Lässituationer hos studenter

Hur påverkar situation, och syfte med läsningen, studentens behov?

Omslag till rapporten Lässituationer hos studenter.

2025 – Myndigheten för tillgängliga medier

Författare: Origo Group på uppdrag av Myndigheten för tillgängliga medier.
Diarienummer: MTM-H 2026/266

Sammanfattning

Rapporten baseras på djupintervjuer med 18 studenter som har olika former av läsnedsättningar, såsom dyslexi, synnedsättning, Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) samt motoriska funktionsnedsättningar. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt situationen och syftet med läsningen påverkar behoven hos läsarna, till exempel med avseende på vilket format man väljer och grad av tillgänglighet hos texten.

En gemensam nämnare för de intervjuade är att läsning tar mycket tid och energi och gör det nödvändigt att hitta egna strategier för att kunna genomföra sina studier. Många upplever att akademiska studier är utformade efter en läshastighet som de inte kan uppnå på egen hand, vilket gör dem helt beroende av tjänster som Legimus för att klara sin utbildning.

För studenter med dyslexi är det främst avkodning och läshastighet som brister. De kan ha svårt att se hur ord stavas, hoppar över rader eller ord och behöver ofta läsa om texter flera gånger för att förstå innehållet.

Personer med synnedsättning eller blindhet är ofta helt beroende av antingen punktskrift eller inläst material, där utmaningen ofta ligger i att tabeller och bilder inte alltid är tillfredsställande beskrivna.

Personer med NPF har ofta svårt med fokus och koncentration. För denna grupp fungerar lyssning ofta som ett sätt att skärma av omgivningen.

Den enskilt viktigaste strategin för studenter med dyslexi och NPF är att lyssna och läsa texten samtidigt. Detta beskrivs som en ”motor” som hjälper till att hålla fokus, en konstant läshastighet och underlättar avkodningen av svåra ord.

Studenternas läsande varierar beroende på studiesituationen, där valet av strategi ofta styrs av om målet är att memorera fakta inför en tentamen, navigera i komplex terminologi vid ett seminarium eller hitta specifika citat och ange referenser vid uppsatsskrivande.

Valet av plats för läsning styrs av behovet av koncentration. Hemmet är vanligast, där skrivbordet används för fokuserade studier och soffan för fritidsläsning. Hörlurar är för många ett obligatoriskt verktyg för att skapa en ”egen bubbla” och stänga ute distraktioner, särskilt i offentliga miljöer som bibliotek.

Studenterna efterfrågar:

Att text och ljud alltid ska finnas tillgängligt tillsammans i Legimus.
Bättre röststöd med mer mänsklig betoning.
Ett flyttat ansvar, där lärosätena säkerställer att litteratur finns tillgänglig i tid utan att den enskilde studenten behöver driva processen.

1 Bakgrund

1.1 Om undersökningen

1.1.1 Bakgrund och syfte

Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, är ett nationellt kunskapscentrum för tillgängliga medier. Uppdraget är att arbeta för att alla ska ha tillgång till litteratur, nyheter och samhällsinformation utifrån vars och ens förutsättningar, oavsett läsförmåga eller funktionsnedsättning. Ny teknik och nya inspel/riktlinjer gör att myndigheten ständigt behöver utveckla och anpassa sina tjänster.

Under hösten 2025 önskade MTM undersöka på vilket sätt situationen och syftet med läsningen påverkar behoven hos läsarna, till exempel med avseende på vilket format man väljer och grad av tillgänglighet hos texten.

1.1.2 Genomförande

Undersökningen har genomförts under november 2025 till februari 2026 av Origo Group.

Projektledare på Origo: Christina Törneman och Anna Helgesson Spiridon.

Kontaktperson på MTM: Hillevi Sundholm.

1.1.3 Målgrupp

Kontext och situation är viktiga för att förstå behoven som finns. De behov som användarna av MTM:s tjänster har kopplar även till underliggande diagnoser, som exempelvis dyslexi, synnedsättning eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. För att på djupet förstå vilka behov som finns vid olika lässituationer behöver hänsyn även tas till dessa diagnoser. Den primära målgruppen är studenter som har ett Legimus-konto, med spridning på olika diagnoser. I studien ingår även en person som inte studerar.

1.1.4 Metod

Metoden som valts är digitala djupintervjuer alternativt djupintervjuer via telefon om det passade respondenten bättre.

MTM gjorde ett riktat utskick till studenter som är registrerade Legimus-användare. MTM lade även upp en nyhet på sin hemsida där intresserade personer kunde anmäla intresse för att delta i studien. De som var intresserade av att delta i studien har fått anmäla sig via en länk, där de har fått fylla i viss bakgrundsinformation och sina kontaktuppgifter. Utifrån inkomna intresseanmälningar har sedan Origo rekryterat 18 deltagare till intervjuer.

6 personer med dyslexi
6 personer med en NPF-diagnos
5 personer med en synnedsättning
1 person med motoriska svårigheter

I rekryteringen strävade vi efter en spridning på utbildning med olika ämnesinriktningar samt kön och ålder.

En intervjuguide togs fram i samarbete mellan MTM och Origo Group.

1.2 Läsanvisningar

Rapporten är uppbyggd efter frågeområdena i intervjuguiden. Inom respektive avsnitt beskrivs de huvudsakliga resultaten med redovisning av eventuella skillnader kopplat till diagnos. Där det har bedömts relevant har ordagranna citat lagts in.

1.3 Deltagarna

Tabellen nedan visar deltagarnas profil, dvs ålder, kön, diagnos och utbildning.

Ålder	Kön	Diagnos	Utbildning/sysselsättning
42 år	Kvinna	Blind	Journalistik och musikvetenskap
24 år	Kvinna	Dyslexi	Kulturvetenskap
55 år	Kvinna	Hörselnedsättning och dyslexi	Sjuksköterska
23 år	Kvinna	NPF (ADHD)	Personalvetare
23 år	Kvinna	Dyslexi	Psykologi
34 år	Kvinna	NPF (ADHD)	Slöjdlärare
21 år	Kvinna	Dyslexi	Rättsvetenskap
44 år	Kvinna	Blind	Tyska och historia
28 år	Kvinna	Synnedsättning	International Account Manager
66 år	Man	Dyslexi	Studieteknik och digitala kartor
33 år	Kvinna	Dyslexi	Agronom
26 år	Man	NPF, (Autism), Dyslexi	Miljövetenskap
25 år	Identifierar sig varken som man eller kvinna	NPF (Autism)	Humaniora
33 år	Kvinna	Synnedsättning	Pedagogik
34 år	Man	NPF	Systemvetenskap
34 år	Man	Motoriska svårigheter	Utbildning och pedagogik
49 år	Kvinna	NPF	Specialpedagogik
25 år	Kvinna	Grav synnedsättning	Arbetssökande

2 Resultat

2.1 Läsnedsättningar och dess påverkan på studierna

Studenterna har olika läsnedsättningar som påverkar deras studier i olika utsträckning. Generellt för de intervjuade är att läsningen tar mer tid och energi än om de inte hade haft en läsnedsättning, och flera upplever att läsningen gör att de blir utmattade eller ”hjärntrötta”. Många beskriver att de upplever att studierna är utformade efter en viss läshastighet som de inte kan uppnå på egen hand, vilket gör dem helt beroende av hjälpmedel som Legimus för att klara av utbildningen.

