Referat, dialogmöte om regeringsuppdrag gällande kurslitteratur 28 april

Syftet med mötet var att erbjuda ett gemensamt forum för berörda aktörer att ta del av och inkomma med perspektiv på det arbete som myndigheten gjort inom uppdraget hittills. Mötet syftade också till att ge MTM input i det fortsatta arbetet.

Mötets inledning

Jannica Hedlund, chef för enheten Omvärld och samverkan på MTM och moderator för mötet hälsar välkommen och introducerar agendan samt presenterar deltagarna från MTM: strategerna Kristin Nord, Pontus Jeppsson och Cecilia Gärdén. Bibliotekarie Ellen Follin. Kommunikatörerna Hedvig Weibull, Mats Kristersson och Björn Gadd.

Del 1 – information

Kristin Nord visar en Powerpointpresentation. Först redovisas bakgrund: att regeringen gett MTM uppdraget att arbeta fram förslag på åtgärder för hur rutinerna för bedömning av tillgång till anpassad kurslitteratur i det digitala biblioteket Legimus ska bli bättre. Syftet med förslagen ska vara att vidareutveckla systemet för tillträde till tjänsten så att det blir mer robust, rättssäkert och likvärdigt.

Kristin Nord går igenom förordningen som styr MTM:s uppdrag vad gäller anpassning av kurslitteratur. Här gås det igenom vilka personer som anges som berättigade användare i lagen – det ska finnas ett samband mellan funktionsnedsättningen och läsnedsättningen, det vill säga svårigheten att läsa tryckt text. Här nämns också Legimus – de olika formaten (talbok, punktskrift, e-text) och genrerna som finns där.

Därefter presenteras en kort historik över den svenska talboksmodellen, om dess förutsättningar och behov av förändringar inför framtiden. Presentationen berör sedan hur MTM ser på framtidens ekosystem för tillgänglig läsning. Det hänvisas till ett PM som MTM tagit fram med en övervägning om en ny ordning för anpassning av kurslitteratur.

MTM-H 2025/99: PM – överväganden om en ny ordning för anpassning av kurslitteratur (pdf, 1277 Kb)

Härnäst beskrivs hur kryptering av nerladdad kurslitteratur från Legimus håller på att införas och att det beräknas vara klart under våren 2025. Ett övervakningssystem om misstänkt delning av konton har också införts. Det nämns också kort vilka åtgärder MTM kan vidta för att stänga av användare som missbrukar Legimus.

Därefter blir det en övergång till vad som är fokus för MTM inom regeringsuppdraget och vad som gjorts inom det arbetet hittills. Bland annat utredning och analys kring registrering och beslut om tillträde till tjänsten och hur den kan utvecklas och förbättras. Utredning och analys kring intyg eller e-legitimation. Dialog med brukarorganisationer, högskole- och universitetsbibliotek samt branschaktörer är centralt. Och att uppdraget ska återrapporteras till regeringen den 13 juni.

Pontus Jeppsson tar vid och berättar om registreringsprocessen till Legimus. Att det finns drygt 27 000 aktiva Legimusanvändare på högskola eller universitet. 2023 var det 5,3 % av landets studenter som använde Legimus.

Pontus Jeppsson visar en bild med två grafer. Den ena grafen föreställer antalet studenter som använder Legimus jämfört med antal studenter som beviljats riktat pedagogiskt stöd. Tidslinjen börjar 2015, då hade 12 220 studenter riktat pedagogiskt stöd (RPS) och 5 128 studenter Legimus. 2024 var det 35 950 studenter med RPS och 27 527 med Legimus.

Nästa graf visar procentandel med RPS eller Legimus. 2015 var det 3,0 % med RPS och 1,3 % med Legimus. 2023 var det 7,1 % med RPS och 5,3 % med Legimus. Grafen visar på en liknande ökning över tid.

Ta del av graferna i bildformat på faktasidan om tillgänglighetsanpassad kurslitteratur

Ökningen av personer med RPS eller Legimus följer ett antal trender i samhället. Bland annat har personer med någon form av diagnos blivit allt fler. Inte minst personer med ADHD. I grundskolan så är det ungefär 10 % av pojkar och 6 % av flickor som har en ADHD-diagnos. Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) eller dyslexi får numera bättre stöd i grundskolan, vilket ökar deras möjligheter att läsa en högskoleutbildning. Lärosätena har även blivit bättre på att rekrytera studenter med funktionsnedsättning. Utvecklingen och ökningen av RPS och Legimus är sett till antal nästan identisk. Det finns ingen fakta eller metodik för att ta reda på hur många eventuella felaktiga konton som beviljats. Men allt fusk vid Legimus är oacceptabelt, säger Pontus Jeppsson.

