”Att lyssna kan vara det enda sättet att ta till sig text”

Vi ska vara nyfikna på ny teknik och samtidigt förhålla oss kritiskt till den. Utan att glömma bort att individens behov måste stå i centrum. Det menar Idor Svensson som är professor i psykologi vid Linnéuniversitet i Växjö. Han har länge forskat om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, och i hela sitt yrkesliv arbetat med frågor som rör barn och läsning.
Genom sin forskning har han fått det bekräftat att vissa personer har svårt att lära sig läsa tillräckligt bra, oavsett hur mycket de tränar. För dessa svåra läshinder förespråkar han assisterande tekniker. Som till exempel talsyntes, där en text på en skärm läses upp av ett digitalt hjälpmedel.
– Det spelar ingen roll hur mycket de än tränar, de blir inte tillräckligt bra. Forskning visar på att det är ett hårdnackat problem som är svårt att komma åt. Det behövs något mer än att bara träna på att läsa.
Alternativ till att läsa med ögonen
När Idor Svensson kom i kontakt med talsyntes upptäckte han att det finns alternativ till att läsa med ögonen. Och Idor Svensson anser att barn redan tidigt i skolan, parallellt med att lära sig läsa och skriva, behöver få höra talas om assisterande tekniker, för att veta om de är läsare i behov av det eller inte. Han menar också att synen på att läsa med ögonen som den enda rätta läsningen är fel fokus.
– Det blir som att säga att personer med dyslexi fuskar, när deras enda sätt att ta till sig text kan vara genom att lyssna.
Under sin tid som forskare har han varit delaktig i flera forskningsprojekt, bland annat kring hur elever i anpassad skolform kan använda assisterande teknik för att ta till sig text. Projektet kom fram till att eleverna förstår en text bättre om de får lyssna på den i stället för att läsa med ögonen.
– Det är viktigt eftersom eleverna förstår mer, bara de får använda rätt teknik.
AI kommer vara revolutionerande för dyslektiker
I framtiden tror han att fler människor kommer att läsa på andra sätt en enbart med ögonen. Och han tror att AI kommer vara ett revolutionerande verktyg för dyslektiker när det gäller att korrigera texter, och något som de måste få tillgång till.
– Utbildningen för exempelvis lärare, psykologer och logopeder behöver vara anpassad för hur det ser ut idag. Vi kan inte gå bakåt i tiden utan vi måste förhålla oss till hur samhället ser ut idag men också hur det kommer kunna se ut imorgon. Vi ska våga vara nyfikna på tekniken, förhålla oss kritiskt till den och alltid utgå ifrån vilket behov en individ har, säger Idor Svensson.
Idor Svensson är professor i psykologi vid Linnéuniversitet i Växjö. Han är ledamot i MTM:s vetenskapliga råd. 2024 mottog han Dyslexipriset för sin forskning och kamp för rätten till assisterande teknik för den som har läs-, skriv-, eller räknesvårigheter.
Rekommenderad läsning
I PIAACs spår: Textens format ska inte vara ett hinder för delaktighet
19 dec 2024
12 procent av vuxna svenska har otillräckliga läskunskaper. Men det finns både format och metoder som inkluderar fler i läsningen.
Komplext att studera genom lyssningsläsning
17 dec 2024
Att studera genom lyssningsläsning är ofta betydligt mer krävande än att läsa sin kurslitteratur med ögonen. Det menar forskaren Anna Lundh, som genomfört flera studier med studenter som lyssningsläser.