Här följer en beskrivning av hur olika studenter upplever att deras diagnoser påverkar studierna.

2.1.1 Dyslexi och avkodningssvårigheter

För studenter med dyslexi är det främst avkodning och läshastighet som brister. De kan ha svårt att se hur ord stavas, hoppar över rader eller ord och behöver ofta läsa om texter flera gånger för att förstå innehållet, i synnerhet om det är en komplex text. En viktig strategi för denna grupp är att lyssna och läsa texten samtidigt för att kunna koppla ljudet till ordets visuella form.

Har svårt att hålla mig till texten, hoppar över ord och rader. Om jag läser på engelska går det av någon anledning bättre än på svenska. På svenska har jag svårt att hålla mig till texten, hoppar över ord och rader. Blir så mycket bök så jag läser helst inte på svenska.
Kvinna, 21 år, dyslexi

Jag blir hjärntrött när jag bara läser med ögonen, det går mycket långsammare och väcker massor av konstiga tankar, som om man är bra eller dålig. Det påverkar självförtroendet negativt.
Man, 66 år, dyslexi

Det har varit kämpigt i studierna för det är mycket att läsa. Exempelvis om vi får seminarieuppgift som vi ska läsa i stunden och sedan diskutera. Då kan jag känna mig jättestressad eftersom mina kursare tar sig igenom texten enkelt, men då brukar jag berätta att jag har dyslexi, och det är inget jag har skämts över så, men det har varit lite jobbigt.
Kvinna, 33 år, dyslexi

Använder Legimus som en avlastningsstrategi. I stället för att läsa en bok där jag ofta måste läsa samma sida flera gånger använder jag Legimus på skärmen med Open Dyslectic och sparar lite tid.
Kvinna 23 år, dyslexi

2.1.2 Synnedsättning och blindhet

Personer med synnedsättning eller blindhet är ofta helt beroende av antingen punktskrift eller inläst material. Svårigheter för personer synnedsättning uppstår ofta vid icke-textuellt innehåll som tabeller, bilder och figurer, som inte alltid är tillfredsställande beskrivna i talböcker. Om exempelvis en tabell beskrivs långt efter att den visats i texten blir det svårt att minnas sammanhanget. Det finns en kritik mot att bilder ibland inte alltid har alternativtext. Även avsaknad av sidnumrering som inte alltid är inläst, nämns som ett problem vid akademiskt skrivande och referenshantering. Bland de intervjuade nämns även att en utmaning är tillgången till material och navigering.

Enkelt att läsa – aldrig. Har varit mycket jobbigare att studera med min synnedsättning, framför allt har jag fått lägga mycket tid på att få material och kompendier anpassade.
Kvinna, 44 år, blind

Talbok med text är helt ovärderligt när man behöver se hur saker stavas. Använder punktdisplay på dator då. Det är viktigt att all litteratur finns med både tal och text.
Kvinna, 42 år, blind

Jag har både en synnedsättning och dyslexi. Det påverkar mina studier i allra högsta grad. Synnedsättningen gör att jag blir trött i ögonen om jag läser med ögonen länge och raderna flyter ihop. Dyslexin gör också att jag läser väldigt långsamt. Men när jag kan lyssna går det mycket fortare för mig. Det är en grundförutsättning.
Kvinna, 28 år, synnedsättning och dyslexi

2.1.3 Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF)

Studenter med ADHD eller autism nämner att de har problem med koncentration och fokus. De beskriver hur tankarna lätt vandrar i väg när de försöker läsa. För denna grupp fungerar lyssnandet ofta som ett sätt att skärma av omgivningen. Flera läser med ögonen samtidigt, och får då hjälp att hålla en jämn läshastighet.

Många kombinerar i vissa fall lyssnandet med fysisk aktivitet, som att gå eller handarbeta, för att hantera rastlöshet och hålla sig vakna. Det gäller både för studier och på fritiden. En annan fördel som nämns med att ha sin litteratur digitalt i denna grupp, är att de alltid har tillgång till sin litteratur då några lätt glömmer att ta med sig böcker.

Största anledningen till att jag behöver Legimus är att det finns digitalt. Jag glömmer saker och det gäller böcker också. Jag har allt med mig när det ligger i Legimus, vet att jag har allt på samma plats. Alltid. Har varit ett jättebra stöd.
Kvinna, 23 år, NPF, ADHD

Hade inte kunnat gå kvar i kursen om jag inte hade fått Legimus. Har svårt att koncentrera mig. Hjälper att kunna se och lyssna på text samtidigt.
Definierar sig varken som man eller kvinna, 25 år, autism

När jag läser utan att höra, behöver jag läsa flera gånger. Funkar bra att både läsa och lyssna samtidigt, särskilt i studierna. Hjälper också att hålla en konstant hastighet i läsandet.
Man, 25 år, dyslexi, autism

2.1.4 Motorisk nedsättning

För personen med motorisk nedsättning kan det vara svårt att sitta stilla och fokusera på en fysisk bok under lång tid på grund av smärta.

Kroppen låser sig och gör ont om jag inte rör mig. Det är lättare att lyssna för att ta in information och jag kan vara ute och gå.
Man, 34 år, motorisk nedsättning

2.2 Användning av Legimus och andra tjänster

De intervjuade studenterna har använt Legimus olika länge, från de som har haft tillgång till tjänsten sedan lågstadiet till de som nyligen börjat använda den i samband med universitetsstudier. Många upptäckte eller började använda tjänsten först när de påbörjade sin högre utbildning, ofta som en nödvändig anpassning till den ökade mängden litteratur.

Generellt kan man säga att medan personer med synnedsättning ofta får tillgång till tjänsten tidigt, är det vanligt att studenter med dyslexi eller NPF-diagnoser upptäcker Legimus först när de akademiska kraven ökar på universitetet.