MTM har borrat djupt, rent juridiskt, när det gäller ansvarsfördelningen mellan MTM och biblioteken. Utredningen har visat att MTM bör ta ett större ansvar för besluten om tilldelning av Legimuskonton, eftersom MTM äger tjänsten och användarregistret. Det övervägs och utreds en modell där MTM fattar beslut om vem som får tillgång till Legimus, i stället för biblioteken. Oavsett så kommer biblioteken fortsatt ha en viktig roll att spela. En sådan modell kan göra bedömningen mer likvärdig, men besluten kan också komma att ta längre tid och blir mer kostsam för samhället. Mer om detta vid återrapporteringen i juni.

Härnäst lyfts frågan om att visa intyg för att få tillgång till Legimus. MTM utreder om man ska visa intyg eller dokumentation för att tilldelas ett Legimus-konto. En person med dyslexi eller synskada har ofta ett redan intyg. Det betonas att detta är en komplex fråga.

MTM har tittat på hur liknande system arbetar med intygsfrågan, till exempel stöd när man skriver högskoleprovet. I de flesta system vi undersökt krävs någon form av intyg, men vilken typ av intyg som godkänns varierar. I grundskola eller gymnasieskola krävs ingen diagnos eller intyg för att få de stöd eller anpassningar som eleven behöver.

För att få riktat pedagogiskt stöd krävs ett intyg. Brukarorganisationerna som MTM talat med framhåller utmaningar med intygskrav. Framför allt att det på många håll i landet är långa väntetider för utredning, och dålig tillgång till exempelvis en logoped. Det kan innebära att personer behöver vända sig till en privat utredning vilket kan vara väldigt dyrt. Det förekommer även att personer är odiagnostiserade hela vägen upp till högskolan. Ett annat perspektiv är den samhällsekonomiska effekten – intygsskrivande tar tid i anspråk från läkare, logopeder, specialistsjuksköterskor och andra professioner.

MTM har inga uppgifter kring om det är få eller många som tilldelas konton felaktigt, vilket gör det svårt att följa upp om intygsfrågan leder till ökad rättssäkerhet för tillgången till Legimus.

E-legitimation är nästa ämne. Syftet är att rätt personer ska kunna logga in i tjänsten. Det är möjligt ur ett rent tekniskt perspektiv. De allra flesta studenter skulle inte ha problem att logga in med e-legitimation. För personer med synnedsättning kan det dock innebära problem. Och i den breda användargruppen av Legimus, utöver studenter, finns personer som skulle ha mycket svårt att hantera inloggning med e-legitimation.

Som avslutning säger Pontus Jeppsson att MTM bjuder in till dialog mitt i pågående process, och att det inte finns beslut eller definitiva slutsatser. Syftet med mötet är att kunna lyssna in mötesdeltagarnas synpunkter. Slutgiltigt resultat kommer vid återrapporteringen i juni.

Jannica Hedlund informerar därefter om hur frågeställningsdelen kommer gå till, innan mötet går till paus.

Del 2 – dialog

Personer som föranmält sig för att framföra synpunkter eller ställa frågor gås igenom i tur och ordning. Därefter lämnas ordet fritt för den som vill tala. Dialogen modereras av Jannica Hedlund, MTM.

Representant från Umeå universitetsbibliotek frågar hur det eventuellt nya beslutsunderlaget kommer att se ut, där MTM blir mer aktiv part i att dela ut Legimuskonton. Framhåller att det nya sättet skulle kunna innebära att studenten behöver träffa bibliotekarie två gånger i stället för som nu en gång, och att det blir en kännbar ökning i arbetsbelastning.

MTM:s svar: vi förstår att det är någonting som väcker tankar, och vi har inte landat i något exakt beslut hur det ska gå till. Målet är att det finns ett tillräckligt beslutsunderlag. Vi är ganska på det klara med att vi behöver mer information om låntagarna än vad fallet är idag. Men vad och hur är lite för tidigt att svara på. Men vi förstår frågan och tar det i beaktande.

