Så vill gymnasiebibliotekarien göra litteraturen mer tillgänglig för eleverna

Hur väcktes idéen till en egen litteraturkanon?

– När kulturkanonen lanserades 2025 väcktes idéen om att göra en egen litteraturkanon på vår skola. Min kollega Alexandra Ekwall som undervisar på Barn- och fritidsprogrammet kom med förslag på böcker hon trodde skulle passa hennes elever och sedan har jag satt ihop läslistor för alla de program vi har på skolan

Vi kallar våra läslistor för litteraturkanon men det handlar främst om att listorna innehåller böcker som jag tror eleverna kan gilla. Jag har varit noga med att också ta med böcker som helt enkelt ”bara” är bra böcker.

Hur har tankarna gått kring tillgängliga format för läsning?

– För mig är det självklart att jobba med litteratur och böcker i tillgängliga format. Vi har många läsovana, läsovilliga och lässvaga elever på vår skola så därför är det extra viktigt att lyfta lättläst och Legimus. Att läsa en bra bok ska inte hindras av att man känner att det är tungt att läsa. Jag ser lättläst som en ingång i litteraturen och inte som ett ”nedköp”. Precis som att du inte börjar springa maraton när du är otränad börjar du inte med Dostojevskijs ”Brott och straff” i originalversion. Huvudsaken måste alltid vara att du hittar en bra ingång till din läsning, sedan kan man utmana sig mer och mer.

Det kan ju också vara så att du har svårt att läsa på grund av andra omständigheter som dyslexi eller någon form av NPF-diagnos och då är det viktigt att veta att Legimus finns. Eftersom vi har anpassad gymnasieskola hos oss måste också de veta att litteraturen finns där för dem.

Hur hoppas ni att er kanon ska förändra hur eleverna ser på läsning?

– Min ambition och förhoppning är att eleverna ska känna att det här är böcker för dem. Jag är bibliotekarie och har läst och läser gärna klassiker, men jag kan inte förutsätta att mina elever vill göra det. Litteraturen måste vara relevant för dem annars blir läsningen ett ok. Jag vill skapa läslust och bidra till att läsning inte bara ska förknippas med skolan och krav.

Min absolut största utmaning med projektet är att nå ut och få eleverna att förstå vilken stor värld som öppnas när man läser, men jag är väl medveten om att konkurrensen från andra former av tidsfördriv är stor.

Vad har ni fått för reaktioner från eleverna?

– Reaktionerna från eleverna har varit bra och jag hoppas att fler upptäcker böcker och läsning genom detta. Jag har varit ute klassrummen och bokpratat och informerat om Legimus och hur man går till väga om man behöver det. Jag märker också att om någon elev läst någon av böckerna och gillat den, leder det till att den lånas av andra elever. Jag kan prata hur mycket som helst om böcker men om någon kompis säger att boken är bra väger deras ord tyngre, vilket jag tycker är jättebra.

Om projektet

På Sågbäcksgymnasiet finns programmen Barn- och fritid, Bygg- och anläggning, Restaurang- och livsmedel, Fordon- och transport, Anpassad, Språkintroduktion och resursenheten Klippan. Till skolans litteraturkanon har Emilia Horned valt ut 20 böcker inom både fack- och skönlitteratur som på något sätt knyter an till ämnen på programmen.

Litteraturkanonen på Sågbäcksgymnasiet i urval

Barn- och fritidsprogrammet

Khalil, Nora: Yani

Lapidus, Jens: Gängkrig 145

Thydell, Johanna: I taket lyser stjärnorna

Restaurang- och livsmedelsprogrammet

Bjärbo, Lisa: Det är så logiskt alla fattar utom du

Bourdain, Anthony: Kitchen Confidential

Goldning, William: Flugornas herre

Fordons- och transportprogrammet

Khemiri, Jonas Hassen: Ett öga rött

Nilsson, Per: Hjärtans fröjd

Orwell, George: Djurens gård

Bygg- och anläggningsprogrammet

Dåsnes, Nora: Missat samtal

Guillou, Jan: Ondskan (lättläst version)

Kafka, Franz: Förvandlingen

Anpassad gymnasieskola

Ekensten, Ann-Charlotte: Mia och Tarek bakar pizza

Fredriksson, Bengt: Sveriges historia (lättläst version)

Olevik, Josefin: Gårdsfesten

Introduktionsprogram

Ajvide Lindqvist, John: Vampyren i Blackeberg (lättläst version av Låt den rätte komma in)

Candil, Moa: Det är vi som bestämmer (lättläst version)

Kåks Röshammar, Charlotta: Att jobba i Sverige