De intervjuade använder olika sätt för att ta del av skriftligt material, där valet ofta styrs av diagnos, textens komplexitet och om situationen gäller studier eller fritid.

2.2.1 Samtidig lyssning och läsning

Ett vanligt sätt, särskilt bland studenter med dyslexi eller NPF, är att lyssna på en talbok samtidigt som man följer med i texten på skärmen eller i en fysisk bok. Detta beskrivs som ett sätt att ”maximera” inlärningen, öka koncentrationen och förstå hur ord stavas och uttalas.

Jag brukar lyssna och följa med i boken. Legimus blir själva motorn, så om jag tappar bort mig i boken så får jag hjälp att hitta tillbaka i texten.
Man, 66 år, dyslexi

Det jag gillar bäst är att försöka ha texten framför mig och lyssna samtidigt. Kan då se i huvudet hur ordet ser ut.
Kvinna, 24 år, dyslexi

2.2.2 Enbart lyssningsläsning

Vissa använder enbart lyssningsläsning, särskilt vid mindre krävande texter eller på fritiden. Detta gör det möjligt att kombinera läsning med rörelse eller hushållssysslor, vilket är en viktig strategi för personer med ADHD eller motoriska nedsättningar. Personer med synnedsättning använder oftast endast lyssningsläsning i studierna.

När jag läser kurslitteratur brukar jag lyssna samtidigt som jag gör något annat till exempel. handarbetar eller städar. Lyssnar då på mobilen med trådlösa hörlurar. Bra att Legimus också har den fysiska läsfunktionen. Om man bara lyssnar är det till exempel svårt hitta citat för studierna.
Kvinna, 34 år, NPF, ADHD

I mina studier lyssningsläser jag bara. Läser punktskrift men använder inte för studierna för det går snabbare att få litteratur inläst än att få böcker i punktskrift. Det är även smidigare att läsa genom att lyssna särskilt när man kan ha det i telefonen. Punktböcker är också så skrymmande.
Kvinna, 33 år, Blind

2.2.3 Fysiska böcker och digital text

Trots läsnedsättningar använder många fysiska böcker, ofta som komplement för att få en visuell överblick, se tabeller/bilder eller för att det känns mer genuint på fritiden. För vissa är digital text på exempelvis läsplatta med specifika typsnitt (som Open Dyslexic) eller färgkontraster avgörande för att kunna läsa med ögonen.

Om jag har köpt kurslitteraturen brukar jag både ha den fysiska boken och samtidigt läsa på skärmen. Den fysiska boken ”sitter jag i” på något sätt, den kan jag bläddra i och få en helhetskänsla av. Boken använder jag främst för att bläddra i. Skärmen däremot är enklare att läsa ifrån, för skärmen är rak jämfört med boken där sidorna är böjda. Kan även ha en skrivbok vid sidan. Antecknar ibland på datorn ibland i app på padda och ibland på block.
Kvinna, 21 år, dyslexi

Gillar att hålla i en bok, känna lukten av äldre böcker. Tror det är lite av nostalgiska skäl och bara när jag läser på fritiden.
Kvinna, 23 år, dyslexi

2.2.4 Punktskrift och skärmläsare

För respondenter med synnedsättning är punktskrift (antingen på papper eller via punktdisplay) och skärmläsare (som Jaws eller VoiceOver) viktiga verktyg. Punktskrift används främst av helt blinda personer eller personer med grav synnedsättning och ofta för kortare texter, skönlitteratur eller när exakt stavning är viktig. Talböcker föredras ofta för kurslitteratur generellt eller andra längre texter, eftersom det ofta går snabbare att ta till sig information genom att lyssna.

Jag använder punktskrift väldigt lite. Lyssnar på böckerna, men att få en sak uppläst för sig är inte samma sak som att läsa själv. Har jag ett word-dokument kan jag lyssna på en rad i taget (med talsyntes) och det upplever jag som att jag läser själv. Jag har kontroll då. Annars lyssnar jag bara på hur en annan person/AI har läst in och jag kan inte gå tillbaka på samma sätt. Använder även texten i böckerna för att kunna se hur ord stavas till exempel. Använder då mobilens voice over.
Kvinna, 44 år, blind

När jag läser kurslitteratur läser jag på tal (lyssningsläsning). När jag läser skönlitteratur eller något jag läser under kortare stunder läser jag på punkt. Väljer då helst punkt på papper. Fördelen med punkt är att det känns mer konkret och att det är jag som läser, jämför med seende som läser själv.
Kvinna, 42 år, blind

2.2.5 Kommersiella tjänster och andra källor

Utöver Legimus använder respondenterna ofta även kommersiella tjänster och andra källor. Följande tjänster och plattformar nämns i studien.

Storytel. Detta är den vanligaste kommersiella tjänsten och nämns av ett stort antal respondenter för främst skönlitteratur.
Bookbeat. Används av flera för privat läsning.
Nextory. Nämns som ett alternativ till Storytel med ett ”enormt utbud”.
Spotify. Används för att lyssna på både poddar och de ljudböcker som nyligen blivit tillgängliga där.
YouTube. Används både för att lyssna på ljudböcker och för att hitta dokumentärer eller sammanfattningar av kursinnehåll. Används även för att lyssna på/dubbelkolla korrekt uttal.
Bookshare. En tjänst som tillhandahåller e-böcker, vilken har använts för litteratur på engelska.
Litteraturbanken. Används för att ladda ner och lyssna på klassiska verk från Svenska Akademien.
Readera. En app som används för att läsa och organisera material som inte finns tillgängligt i Legimus

Anledningen till att studenterna även använder dessa tjänster är ofta att de erbjuder professionella inläsningar med mänskliga röster, vilket upplevs som mer levande och mindre tröttande än Legimus talsyntes. De kommersiella tjänsterna används främst för skönlitteratur och fritidsläsning, medan Legimus förblir det primära verktyget för kurslitteratur. YouTube används även i studierna för att få visuella sammanfattningar av svåra ämnen. Vissa studenter poängterar dock att de avstår från kommersiella tjänster av ekonomiska skäl.

2.2.6 Användningen av talsyntes för webbsidor, mejl och sms

Användningen av talsyntes för exempelvis mejl, hemsidor och sms, varierar bland de intervjuade och beror främst på typen av funktionsnedsättning. Medan personer med synnedsättning ofta är helt beroende av dessa verktyg för all digital kommunikation, använder studenter med dyslexi eller NPF dem mer sporadiskt eller inte alls.