MTM:s svar, forts: det är tänkt att det ska bli ett stöd som gör det lättare att stega sig igenom samtalet med studenten. Vi vill skapa förutsättningar för likvärdiga samtal. T.ex. ska det finnas information om ”lätta” och ”svåra” fall av samma funktionsnedsättning och vad som är rätt bedömning i de respektive fallen.

Representant från förlaget Liber frågar om kostnad och belastning på bibliotek gällande utbildning kring det eventuellt nya sättet att bedöma vem som är berättigad till ett Legimuskonto. Biblioteken eller MTM?

MTM:s svar: undersökningar och dialog med biblioteken pekar på att de bibliotekarier som arbetar med tillgänglighetsfrågan har hög kunskap i området. Men vi ser också att det kontinuerligt behöver fyllas på med mer kunskap. MTM jobbar intensivt med att stärka det vi kallar förmedlarstöd. Genom till exempel utbildning, stödmaterial, fallbeskrivningar, generell kunskap om tillgänglig läsning och genom dialog med bibliotek. Stödet till förmedlare utvecklas i takt med ändrade behov av kunskap och kompetens.  

Representant från förlaget Liber frågar varför det skiljer sig mycket åt vid olika lärosäten när det gäller antal lån som studenter med Legimuskonton gör.

MTM:s svar: det stämmer att det skiljer sig åt mellan lärosäten. Både i antal användare och lån. Generellt kan man säga att det ser ut att hänga ihop med profil på lärosätet, vilken typ av studenter som studerar där. När det gäller antal lån så har vi i dagsläget inte möjlighet att särskilja mellan allmänlitteratur och kurslitteratur.

Representant från förlaget Liber frågar hur MTM ser på att UKÄ och SCB får i uppdrag att kartlägga hur studenters tillgång till och användning av kurslitteratur i högskolan har utvecklats över tid.

MTM:s svar: det är en jättespännande fråga att följa. Vårt uppdrag handlar om att anpassa litteraturen för berättigade användare, i det sammanhanget är det viktigt att förstå hur utvecklingen av kurslitteratur ser ut för alla studenter. Idag ser vi exempelvis tecken på att texter på engelska, öppna lärresurser och vetenskapliga artiklar tar större plats i utbildningar och kurser. Vi ser fram emot att följa kartläggningen.

Representant från Uppsala universitetsbibliotek frågar om tanken är att man måste ha ett intyg och logga in med e-legitimation framöver.

MTM:s svar: det är två verktyg för två olika frågor. Vi överväger e-legitimation för att säkerställa att rätt person kan logga in på kontot. Vi överväger intygskrav för att ge ett mer gediget beslutsunderlag om en person ska få tillträde till tjänsten.

Representant från Natur och kultur, frågar om MTM ska utreda konsekvenserna för förlagen när det gäller MTM:s förslag till en ny ordning för produktionsbeslut. Frågar speciellt med hänvisning till det förslaget varför MTM utesluter att göra en konsekvensanalys kring likvärdighet vid enbart köp av kurslitteratur.

MTM:s svar: det är ett pågående arbete där vi inte landat i ett färdigt förslag. Och ett ämne som inte finns med på dagens agenda. Välkommen att ta detta vidare i ett samtal eller mejl.

Representant från Synskadades Riksförbund framför synpunkten att om en enda synskadad person inte klarar av att logga in i tjänsten så är det en oacceptabel tillgänglighet. Och att även små uppdateringar i en digital tjänst kan leda till total otillgänglighet för en synskadad person.

Representant från förlaget Natur och kultur framför en synpunkt som gäller att MTM framhållit att studiematerial vid högre lärosäte kan vara mer än tryckta kursböcker. Även till exempel vetenskapliga artiklar. Ska MTM börja tillgängliggöra vetenskapliga artiklar? Och framför synpunkten att ekosystemet för kurslitteratur är i stor fara när näringen (kurslitteraturförlagen) tas bort (utgivningen dras ner).

Representant från Dyslexiförbundet framför synpunkten att studenter med dyslexi inte bara behöver få tag i tillgängliggjord litteratur, de behöver också ta mer tid i anspråk för att läsa den, och använda mer energi från sig själva för att klara sina studier. Ställer frågan om hur tillgänglighet och standarden påverkas när en läsare måste ta till sig en e-bok via flera olika förlag/leverantörers plattformar. Där Legimus varit en standard som alla lärt sig hantera.

