| 2026 – Myndigheten för tillgängliga medier |
|---|
| Kartläggning av nordiska forskningsmiljöer inom assisterande teknik och tillgänglig läsning |
| Författare: Funka International på uppdrag av Myndigheten för tillgängliga medierDiarienummer: MTM-H 2025/575 |
Denna rapport redovisar en kartläggning och fördjupad analys av forskningsmiljöer i Norden med relevans för assisterande teknik, digital läsning och tillgänglig läsning. Rapporten är genomförd av Funka International på uppdrag av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.
Rapporten syftar till att ge en sammanhållen och strategiskt användbar översikt över forskningslandskapet i Norden, dess huvudsakliga inriktningar och strukturella mönster, samt att identifiera möjligheter till stärkt samverkan och kunskapsutbyte.
Kartläggningen visar att Norden sammantaget har en stark och internationellt respekterad forskningstradition inom läsning, literacitet och läs- och skrivsvårigheter. Forskningen är i hög grad förankrad i pedagogiska, psykologiska och språkvetenskapliga discipliner, med ett tydligt fokus på undervisning, interventioner och stöd till individer med läsnedsättningar. Digitala verktyg och assisterande teknik förekommer i många studier, men analyseras oftast som pedagogiska hjälpmedel snarare än som självständiga tekniska system.
Forskning om avancerad digital teknik och artificiell intelligens med direkt fokus på tillgänglig läsning är ännu relativt begränsad inom nordisk akademi. De nordiska länderna uppvisar delvis olika profiler. Finland och Norge kännetecknas av långsiktiga, empiriskt starka forskningsmiljöer med tydlig koppling till nationella utbildningssystem och läsfrämjande insatser. Sverige och Danmark präglas av större tvärvetenskaplig bredd och fler kopplingar till digitalisering, design och professionsutveckling, men med en mer fragmenterad struktur och färre långsiktiga samlande satsningar. Island har ett mindre forskningslandskap men deltar i nordiska sammanhang och bidrar med perspektiv kring literacitet, språk och utbildning.
Rapporten visar att det i nuläget saknas en gemensam nordisk struktur för överblick, dokumentation och kunskapsutbyte inom området tillgänglig läsning. MTM bedöms ha goda förutsättningar att bidra till en sådan struktur genom att initiera eller stödja nätverk, databaser eller andra former av kunskapsinfrastruktur som kan stärka den långsiktiga kunskapsutvecklingen.
Avslutningsvis behandlas utvecklingen inom artificiell intelligens och dess potentiella betydelse för tillgänglig läsning, samt internationella forskningsmiljöer utanför Norden som kan vara relevanta för omvärldsbevakning och framtida samarbeten.
MTM har i uppdrag att verka för att personer som möter läshinder ska ha tillgång till tillgängliga medier och likvärdiga möjligheter till läsning, lärande och information. Som en del av detta uppdrag har MTM efterfrågat en kartläggning av nordiska forskningsmiljöer som bedriver forskning med relevans för assisterande teknik, digital läsning och tillgänglig läsning.
Syftet med uppdraget har varit att skapa en strukturerad översikt över vilka forskningsmiljöer som finns i Norden, vilken typ av forskning som bedrivs och hur forskningslandskapet kan beskrivas på en övergripande nivå. Ambitionen har varit att ge MTM ett underlag som kan användas både för omvärldsbevakning och för strategiska överväganden kring framtida samverkan, kunskapsutveckling och nätverksbyggande.
Uppdraget har inte haft till syfte att utvärdera forskningskvalitet, rangordna miljöer eller göra jämförelser på projektnivå, utan att deskriptivt beskriva forskningsfältets struktur, inriktning och mognad. Uppdraget har genomförts av Funka International.
Kartläggningen har genomförts genom en sammanställning och analys av befintligt material, inklusive tidigare rapporter, projektlistor, interna arbetsdokument och e-postkorrespondens.
Arbetet har kompletterats med information från öppna källor såsom lärosätens webbplatser och publika projektbeskrivningar. Fokus har legat på forskningsmiljöer vid universitet, högskolor, forskningsinstitut och nationella kunskapscentra i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. Både pågående och nyligen avslutade forskningsprojekt har inkluderats för att ge en aktuell bild samtidigt som viss kontinuitet kan urskiljas över tid.