De intervjuade personerna med synnedsättning använder iPhones inbyggda skärmläsare (VoiceOver) för att hantera mobilen och programmet Jaws eller Windows egna skärmläsare för att läsa och skriva på datorn. En stor fördel med skärmläsare i program som Word som nämns är att studenten kan läsa en rad i taget, vilket ger en känsla av kontroll och att man faktiskt ”läser själv” snarare än att bara passivt lyssna på en inläsning.

Några av de intervjuade med synnedsättning nämner ett knep om skärmläsaren krånglar. Då kopierar de in texten till Google Översätt för att få den uppläst därifrån.

Bland respondenter med dyslexi eller NPF är användningen mer selektiv. Vissa använder voice over på telefonen för att få sms upplästa, medan andra undviker det på grund av tekniska brister eller dålig inläsningskvalitet.

För längre texter som inte är böcker använder flera av de intervjuade specifika program som TorTalk. Det kan handla om att få forskningsartiklar i PDF-filer och annat material som inte finns i Legimus, upplästa.

Många respondenter nämner att de avstår från att få hemsidor upplästa eftersom talsynteser på webben ofta krockar med andra program eller kraschar. En annan vanlig anledning till att man hellre läser själv är att de ”robotaktiga” rösterna upplevs som tröttande eller irriterande.

Jag får sms upplästa i mina hörlurar, vilket är bra för då slipper jag läsa på den lilla skärmen. Jag har provat skärmläsare för mejl tidigare men slutade eftersom talsyntesen uttalade ord fel, vilket ledde till pinsamma situationer när jag själv uttalade orden fel efteråt.
Kvinna, 24 år, dyslexi

Jag läser oftast sms och mejl med ögonen, men använder VoiceOver om jag är trött eller om texten är mycket lång. Jag använder även VoiceOver för att få beskrivet vad en emoji föreställer.
Kvinna 28 år, synnedsättning och dyslexi

Jag kan ibland markera text på hemsidor för att få den uppläst, men upplever att det ofta inte fungerar med PDF-filer.
Kvinna 33 år, dyslexi

2.3 Kursens utformning och påverkan på läsningen

Kursens utformning har påverkan på hur studenterna tar sig an sitt läsande, vilken teknik de väljer och hur mycket energi de tvingas lägga ner. Här är de viktigaste skillnaderna mellan olika kurser och ämnen som påverkar studenternas läsning.

2.3.1 Ämnets komplexitet och natur

Vilken typ av ämne det rör sig om avgör ofta balansen mellan att bara lyssna och att kombinera lyssning med visuell läsning.

Faktatunga och akademiska ämnen. Ju mer faktabaserad och tung litteraturen är, desto mindre benägna är studenterna att enbart lyssna. Vid ämnen som idéhistoria, juridik eller psykologi, där begrepp och facktermer är centrala, upplever många att de måste ha texten framför sig för att kunna processa informationen.
Teoretiska vs. praktiska kurser. Kurser med mycket teori och ”luddigt” skrivna texter exempelvis inom samhällsvetenskap, beskrivs som betydligt svårare än praktiska kurser, och kräver fler sätt att inhämta information. Studenter inom exempelvis sjuksköterskeprogrammet eller slöjdlärarutbildningen upplever att den praktiska delen av utbildningen ger välbehövlig avlastning från det tunga läsandet.
Matematik och naturvetenskap. För blinda studenter är matematik särskilt utmanande eftersom talsynteser ofta har svårt att läsa upp formler korrekt, vilket kräver mänsklig inläsning eller punktskrift. Inom statistik och ekonomi föredrar flera av de intervjuade studenterna ofta fysiska böcker i dessa ämnen eftersom det är enklare att navigera mellan bilder, tabeller och ekvationer i fysiska böcker.

2.3.2 Kursens krav på terminologi och uttal

Inom vissa ämnen är det viktigt att veta exakt hur ord stavas eller uttalas, vilket påverkar lässtrategin.

Språk och fonetik. Vid studier i exempelvis språk eller fonetik räcker det inte med enbart ljud utan studenterna behöver även tillgång till den skrivna texten. Blinda studenter behöver då ofta punktskrift för att förstå symboler och stavning, då talsyntesen inte alltid förklarar symbolernas namn.
Seminarier och muntlig prestation. I kurser med många seminarier (till exempel juridik) använder studenter textstödet i Legimus eller externa källor som YouTube för att kontrollera uttal av svåra termer. Att uttala en term fel vid ett seminarium beskrivs som ”jättepinsamt”, vilket gör att fokus på såväl text som uttal ökar inför dessa moment.

2.3.3 Materialets format

Artiklar och kompendier. Många kurser bygger på forskningsartiklar i PDF-format. Detta upplevs av många ofta problematiskt eftersom de ofta inte kan läsa dessa filer, då de är inskannade som bilder. Studenterna får då använda andra program som TorTalk som kan läsa PDF-filer, eller be om manuell hjälp för att ta del av materialet.

2.3.4 Planering och framförhållning

Ämnet påverkar behovet av framförhållning. Om en kurs bygger på nyutkommen litteratur kan det ta upp till åtta veckor att få den inläst i Legimus. Om läraren byter litteratur tätt inpå kursstart skapar det stora hinder för studenter med läsnedsättning, som då står utan tillgängligt material när kursen börjar.

2.4 Olika studie- och lässituationer

Studenternas läsande varierar beroende på studiesituationen, där valet av strategi ofta styrs av om målet är att memorera fakta inför en tentamen, navigera i komplex terminologi vid ett seminarium eller hitta specifika citat vid uppsatsskrivande. Den gemensamma nämnaren är att de använder hjälpmedel för att avlasta hjärnan, spara energi och kompensera för brister i läshastighet eller fokus.

Här beskrivs läsandet och de viktigaste funktionerna i olika situationer.

2.4.1 Inför och under tentamen

Vid tentamensperioder när läsintensiteten ökar är det viktigt att kunna navigera snabbt i materialet och säkerställa att man förstår begrepp på djupet. Studenter med ADHD beskriver att de läser betydligt mer inför en tentamen än inför exempelvis ett grupparbete, men att själva metoden (till exempel att använda hörlurar för att skärma av) förblir densamma. För dyslektiker innebär salstentor i stora salar en extra stressfaktor som påverkar förmågan att läsa frågorna rätt.

Viktiga funktioner för studenterna inför och under tentamen är bland annat att kunna lyssna och läsa med ögonen samtidigt och ha tillgång till enkla och bra sökfunktioner. En strategi som många använder är att använda sökfunktionen i Legimus för att snabbt hitta förklaringar på ord eller hitta specifika avsnitt.

Vid hemtentor är det avgörande för många studenter att ha tillgång till text parallellt med ljud för att kunna ange korrekta sidnummer och referenser.

