ
Hur gör man för att återberätta en älskad klassiker till lättläst? Cecilia Davidsson och Johan Werkmäster har båda arbetat med Vilhelm Mobergs omhuldade romansvit Utvandrarserien. Johan är författare, kultur- och reseskribent. Cecilia är författare av bland annat lättlästa böcker. Hon är även lektor i kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet.
– Man får plocka ut essensen och krydda med Moberg, säger Cecilia.
Till hösten ger LL-förlaget ut de avslutande två delarna av Vilhelm Mobergs Utvandrarserie på lättläst svenska. Johan Werkmäster har återberättat Nybyggarna och Sista brevet till Sverige. Författarkollegan Cecilia Davidsson som gjorde Utvandrarna och Invandrarna lättlästa, håller ett vakande öga på att småländskan låter som den ska.
– Dialekt är egentligen tabu i lättläst litteratur, men det gick inte att ha Karl Oskar att prata rikssvenska, förklarar Cecilia.
Därför valdes ett antal ord och uttryck ut som får ge boken dess särskilda karaktär. I slutet på böckerna finns en ordlista. Inga läsare lämnas ovissa. Eftersom Utvandrarserien har fler karaktärer än många lättlästa böcker finns också personerna i berättelsen beskrivna i slutet av boken, liksom platserna i berättelsen.
Att bearbeta en klassiker till lättläst kräver både språk och mod.
– Det gäller att ha respekt för originalförfattaren, och lyssna till dess röst och intention. Men man måste också vara lite hänsynslös, menar Cecilia.
Väga ord på guldvåg
Johan Werkmäster understryker att det finns en särskild kvalitet i de lättlästa böckerna.
– Man väger varje ord på guldvåg och kan tajta till berättelsen, göra den mer spännande, säger Johan. Dostojevskijs Brott och straff är en av de böcker som Johan lyckats göra tillgänglig för många läsare, genom att stryka och förenkla, utan att tumma på historien.
– Lättlästa böcker är bra att läsa högt. Det finns en rytm, som poesi, fortsätter han.
– Volymmässigt är det mycket mindre text i den lättlästa boken. Men det är inte en nedstruken version av originalet. Den lättlästa boken blir en annan genre, precis som att man kan göra filmmanus av boken, musikal eller radioteater, berättar Johan Werkmäster.
– Jag har fått välja ut de scener som är viktigast, och sedan binda ihop dem. Men jag får också sätta min egen prägel på texten.
– Den lättlästa boken ska bli något annat, en ny skönlitterär läsupplevelse och inte ett referat. Man får glömma de gamla gubbarna, inte låta dem påverka när man skriver, menar Cecilia.
– Det är också en skillnad på om författaren lever eller ej. När jag återberättade Ondskan kände jag att Jan Guillou kikade över axeln. Det var på ett vis enklare med Dostojevskijs eftersom det inte finns släktingar i livet. Men, säger Johan, många av de författare vars böcker blivit lättlästa, uttrycker sig positivt, de har varit nöjda.
Och så finns det de författare som ger sitt tillstånd till en lättläst bearbetning, men som inte vill se resultatet. Kanske blir det för starkt känslomässigt att se att två tredjedelar av originalet försvinner.
Två personer blir till en
Hur går det till, rent praktiskt, att skriva en lättläst bearbetning av en klassiker?
– Först läser jag boken en gång. Det är enorma ordmassor, så jag vill inte förlora energi på att göra flera genomläsningar. Jag läser med blyertspennan i hand. Jag blir glad om jag redan vid genomläsningen hittar stycken som kan strykas. Sedan bearbetas kapitel för kapitel, till ett grovmanus, säger Cecilia.
Johan berättar att han ser om det finns personer som kan strykas ur handlingen. Ibland kan man bunta ihop två liknande karaktärer till en person.
– Jag brukar skriva en grundlig sammanfattning, det ger en bra bild av vad jag vill ha med och vad jag vill stryka. LL-förlaget har bra redaktörer också, konstaterar Johan.
– Ja det är en trygghet med redaktörerna, säger Cecilia, de har en kärlek till böckerna!
TEXT KATARINA CARLSTEIN CARLSSON, FOTO ANNA SVANBERG och MARITA FORSBERG
Material för er som arbetar i skolan
På MTM:s skolwebb kan ni ladda hem lektionsmaterial med funderingsfrågor, skrivuppgifter, textfrågor och förslag på gemensam läsning med uppgifter. Dessa och flera andra lektioner är skrivna av Jenny Edvardsson som är lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad. Jenny fick Amy-priset 2015 och Svenska Akademins svensklärarpris 2017.
Klicka här för att komma till MTM:s skolwebb