I PIAACs spår: Textens format ska inte vara ett hinder för delaktighet

Den senaste PIAAC-mätningen visar att det fortfarande är runt 12 procent av de vuxna svenskarna som saknar tillräcklig förmåga att läsa, eller runt 780 000 personer. Lisa Olsson Dahlquist arbetar på MTM med att främja forskning om tillgänglig läsning. Hon samordnar också MTM:s uppdrag som kunskapscentrum och hon konstaterar att det finns både format som inkluderar fler i läsningen och beprövade metoder för att skapa delaktighet.
– När offentlig sektor kompletterar sin kommunikation med lättlästa texter kan fler ta till sig av samhällsinformation och känna delaktighet i samhällslivet, säger Lisa Olsson Dahlquist och berättar om ett sätt att byta perspektiv på frågor som handlar om funktionshinder.
– Om vi istället för att titta på individens förmågor, tittar på hur samhället är konstruerat kan vi få syn på olika hinder som står i vägen för läsningen. Textens format ska inte vara ett sådant hinder för delaktighet. Vi ser att fler behöver verka för att det finns en variation av textformat och möjliggör för olika sätt att läsa på, som gör att alla kan ta till sig litteratur och information på det sätt som de behöver. Förhoppningsvis kan det leda till att människor får en bättre förståelse för vad som händer i samhället och på så sätt känner sig mer delaktiga, och därigenom får mer egenmakt. Här kan lättläst vara ett viktigt demokratiskt redskap, säger Lisa Olsson Dahlquist.
Finns det metoder för att nå fler med läsning som vi vet är beprövade och fungerar?
– På bibliotek runt om i landet är lättläst litteratur en självklar del i det läs- och litteraturfrämjande arbetet, både för barn och vuxna. Ett sätt att samverka på är till exempel genom läsombudsverksamhet. Genom att samverka med exempelvis daglig verksamhet kan biblioteken också arbeta med bokcirklar och högläsning och på så sätt möta läsarna där de befinner sig.
I november 2024 arrangerade MTM fortbildningsdagen Läsfrämja för ökad delaktighet. Då lyftes betydelsen av att förmedla litteratur till läsare som det går att relatera till personligen.
– Att få möjlighet att känna igen sig och kanske få syn på att andra kan känna samma sak är något som också lyfts fram som betydelsefullt inom läsforskning. Genom bokcirkelverksamhet eller shared reading ges deltagarna också möjlighet att dela erfarenheter med varandra genom samtal som tar avstamp i texten, säger Lisa Olsson Dahlquist.
– Den gemensamma läsningen av en lättläst text kan också vara ett sätt att arbeta med inkluderande krisinformation, något som just nu undersöks i ett avhandlingsprojekt vid Certec på Lunds universitetet. Att arbeta läsfrämjande med lättläst bör förstås utifrån ett brett perspektiv. Det handlar både om att väcka läslust och ge möjlighet att ta till sig viktig samhällsinformation. Inom området tillgänglig kris- och samhällsinformation har MTM tidigare publicerat en rapport som riktar sig till offentlig sektor med tips och rekommendationer kring hur samhällsinformation kan göras på ett mer inkluderande sätt.
Fortbildningsdagen Läsfrämja för ökad delaktighet gav många nya perspektiv på hur fler kan nås med lättlästa texter. För Lisa Olsson Dahlquist gjorde dagen det tydligt hur centralt det är för bibliotek att samverka med olika verksamheter, både med det läsfrämjande uppdraget och för att kunna erbjuda personer med en funktionsnedsättning litteratur och information utifrån deras förutsättningar och behov. Hon föreslår att tillgången till lättläst kan ses som en del av principen om universell utformning.
– Lättläst är litteratur som står på egna ben och som kan passa för olika läsare. Ett sätt att tänka universell utformning i relation till lättläst och bibliotek kan vara att inte enbart placera lättläst på en särskild hylla, utan faktiskt blanda den med litteratur i andra format ute i biblioteksrummet. Det skulle kunna bidra till att fler hittar fram till de läsupplevelser som lättläst litteratur kan ge och kanske att lättläst bli ett ännu mer naturligt inslag i bibliotekens litteraturförmedlande uppdrag. Potentialen, men också nödvändigheten i lättläst, är stor, säger Lisa Olsson Dahlquist.
MTM:s arbete kring lättläst
- MTM har under 2024 arbetat med att sammanställa kunskap kring lättläst. Det har resulterat i en kunskapsöversikt som är framtagen både genom forskning och i omfattande dialog med kunniga personer inom området. Här kan du få en god överblick av vad vi vet om lättläst idag och vad vi behöver veta mer om. Översikten visar även att det skulle behövas mer forskning inom flera områden, bland annat om hur behoven av lättläst skiljer sig mellan olika grupper av läsare och om hur lättläst exempelvis används inom offentlig förvaltning. Läs översikten här: Lättläst – för ökad inkludering och stärkt demokrati
- För många är tidningen 8 Sidor ett mycket uppskattat sätt att ta till sig nyheter. Den läses dagligen både av personer som är nya för svenskan och personer som har en intellektuell funktionsnedsättning. www.8sidor.se
- Fortbildningsdagen Läsfrämja för ökad delaktighet 28/11 2024: Läsfrämja för ökad delaktighet – med Angelägen forskning
- Digitekets introducerande kurs om läsombud finns här: Läsombud – läsfrämjare inom vård och omsorg – Digiteket