När det gäller kurslitteratur måste jag ha texten framför mig och lyssna samtidigt, för att kunna känna igen varje ord. Har mycket hemtentor där jag behöver tal och text då det är viktigt att få med referenser, till exempel vilken sida det är.
Kvinna, 24 år, dyslexi

När jag har salstenta har man kanske 3–4 böcker plus artiklar. Blir mycket att hantera när man har avkodningsproblem. Får längre skrivtid vilket känna bra för jag blir mindre stressad.
Kvinna 23 år, dyslexi

2.4.2 Seminarier och grupparbeten

I seminarier och grupparbeten handlar läsandet ofta om att snabbt kunna slå upp information eller att våga använda svåra facktermer muntligt.

Viktiga funktioner i dessa sammanhang är exempelvis att kunna få uppläsning av specifik text, att kunna följa med i texten samtidigt och fysiska böcker som komplement.

Studenter med dyslexi använder ofta talsyntes eller andra tjänster (till exempel YouTube) för att lära sig hur ord uttalas inför exempelvis seminarier. Vid grupparbeten används ofta fysiska böcker för att det är enklare att bläddra och peka tillsammans med kursare.

Vid seminarier måste jag ha orden i text. Där är det ännu viktigare med text så jag inte uttalar fel eftersom vissa AI-röster uttalar fel.
Kvinna, 24 år, dyslexi

Mycket handlar om att förbereda seminarier om olika rättsfall och då har lagboken fysiskt och rättsfallen fysiskt och digitalt. Läser på skärm (lättare att läsa och hitta där) och på papper där jag kan stryka under.
Kvinna, 21 år, dyslexi

2.4.3 Uppsatsskrivande och forskning

Vid uppsatsskrivande är det vanligt att behöva bearbeta stora mängder text, exempelvis i form av PDF-artiklar. Viktiga funktioner här är att kunna skapa bokmärken, möjlighet att färgmarkera texten och kopieringsfunktioner.

Flera studenter nämner att de använder bokmärken för att markera citat som ska användas i texten. Vissa studenter använder färgkodning (till exempel rött för meningar de inte är nöjda med) för att strukturera sitt eget skrivande.

Bokmärken använder jag på samma sätt som andra stryker under, markerar att här finns något viktigt.
Kvinna, 42 år, blind

Ofta är inte sidnumreringen inläst vilket har varit problem i språkkurser där jag läser skönlitteratur och behöver ange referenser. Man skulle helst vilja kunna välja om man vill ha sidnumrering inläst eller ej. Har ibland behövt hjälp av en seende för att få fram sidnummer.
Kvinna, 44 år, blind

2.4.4 Föreläsningar

Under föreläsningar är behovet av textstöd ofta mindre, då studenterna i stället fokuserar på att lyssna och anteckna. Under föreläsningar används bland annat inspelningsfunktioner och anteckningsstöd. Vissa studenter med NPF-diagnos nämner att de nästan ”transkriberar” föreläsningen genom att anteckna febrilt för att hålla fokus. Andra ser föreläsningen som en chans att bara lyssna och får då en förförståelse som gör det lättare att senare söka i litteraturen.

Vid föreläsningar sitter jag aktivt och antecknar under tiden för då lyssnar jag bättre genom att jag antecknar och behöver vara mer koncentrerad för att ta in det. Jag nästan transkriberar.
(Man, 34 år, NPF)Hjälpmedel och funktioner

Här följer en sammanställning av de viktigaste funktionerna och hjälpmedlen som används.

Tal och text samtidigt. Beskrivs som en ”motor” som håller i gång läsandet även när hjärnan checkar ut. Det hjälper studenter med NPF och dyslexi att hålla fokus och en konstant läshastighet.
Hastighetsjustering. De flesta ökar hastigheten vid lyssningsläsning (ofta till 1.25x eller 1.75x) för att spara tid, men sänker den vid svåra facktexter.
Visuell anpassning. Funktioner för att ändra teckensnitt (till exempel Open Dyslexic), textstorlek och kontrast (till exempel gul eller svart bakgrund) är avgörande för många av de intervjuade med dyslexi och/eller synskada för att bokstäverna inte ska ”flyta ihop”.
Sökfunktion. I stället för att läsa linjärt använder studenterna ofta sökfunktioner för att snabbt hitta specifika begrepp eller citat i digitala texter. Oumbärligt för att navigera i tunga akademiska verk.
Skärmläsarprogram. De mest omnämnda skärmläsarna är Jaws för dator (Windows) och VoiceOver som är inbyggt i iPhones. VoiceOver används ofta för att hantera appar som Legimus, men det kan vara svårt att navigera i mobilen samtidigt som man lyssnar på litteratur, eftersom skärmläsarens röst krockar med bokens röst.
Punktdisplay. De helt blinda studenterna använder i vissa sammanhang en punktdisplay tillsammans med sin skärmläsare. Detta är särskilt viktigt i ämnen som kräver exakthet, till exempel fonetik eller språk, där man måste veta exakt hur ord stavas eller hur speciella symboler ser ut.

2.5 Läsning på fritiden

Läsning för studier och fritidsläsning skiljer sig åt, både vad gäller syfte, metod och de tekniska funktioner som krävs. Medan studieläsning är målinriktad, faktatung och ofta sker under tidspress, beskrivs fritidsläsningen ofta som en form av återhämtning, underhållning och njutning. Behovet av specifika funktioner är betydligt högre vid studier än vid fritidsläsning. På fritiden räcker det ofta med enbart lyssning, då man inte behöver fokusera på ordens exakta innebörd utan snarare på kontexten. På fritiden spelar även sidnummer mindre roll, eftersom man inte hoppar inte i texten utan läser mer linjärt.

För fritidsläsning ställs däremot högre krav på en mänsklig och levande röst. Flera väljer därför kommersiella tjänster som Storytel eller Bookbeat framför Legimus för nöjesläsning, eftersom Legimus uppläsning ofta upplevs mer monoton och mindre inlevelsefull än ljudböcker i kommersiella tjänster. Samtidigt finns de som tycker att Legimus skönlitterära böcker fungerar alldeles utmärkt att lyssna på.

Många skruvar upp hastigheten vid studieläsning för att spara tid och hålla fokus, men föredrar normalt tempo vid fritidsläsning för att kunna leva sig in i boken.

Vissa av de intervjuade studenterna med dyslexi läser fysiska böcker på fritiden för att de gillar känslan eller vill träna på att läsa med ögonen utan tidspress. Andra är så utmattade av studierna att de helt väljer bort läsning på fritiden.

