Om läshinder och funktionsnedsättningar

En läsnedsättning kan vara permanent eller tillfällig och den kan också uppstå på grund av skada eller sjukdom.

En del människor upplever att läsnedsättning är ett missvisande ord eftersom många kan läsa en text som publicerats på ett tillgängligt sätt, till exempel om man har en synnedsättning. Ibland kan det därför vara mer relevant att tala om läshinder.

Exempel på funktionsnedsättningar som kan leder till läsnedsättning eller läshinder:

• läs- och skrivsvårigheter
• synnedsättning
• fysiska funktionsnedsättningar
• intellektuell funktionsnedsättning
• neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs- och skrivsvårigheter

Läs- och skrivsvårigheter är ett paraplybegrepp, som bland annat innefattar dyslexi och språkstörning. Begreppet gäller alla som har svårt att läsa eller skriva, oavsett orsak.

Synnedsättning

Att ha en synnedsättning innebär att man på grund av nedsatt syn har svårigheter i vardagen. En person med synnedsättning kan till exempel ha svårt att läsa tryckt text, även med glasögon och bra belysning.

Fysisk funktionsnedsättning

En fysisk funktionsnedsättning innebär att personen kan ha svårt att bland annat använda, styra, balansera och koordinera bål, armar och ben. Exempel på diagnoser som kan leda till fysiska funktionsnedsättningar är cerebral pares, CP, eller ryggmärgsbråck.

Intellektuell funktionsnedsättning

Intellektuell funktionsnedsättning innebär svårigheter att till exempel ta emot, bearbeta och förmedla information. Det innebär att det krävs längre tid för att förstå och lära sig saker.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkar de kognitiva förmågorna vilket i sin tur kan påverka läsförmågan. Det kan till exempel handla om att klara av att planera och organisera sin tid, hålla uppmärksamheten och/eller styra sina impulser. Exempel på neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är autism och ADHD. Det är också vanligt med en kombination av neuropsykiatriska diagnoser.