Som forskningsmiljö avses i denna rapport både etablerade forskningscentra och institutioner samt mer löst sammansatta forskningsmiljöer där återkommande forskning inom området bedrivs. Beskrivningarna är sammanfattande och syftar till att fånga huvudsaklig inriktning snarare än fullständig projekt- eller publikationslista.
Under kartläggningsprocessen genomfördes ett riktat mejlutskick till identifierade forskningsmiljöer för att verifiera information och komplettera med pågående projekt som ännu inte publicerats i öppna databaser. Svarsfrekvensen varierade mellan länder och institutioner.
Där svar erhölls har informationen uppdaterats och verifierats. Där svar inte erhölls redovisas informationen baserat på tillgängliga öppna källor.
Som en del av uppdraget har Funka tagit fram ett kontaktregister över relevanta forskningsmiljöer. I rapporten redovisas ett urval av forskningsmiljöerna och deras forskning i form av hänvisningar till öppna webbsidor.
Kartläggningen omfattar i huvudsak akademisk och institutsbaserad forskning. Kommersiella aktörer och ren produktutveckling har inte inkluderats, annat än i de fall där dessa har en tydlig och formaliserad koppling till forskningsmiljöer.
Rapporten gör inga anspråk på att vara heltäckande i fråga om alla enskilda projekt eller forskare, utan fokuserar på att identifiera centrala miljöer och övergripande mönster.
Utöver de forskningsmiljöer som beskrivs i rapporten har några ytterligare aktörer (t.ex. Chalmers, HUMlab, Södertörns högskola och HTA på Island) inkluderats i kontaktlistan som potentiellt relevanta för framtida samverkan, även om de inte behandlas närmare i texten.
Den svenska forskningen inom tillgänglig läsning kännetecknas av stor bredd, hög disciplinär variation och en relativt decentraliserad struktur. Forskningen är spridd över många lärosäten och institutioner och omfattar specialpedagogik, språkvetenskap, psykologi, utbildningsvetenskap, digitala medier och i viss mån interaktionsdesign och human-computer interaction. Detta skapar ett rikt metodologiskt landskap men innebär samtidigt att forskningen saknar tydliga nationella nav eller samlande strukturer inom området tillgänglig läsning.
Vid Karolinska Institutet bedriver KIND forskning om neuroutvecklingsstörningar, med särskilt fokus på autism och ADHD. Centret studerar kognitiva förutsättningar för skolframgång och utvecklar digitala stödverktyg i lärmiljöer. Forskningen kombinerar klinisk expertis med pedagogiska perspektiv och har resulterat i flera internationellt uppmärksammade studier.
Vid Linköpings universitet bedrivs forskning om läsning, läs- och skrivsvårigheter och pedagogiska interventioner, ofta med fokus på hur undervisning och stöd kan utformas för elever med särskilda behov. Forskningen kombinerar pedagogiska och psykologiska perspektiv med studier av digitala verktyg, exempelvis datorbaserade läs- och skrivstöd. Nyligen har universitetet beviljats medel för en ny forskningsmiljö: ”Att förfina och utöka ljudningsbaserade läsinterventioner: Ett samarbetsprojekt för att höja läskunnigheten bland svenska elever”.
Projektet är en vidareutveckling av tidigare TIMA-projekt och bedrivs i samarbete med Göteborgs universitet och Mälardalens universitet. Projektet fokuserar på att utveckla och utvärdera ljudningsbaserade läsinterventioner med stöd av digitala verktyg för att förbättra läskunnigheten bland svenska elever med lässvårigheter.
Vid Lunds universitets avdelning för logopedi, foniatri och audiologi pågår flera externfinansierade forskningsprojekt som rör barn och ungas språk-, läs- och skrivutveckling. Projekten finansieras av bland annat Vetenskapsrådet och Skolforskningsinstitutet. Ett centralt projekt är ”Utvärdering av aktiva lärandemetoder för att stärka ordförrådet hos mellanstadieelever med och utan språkstörning”, där digitala plattformar används för interventionsinsatser. Andra projekt undersöker likvärdig utbildning för barn med språkstörning samt longitudinell tal- och språkutveckling hos flerspråkiga barn. Forskningen fokuserar på att utveckla och utvärdera metoder som kan stödja språk- och läsutveckling hos barn med olika språkliga förutsättningar. Även om projekten inte primärt fokuserar på tekniska eller digitala hjälpmedel, används digitala verktyg i vissa interventioner.