Bland de intervjuade personerna med synnedsättning finns de som hellre läser fysiska punktskriftsböcker på fritiden, för att få en mer konkret läsupplevelse som påminner om seendes läsning, eller så lyssnar de på ljudböcker utan krav på att navigera eller anteckna.

För personer med NPF-diagnos kan fritidsläsning kan ofta kombineras med andra sysslor som att diska, städa eller handarbeta samtidigt som man lyssnar. Personer med ADHD kan även uppleva att det är lättare att koncentrera sig på skönlitteratur om de sitter på ett café eller om det finns bakgrundsljud som att tv eller musik är på i bakgrunden.

På fritiden läser jag när mina ögon och jag har orken. Läser på mina villkor och i lugnt tempo. Kan leva mig in i boken och kan njuta av den.
Kvinna, 28 år, synnedsättning och dyslexi

Läser skönlitteratur på fritiden. Lyssnar då enbart i mobilen. Behöver inte fokusera på ordets innebörd utan mer kontexten. Kanske diskar eller viker tvätt under tiden. Behöver inte så mycket funktioner. Har testat olika hastigheter men har kommit fram till att normalt funkar.
Kvinna, 24 år, dyslexi

Behöver inte skriven text när jag läser på fritiden då räcker det med att bara lyssna på inläsningen. Behöver inte heller högre tempo på inläsningen.
Kvinna, 33 år, synnedsättning

2.6 Plats för läsning

Studenternas val av plats för läsning styrs av om de behöver maximal koncentration, avlastning genom rörelse eller social stimulans. Det finns en tydlig skillnad mellan platser för fokuserade studier och platser för mer avslappnad fritidsläsning.

Hemmet är den vanligaste platsen för läsning, men olika delar av hemmet används för olika syften. För faktatunga studier sitter de flesta vid ett skrivbord eller köksbord för att kunna anteckna parallellt och behålla fokus. Att sitta upprätt beskrivs som en ADHD-strategi för att inte distraheras eller somna.

Soffan och fåtöljen används ofta när materialet ska ”filosoferas över” eller när man läser för nöjes skull. Sängen är en plats som främst förknippas med fritidsläsning och skönlitteratur.

Biblioteket fungerar för många som en plats för ”positivt grupptryck”. Vissa studenter väljer biblioteket för att tunga fakta blir lättare att hantera när man ser andra sitta och göra samma sak.

Vid läsning på bibliotek är hörlurar och skärmar (fysiska avdelare) ofta ett krav för att stänga ute distraktioner.

Platsens ljudmiljö beskrivs som kritisk, men behoven ser olika ut. Helt blinda studenter poängterar ofta behovet av absolut tystnad eftersom hörseln är deras primära sinne; de kan inte läsa på caféer eller tåg där ljud stör deras skärmläsare eller koncentration.

Vissa studenter med ADHD behöver tvärtom en ”ljudmatta” i form av instrumental musik eller ljudet på ett café för att kunna koncentrera sig, så länge det är material de finner intressant.

Kollektivtrafiken är en plats där åsikterna går isär. Vissa använder tågresor för att skärma av och få lästid, det gäller både studie- och fritidsläsning. Andra upplever det som omöjligt att läsa i kollektivtrafiken på grund av för många syn- och hörselintryck eller för att det är för stökigt för att höra ljudboken ordentligt.

För flera studenter, särskilt de med NPF-diagnoser (som ADHD eller autism) eller dyslexi, är hörlurar ett obligatoriskt verktyg för att skapa en fokuserad miljö. Många använder lurar för att gå in i sin ”egen bubbla”. Hörlurar hjälper till att skärma av distraktioner, vilket är särskilt viktigt i offentliga miljöer som bibliotek. Vissa upplever att ljudet blir tydligare och lättare att uppfatta när det kommer direkt i öronen jämfört med via datorns högtalare.

Många studenter växlar mellan hörlurar och högtalare beroende på var de befinner sig eller vad de gör.

I skolan, på tåget eller på biblioteket är hörlurar en självklarhet för att inte störa andra och för att behålla privatlivet. Hemma kan de däremot föredra högtalarljud om de är ensamma, eftersom hörlurar kan bli varma eller obekväma efter ett tag.

För studenter med synnedsättning finns det specifika skäl till att inte alltid använda hörlurar eller att bara använda dem på ett visst sätt. Exempelvis att bara använda en hörlur, för att inte vara helt avskärmad eftersom hörseln är det primära sinnet för att ha koll på omgivningen.

För de som har svårt med fokus är brusreducerande hörlurar ett viktigt knep vid läsning av tung kurslitteratur. Det finns också personer med ADHD som nämner att de alltid har musik som en ”ljudmatta” i bakgrunden för att skärma av enstaka störande ljud.

När jag läser studielitteratur sitter jag antingen hemma i köket eller åker kollektivt. Jag behöver sitta ned annars tar andra intryck över. Har alltid lurar på när jag lyssnar. Har behov av att ha ljudet riktat. Har hörlurar i även om jag är ensam hemma. Har ofta bara en hörlur i för jag behöver inte stänga av det som är utanför. Har ibland både musik i örat och serier på datorn på gång samtidigt för att kunna koncentrera mig. Men det är olika dagar vad som funkar bäst.
Man, 34 år, NPF, ADHD

När jag pluggar sitter jag vid datorn och lyssnar på min spelare och antecknar samtidigt. Men skönlitteratur läser jag i sängen, kan inte sitta på café eller sitta med kollegor som pratar. Det stör mig, måste vara tyst runt mig.
Kvinna, 44 år, blind

2.7 Var man har sin litteratur

För de flesta studenter med läsnedsättning är Legimus den primära källan för kurslitteratur. Fördelen är att materialet är anpassat och att studenterna kan samla sina böcker i en digital bokhylla för att få överblick.

Vissa studenter väljer att köpa eller låna den fysiska boken parallellt med talboken. Detta görs för att kunna se bilder, tabeller eller för att ha en referens vid hemtentor där sidnumrering i digitala format kan vara bristfällig.

För att hitta sin litteratur söker studenterna i Legimus, men flera påpekar att sökfunktionen är känslig, man måste ofta stava exakt rätt för att få träff. Vissa upplever också att det är svårt att skilja på olika utgåvor eller mellan originalverk och lättlästa versioner. Om en bok saknas kan studenterna be biblioteket eller MTM att läsa in den. Detta kräver dock stor framförhållning, då det kan ta 8–10 veckor att få en bok producerad.

