–Det absolut viktigaste är hur man bemöter eleverna.
Hur arbetar man med talböcker i undervisningen? Maria Samuelsson, lärare på Värgårdsskolan i Kisa, och hennes elev Olle Stefansson ger sin syn på saken.
En solig fredag i april besöker Läsliv Värgårdsskolan i Kisa för att ta reda på hur de arbetar med talböcker. Lektioner pågår och ett stilla sorl hörs från öppna dörrar till klassrummen. Vi träffar Maria Samuelsson, lärare i årskurs fem. Öppenhet, avdramatisering och normalisering är Marias ledord:
– Det absolut viktigaste är hur man bemöter eleverna. Genom att låta elever läsa med öronen ser hon att delaktigheten ökar.
– De kan lägga fokus på förståelse av innehållet istället för på avkodningen. Eleverna utvecklar förmågor som de behöver i undervisningen och blir mer delaktiga. De kan reflektera, analysera och sammanfatta, det blir lättare att nå målen, säger Maria.
Inte fastna i det svåra
Enligt henne har också forskning visat att när eleven bemöts med höga förväntningar ökar motivationen och därmed möjligheten att nå målen. Det handlar om att inte fastna i det svåra, utan att komma vidare och hitta möjligheter.
– Öppenhet i klassen är viktigt. Som introduktion när en elev börjar med talböcker tittar vi tillsammans på filmen ”Åsså har jag dyslexi” (reds anmärkning: UR:s serie om barn med dyslexi). Vi samtalar om att vi är olika och att vi lär oss på olika sätt. För att detta ska bli tydligt låter Maria alla i klassen läsa en text med ”nonord”, det vill säga ord som inte finns.
Eleverna kan då känna hur det är att ha problem med läsningen. De får också lyssna på en text. Många upptäcker då att det inte är så lätt att ta till sig text genom att lyssna, det kräver övning. På det sättet kan de elever som läser talböcker bli positivt synliga i klassrummet – de är duktiga på något som av andra upplevs som svårt.
Blev bokslukare
Klassen jobbar också med studieteknik och det blir tydligt och naturligt att eleverna behöver arbeta på olika sätt. Inför ett nytt arbetsområde är planering viktig. Genom att tänka in alla elever i förväg slipper läraren bli överraskad när en elev behöver en anpassning. Det innebär också en trygghet för eleverna att läraren har förberett så att alla kan ta del av undervisningen.
– Legimus gör att läsningen blir kul. Eleven får möjlighet att kunna njuta av en bok, fastna i en handling eller följa en person.
Maria berättar om en flicka som började i fyran och direkt deklarerade att alla böcker var tråkiga – hon tänkte då inte läsa! Maria gjorde en överenskommelse med eleven som innebar att hon ändå testade att läsa en populär bok som talbok. I början gick det trögt, men eleven lärde sig tekniken och utvecklades till en storläsare. I sexan gjordes en uppföljande utredning som visade att hennes språkutveckling hade utvecklats mycket positivt. Då hade hon också blivit en av de flitigaste bokslukarna i klassen.
"Med Legimus blir det roligare!"
Olle har läst talböcker i tre år. Efter en läs- och skrivutredning fick han via skolbiblioteket tillgång till Legimus. Bra böcker hittar han med hjälp av skolbiblioteket, sina klasskompisar och sin lärare, Maria. Han läser böcker via webb-spelaren på en Chrome book som han lånar i skolan och det funkar fint. Med talböckerna kan Olle läsa samma bok som de andra i klassen. När klassen har arbetat med att läsa och samtala om fantasyböcker i grupp har Olle läst talboken.
Olle tycker att det går bättre i skolan nu när han får texterna upplästa. Det är mest i skolan Olle läser talböcker, men ibland blir det en stund hemma på kvällen också. Och när det är tråkigt, som till exempel på planet på väg till semestern och på stranden när mamma bara vill sola.
– När jag läser med öronen kan jag läsa mer än annars när orden hoppar runt, säger Olle. Med Legimus blir det roligare!
TEXT HELENA NORDQVIST FOTO STAFFAN GUSTAVSSON