Mälardalens universitet deltar som samarbetspartner i Linköpings universitets forskningsmiljö om ljudningsbaserade läsinterventioner och syftar till att utveckla evidensbaserade metoder för att stödja elever med lässvårigheter.
Örebro universitet koordinerar forskningsprojektet ”MultiSense: Multisensoriska lärandestöd för elever med koncentrationssvårigheter” (VRU, diarienummer 2025 – 05849), i samarbete med KTH och Södertörns högskola. Projektets syfte är att utforska och undersöka effekten av 3D virtuella multisensoriska inlärningsgränssnitt vid individuellt lärande och i grupparbete för elever med koncentrationssvårigheter. Projektet riktar sig i första hand till elever 15 – 18 år med diagnostiserad ADHD och fokuserar på ämnet matematik. Genom experimentella studier mäts hur elevers koncentrationsförmåga och förmåga att nå kunskapsmålen påverkas av multisensoriska gränssnitt som stöder syn, hörsel och känselsinnet. Ett nära samarbete sker med lärarutbildningar vid tre olika högskolor/universitet.
Vid KTH:s avdelning för Medieteknik och Interaktionsdesign (MID) bedrivs omfattande forskning om tillgänglighet, inkludering och digitala lärmiljöer. Tre pågående forskningsprojekt är särskilt relevanta för MTM:s kartläggning:
Göteborgs universitet bedriver forskning om språk, lärande och specialpedagogik som bidrar med viktig kunskap om behov, användning och effekter av tillgängliga läsverktyg. Forskningen fokuserar på tal-till-text, skrivsvårigheter och assisterande teknik för ökad delaktighet.
Linnéuniversitetet driver en aktiv specialpedagogisk forskningsmiljö kring tal-till-text, kompensatoriska verktyg och dyslexi. Projektet ”Tal-till-text i grundskolan” (slutfört 2024) har resulterat i empiriska studier av hur tal-till-text påverkar textproduktion, skrivutveckling och skrivmotivation hos elever med skrivsvårigheter.
Stockholms universitet bedriver omfattande forskning inom specialpedagogik och utbildningsvetenskap, där tillgänglig läsning behandlas som en del av inkluderande undervisning och kompensatoriska insatser. Digitala verktyg såsom text-till-tal, skrivstöd och alternativa läsformat förekommer i forskningen, men analyseras oftast i relation till pedagogiska processer och organisatoriska förutsättningar snarare än ur ett tekniskt systemperspektiv.
SPSM spelar en viktig roll i att ta fram vägledningar, webbresurser och tillgängliga läromedel om assisterande teknik. SPSM utvecklar och publicerar rekommendationer för hur tal-till-text, talsyntes, skärmläsare och andra digitala verktyg kan implementeras praktiskt i klassrummet, ofta baserat på forskning och bästa praxis. Verksamheten är myndighetsnära och har stor påverkan på skolpraktiken.
SPSM samarbetar också med Stockholms universitet i projektet ”LäsTecken”, som fokuserar på att utveckla läromedel kring handalfabetet för döva och teckenspråkiga barn. Projektet undersöker hur fonetisk medvetenhet kan skapas genom handalfabetet för att stimulera läsinlärningen hos barn som använder teckenspråk. Projektet finansieras av Skolforskningsinstitutet och adresserar en viktig forskningslucka kring läsinlärning för teckenspråkiga barn.
CHILD vid Jönköping University bedriver forskning om barns delaktighet och funktionsförmåga med kopplingar till tillgängliga lärmiljöer och assisterande teknik.
Sammantaget präglas den svenska forskningen av hög kompetens och stor variation, men också av fragmentering och begränsad samordning. Forskningen om tillgänglig läsning är ofta indirekt och inbäddad i bredare pedagogiska eller tekniska sammanhang, vilket gör att området saknar tydlig identitet som eget forskningsfält.