Jag börjar alltid med att hitta boken i Legimus och därifrån utvärderar jag om jag behöver den fysiskt, beroende på hur mycket jag kommer använda den.
Kvinna, 21 år, dyslexi

Nästan alla böcker finns i Legimus, var förvånad över att det var så. Men ibland väljer jag att ha fysiska böcker – typiskt uppslagsböcker.
Kvinna, 23 år, dyslexi

2.8 Lätt eller utmanande att läsa

Vi ställde frågan till respondenterna när det går lätt att läsa och när det är mer utmanande.

2.8.1 Lätt att läsa

Lyssna och läsa texten samtidigt. Många nämner att det mest effektiva är att lyssna och läsa texten samtidigt. Detta hjälper till att hålla en konstant hastighet och gör det lättare att följa en ”röd tråd” i texten.
Intressant ämne. När ämnet är intressant ökar koncentrationsförmågan naturligt. Vissa upplever att det är lättare att läsa skönlitteratur än rent teoretiska texter.
Pigg, utvilad och lugn miljö. Det går lättast när studenten är pigg, utvilad och i en lugn miljö utan distraktioner. För studenter med ADHD är morgonen ofta den bästa tiden då medicinen ger bäst effekt.
Ändra inställningar. Att kunna ändra till svart bakgrund, använda typsnittet Open Dyslexic, zooma i texten eller ha en gultonad skärm gör läsningen mindre ansträngande i synnerhet för personer med en synnedsättning eller dyslexi.
Bra struktur. Texter med en bra innehållsförteckning, tydliga rubriker, bilder och variation i textstorlek beskrivs som mer lättlästa.
Möjlighet att röra på sig. För studenter med ADHD eller motoriska behov går läsningen lättare om de kan röra på sig, städa eller promenera samtidigt som de lyssnar.

2.8.2 Utmanande att läsa

Tekniska hinder, störningar. Utmaningarna handlar ofta om tekniska hinder, bristande struktur eller yttre störningsmoment.
Monoton röst med inkorrekt uttal. När rösten uttalar ord fel, saknar betoning eller låter för monoton (”som fröken Ur”) tappas fokus och det blir svårt att ta till sig innehållet.
Programvaran kraschar. Utmanande situationer uppstår när programvaran kraschar.
Svårt hitta. När det är svårt att hitta rätt sida eller kapitel.
Texter som saknar en röd tråd. Texter som är skrivna med ”luddiga” teorier eller har mycket byråkratiska ord är svåra att processa.
PDF-filer som fungerar som bilder är problematiska då de inte kan läsas upp av alla system.
Trötthet, hunger, stress och tidspress gör läsningen betydligt svårare.
Buller. Folk som pratar i närheten eller att läsa under resor i kollektivtrafiken kan göra det omöjligt att koncentrera sig, särskilt för studenter med synnedsättning eller autism.
Bilder och tabeller som inte är beskrivna i text. När bilder och tabeller inte är syntolkade missar studenter med synnedsättning viktig information.

2.9 Jämförelse av tjänster och önskemål

Studenterna efterfrågar förbättringar som rör allt från ljudkvalitet till teknisk struktur och studietekniska verktyg i Legimus.

Bättre röststöd och talsyntes. Många studenter upplever talsyntesen som ”robotaktig” och tröttande, likt en ”Fröken Ur”. Det finns även ett önskemål om att kunna välja mellan manlig och kvinnlig röst, samt att rösterna ska ha bättre betoning och uttal av facktermer.
Text på alla böcker. Ett av de mest återkommande önskemålen är att alla böcker ska innehålla både text och ljud. Idag saknar vissa böcker text, vilket gör det svårt för studenter som behöver se ordens stavning eller vill kunna söka i texten.
Förbättrad sökfunktion. Den nuvarande sökfunktionen beskrivs som omodern och känslig, man får ofta noll träffar om man stavar en bokstav fel. Studenterna önskar en utökad sökning där man kan filtrera på författare, medietyp och utgivningsår.
Organisering och mappar. Några av studenterna vill kunna sortera sina böcker i mappar utifrån olika kurser för att få en bättre överblick över sin bokhylla.
Studieverktyg i appen. Det finns önskemål om att kunna anteckna och göra understrykningar direkt i webbläsaren eller appen, samt att dessa anteckningar sparas även om boken lämnas tillbaka.
Navigering och sidhänvisningar. Studenterna önskar tydligare sidnummer som matchar den fysiska boken, vilket är viktigt vid referenshantering. Man vill även ha möjligheten att välja bort uppläsning av fotnoter och bildtexter, då dessa kan skapa förvirring i flödet.
Tekniska anpassningar. Specifika önskemål inkluderar stöd för Bionic reading (för bättre fokus), möjligheten att ladda ner böcker i Epub-format till läsplattor, samt en bättre synkning mellan olika enheter.

Trots kritiken finns det specifika egenskaper hos Legimus som studenterna inte hittar i kommersiella tjänster som Storytel eller Bookbeat.

Beställa inläsning av kurslitteratur. Den absolut största fördelen med Legimus är möjligheten att beställa inläsning av kurslitteratur som ännu inte finns i systemet. Detta är en tjänst som kommersiella aktörer helt saknar.
Se texten samtidigt som man lyssnar. Till skillnad från många ljudbokstjänster erbjuder Legimus ofta möjligheten att se texten samtidigt som man lyssnar, vilket studenterna beskriver som sin viktigaste ”motor” för lärande.
Smal facklitteratur. Legimus tillhandahåller smal facklitteratur, lagtexter och forskningsrapporter som sällan finns tillgängliga i kommersiella tjänster
Daisy-format. Legimus använder Daisy-formatet som tillåter en mer detaljerad navigering mellan kapitel, sidor och stycken, vilket är nödvändigt för studier men ovanligt i nöjes-appar.
Punktlitteratur. För studenter med synnedsättning är Legimus den enda källan för att beställa litteratur i punktskrift, antingen digitalt eller på papper.

Önskemål på ytterligare stöd och tjänster som sträcker sig från administrativa förbättringar till specifika tekniska funktioner i Legimus.

Flyttat ansvar. Flera studenter anser att ansvaret för att tillgängliggöra litteratur inte bör ligga på den enskilda studenten. De föreslår att lärosätena bör kommunicera direkt med MTM om vilka nya kursböcker som ska användas, så att de finns klara i tid.
Tillgång efter studierna. Det finns ett önskemål om att kunna behålla tillgången till kurslitteratur även efter avslutade studier. Detta ses som en demokratifråga, då seende kan köpa och behålla sina böcker medan studenter med läsnedsättning förlorar sin tillgång när de inte längre är registrerade.
Marknadsföring och information. Det efterfrågas mer reklam för Legimus, då många studenter inte får kännedom om tjänsten förrän långt in i sina studier.
Kvalitetskontroll. Studenter önskar mer omfattande korrläsning och korrlyssning av materialet för att slippa feluttal och fel i punktskriftsböcker.
Diagnosspecifika appar. En student föreslår att det borde finnas två olika appar, en avskalad version för blinda användare där onödig grafisk information tas bort, och en mer visuell version för användare med dyslexi.
Studieguide. Ett förslag är att Legimus ska innehålla en studietipsguide skapad av studenter som själva använder tjänsten, för att dela med sig av framgångsrika strategier.
Användartester. Vissa studenter erbjuder sig att ställa upp som testare av systemet för att säkerställa att utvecklingen faktiskt möter målgruppens behov.