MTM:s svar: när det gäller e-böcker på kommersiella marknaden, så finns det i lagen som träder i kraft i år krav på tillgänglighet, på e-böckerna och plattformarna. De här kraven kommer på sikt kopplas till standarder, då blir det väldigt tydligt med tiden och det kommer vara en större enhetlighet i tillgänglighetsfunktionalitet. Men vi är i en övergångsfas och då kommer det finnas en del utmaningar, inte minst i plattformarna, det är en del av skiftet som vi befinner oss i.

Där har alla föranmälda talare fått framföra frågor och synpunkter. Resterande deltagare välkomnas att framföra sina tankar genom att begära ordet i chatten.

Representant från Läromedelsföretagen frågar om uppdelning av kurslitteratur och allmänlitteratur i Legimus, att endast studenter får tillgång till kurslitteratur och vice versa.

MTM:s svar: vi tittar på om Legimus ska vara en enda katalog, eller flera med olika åtkomst. Vi har inte landat i ett beslut, det finns fördelar men också negativa konsekvenser.

Representant från Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor frågar om de som idag har tillgång till Legimus kommer att omprövas om reglerna förändras.

MTM:s svar: nej. Det finns ingen juridisk eller praktisk möjlighet. Nya rutiner gäller för beslut efter det datumet.

Representant från Umeå universitetsbibliotek berättar hur de stöttar studenter med synnedsättning. Ofta hör dessa studenter av sig redan när de funderar på att läsa en kurs eller utbildning, det kan vara sex månader innan kursstart. Då diskuteras studentens förutsättningar, gemensam titt på litteraturlistan, artikelbestånd, går igenom lärplattformen och talsyntes. Samma sak för dyslektiker, stödet är så mycket mer än att hjälpa dem få ett Legimuskonto. Lyfter perspektivet vid tentamen, då kräver situationen ofta en fysisk bok, vilket är en utmaning för dessa studenter.

Representant från Synskadades riksförbund lyfter perspektivet att det efter avslutade studier måste finnas möjlighet för en synnedsatt person att förkovra sig i litteratur. Vilket inte går om böcker i Legimus delas upp utifrån exempelvis kurslitteratur och allmänlitteratur.

Representant från Dyslexiförbundet framhåller att man inte ska göra förutsättningarna för läsnedsatta studenter som kommit in på högskolan ännu svårare. De har ofta fått kämpa sig igenom grundskola och gymnasiet, tänk att de då även ska bli bemötta som eventuella fuskare? Låt fler få tillgång och skapa inte hinder, säger denne.

Representant från Uppsala universitet ställer frågan om hur man håller koll på de studenter som är i en ansökningsprocess för att få ett Legimuskonto, i det fall där ansökan blir förändrad från dagslägets upplägg med ett möte med en bibliotekarie. 

MTM:s svar: svårt att svara på frågan eftersom vi inte landat i beslut. Det ska vara tydligt för både för den som söker och den som bedömer på vilka grunder ett beslut fattas. Det ska även gå att överklaga om man blir nekad. Det är det vi kan säga här och nu.

Avslutning

Moderator Jannica Hedlund avrundar mötet, bjuder in de som önskar att skicka sin input efter genomfört möte att mejla MTM på konferens@mtm.se.

Jannica Hedlund tipsar också om faktasidan om tillgänglighetsanpassad kurslitteratur på mtm.se Här finns vanliga frågor och svar, fakta, statistik och nyheter om hur MTM arbetar med myndighetens uppdrag att tillgänglighetsanpassa kurslitteratur.

Fakta om tillgänglighetsanpassad kurslitteratur 

Avslutningsvis meddelas att regeringsuppdraget ska vara återkopplat senast den 13 juni. MTM kommer att publicera information om återkopplingen på mtm.se, i nyhetsbrevet och informera genom myndighetens referensgrupper.

Deltagande organisationer

Representanter från följande organisationer var anmälda och inbjudna att delta på mötet.

• Blekinge tekniska högskola
• Chalmers
• Göteborgs universitet
• Högskolan Väst
• Jönköping University
• Kungliga biblioteket
• Kungl. Musikhögskolan
• Mälardalens universitet
• Marie Cederschiöld högskola
• Södertörns högskola
• Umeå universitet
• Uppsala universitet

• Gleerups
• Liber
• Lärarförlaget
• Läromedelsföretagen
• Natur & Kultur
• Studentlitteratur

• Dyslexiförbundet
• Förbundet Sveriges Dövblinda
• Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor
• Synskadades Riksförbund