3 Slutsatser

Läsning tar betydligt mer tid och kraft för studenter med läsnedsättning. Många upplever att studierna är utformade efter en läshastighet som de inte kan uppnå utan hjälpmedel.

Studenter med läsnedsättning är beroende av stöd. Studenterna är ofta helt beroende av tjänster som Legimus för att överhuvudtaget kunna genomföra sin utbildning och hantera den stora mängden litteratur.

Lyssna och läsa samtidigt viktig strategi. Att lyssna och läsa texten samtidigt är den enskilt viktigaste strategin för studenter med dyslexi och NPF. Det fungerar som en motor som håller i gång läsandet, ökar koncentrationen och hjälper till med avkodning.

Det finns brister i digital tillgänglighet. Det finns vissa tekniska hinder, såsom otillgängliga PDF-filer (inskannade som bilder), brist på inläst sidnumrering för referenshantering och avsaknad av syntolkning av tabeller och figurer.

Olika behov vid studier och fritid. Studieläsning kräver mer funktioner som navigering, sökbarhet och textstöd. På fritiden föredrar många i stället mänskliga röster med mer inlevelse, vilket gör att vissa väljer kommersiella tjänster som Storytel framför Legimus.

Miljön är viktig. Valet av plats och användningen av hörlurar är viktig för att skapa en fokuserad miljö och skärma av distraktioner. Behoven varierar dock; blinda kräver ofta total tystnad medan vissa personer med NPF (ADHD) behöver en ”ljudmatta”.

Mänskligare röster. Legimus talsyntes upplevs ofta som monoton och tröttande (”robotaktig”), vilket påverkar uthålligheten vid läsning av tunga texter.

Önskemål om systemförändring. Studenterna efterfrågar att ansvaret för tillgänglig litteratur flyttas från individen till lärosätena.

Tacksamhet för att Legimus finns. Studenterna är generellt mycket tacksamma för att de har tillgång till Legimus och det finns en oro hos många av de intervjuade för vad som skulle hända om möjligheten inte fanns.

4 Bilaga 1: Intervjuguide

Intervjuguide om lässituationer, 2025-11-19

4.1 Introduktion

Kort om projektet och MTM.

4.2 Presentation av deltagare

Namn, ålder, vilken utbildning går du, hur länge du har studerat?
Hur länge har du använt Legimus? När kom du först i kontakt med Legimus? Hade du tillgång till Legimus i grundskolan/i gymnasiet?
Vill du berätta kort om din läsnedsättning och hur den påverkar dina studier?

4.3 Format och tjänster

Vilka olika sätt använder du för att ta del av böcker och annat skriftligt material (både för studierna och på fritiden)? Till exempel lyssningsläsning, lyssna och samtidigt följa med i texten, punktskrift. Läser du även fysiska böcker någon gång? När?
Om synnedsättning: Använder du några andra hjälpmedel, till exempel skärmläsare, punkt?
Använder du några andra lyssningsläsningstjänster än Legimus? Vilka?
Om lyssningsläsare: får du även annat uppläst, till exempel mejl, hemsidor, sms? Vad använder du för programvara för den typen av uppläsning?

4.4 Utbildningen

Hur är din utbildning upplagd? Är det mycket litteratur att läsa, grupparbeten, laborationer, seminarier, föreläsningar, skriftliga eller muntliga tentamen, etc.?
Hur påverkar ämne/kurs ditt läsande?
- Typ av kurs – fristående, program, olika typer av kurser (exempel: delkurs i fransk grammatik vs. delkurs i fransk litteratur).
- Typ av litteratur (bok, artiklar, kompendier med mera).

4.5 Olika lässituationer

Hur skulle du beskriva de olika lässituationer du ställs inför kopplat till dina studier? (Till exempel att läsa inför tentamen, salstenta med litteratur, seminarier, uppsatsarbete, grupparbeten, föreläsningar.)
Hur läser du i olika studiesituationer? Är det några skillnader mellan lässituationerna du nämnde?
Vilka hjälpmedel och/eller funktioner är viktiga för dig i olika lässituationer?
- Till exempel sökfunktioner, möjlighet att justera textstorlek, textfärg, kontrast, teckensnitt, markera text, hastighet på uppläsning, bokmärken.
Hur använder du olika hjälpmedel/funktioner i olika situationer?
- Hur hanterar du till exempel anteckningar, stryka under, lyssna och följa med i text samtidigt? Skiljer det sig mellan olika lässituationer?
Om synnedsättning: hur fungerar skärmläsare? Bildbeskrivning, uppläsning av tabeller, fotnoter, etc.
Har du något knep för att hantera läsningen/informationshanteringen?
Läser du även på fritiden?
- Ser fritidsläsningen annorlunda ut än läsningen för skolan? Läser du till exempel i andra tjänster då eller annan typ av läsning (till exempel enbart lyssningsläsning/ljudbok) Beskriv.
- Ser dina behov av funktioner annorlunda ut när du läser på fritiden? På vilket sätt?

4.6 Plats för läsning

Var läser du? Påverkar platsen läsandet och sättet du läser? (till exempel referensexemplar på biblioteket)?
Om lyssningsläsare – läser du alltid med lurar? Varför?
Vad är viktigt inför, under och efter en lässituation? Till exempel i form av förberedelser, eller något platsspecifikt, eller vana som att repetera.

4.7 Utmaningar och möjligheter

När går det lätt att läsa? När är det mer utmanande?

4.8 Jämförelse av tjänster och önskemål

Var har du din litteratur? Finns allt i Legimus eller använder du också kommersiella tjänster eller bibliotekets tjänster? Hur hittar du din litteratur?
Om läser i annan tjänst – vad gillar du med övriga tjänster, finns det funktioner med mera du skulle vilja ha från den tjänsten i Legimus och vice versa?
Finns det önskemål på ytterligare stöd eller tjänster?

4.9 Avslutande kommentarer

Finns det något annat du vill skicka med till MTM vad gäller Legimus?

Tack!