Den norska forskningen inom tillgänglig läsning och digital literacitet kännetecknas av stark institutionell förankring, tydlig koppling till utbildningssystemet och ett uttalat nationellt ansvar för läs- och skrivutveckling. Forskningen är i hög grad organiserad kring etablerade miljöer med långsiktiga uppdrag, ofta med nära relation till nationella satsningar, styrdokument och professionsutveckling inom skola och lärarutbildning.
Ett centralt nav är Institutt for spesialpedagogikk vid Universitetet i Oslo, där forskning om läs- och skrivsvårigheter, inkludering och specialpedagogiska insatser bedrivs sedan lång tid tillbaka. Här studeras tillgänglig läsning främst ur ett pedagogiskt och kompensatoriskt perspektiv, med fokus på hur undervisning, stödstrukturer och hjälpmedel kan utformas för elever med olika behov. Digitala verktyg ingår som en naturlig del av forskningen, men analyseras sällan som tekniska system i sig. Vid samma institution finns Oslo SPeLL (Oslo SpesialPedagogikk og LæringsLab), ett forskningslabb som bedriver forskning inom specialpedagogik med fokus på lärande och digitala verktyg.
Vid Lesesenteret i Stavanger bedrivs långsiktig forskning om läsutveckling och läsundervisning, inklusive studier om digitala stöd och läsfrämjande insatser som fortsätter att informera praktik och policy. Vid Universitetet i Oslo har omfattande forskning bedrivits om digital läsning i skolan, inklusive hur digitala texter och verktyg påverkar läsning i utbildningskontext. Forskningen har bidragit till att etablera kunskap om läsförståelse i digitala miljöer.
Vid NTNU bedrivs forskning om skrivande och literacitet genom Skrivesenteret, medan NLA Högskolen och Universitetet i Sørøst-Norge bidrar med forskning kopplad till lärarutbildning, pedagogik och specialpedagogik. Dessa miljöer är starkt praktiknära och fokuserar på professionsutveckling och didaktiska frågor.
Statlig spesialpedagogisk tjeneste (Statped) och The Library for Accessible Literature (TIBI) representerar aktörer som, även om de inte är akademiska forskningsmiljöer i strikt mening, spelar en viktig roll i kunskapsutveckling, implementering och nationell infrastruktur för tillgänglig läsning. Inom Statped finns avdelningen Fagstrategi og kunnskapsmekling, som har till uppgift att främja användning av forskning i Statpeds tjänsteutövning. Avdelningen arbetar med att säkerställa att verksamheten baseras på kunskapsbaserad praktik och aktuell forskning.
AI-LEARN SLATE vid Universitetet i Bergen tillför ett mer digitalt och lärandeteknologiskt perspektiv, med forskning om digitala lärmiljöer och pedagogisk teknik.
Sammantaget präglas den norska forskningen av stabilitet, tydliga strukturer och stark koppling till praktik och policy, men med ett mer begränsat fokus på avancerad teknikutveckling och AI inom området tillgänglig läsning.
Den danska forskningen inom tillgänglig läsning och assisterande teknik kännetecknas av stark koppling mellan forskning, praktik och professionsutveckling. Forskningen är ofta tillämpad och inriktad på hur digitala verktyg och stödinsatser kan implementeras i utbildningssystemet.
Nationalt Videncenter for Ordblindhed (NVOL) utgör ett centralt nav i det danska landskapet och spelar en viktig roll i att samla, strukturera och sprida kunskap om ordblindhet, stödstrategier och digitala hjälpmedel. Projekt som ”Ordblindhed og digitale værktøjer” och ”Læsning på digitale enheder”, även när de avslutats, har bidragit till att forma den nationella kunskapsbasen.
VIA University College bedriver aktiv forskning om ordblindhet och läs- och skrivsvårigheter. Två pågående projekt är särskilt relevanta:
Båda projekten dokumenteras i UC Viden (Professionshöjskolernes Videndatabase) och bedrivs i samarbete med Nationalt Videncenter for Ordblindhed (NVOL). VIA samarbetar också med Linnéuniversitetet kring projektet ”När AT möter AI” (assisterande teknik och artificiell intelligens i textproduktion).
Universitetsmiljöer som IT-Universitetet i Köpenhamn, Aarhus University och University of Copenhagen bidrar med forskning inom digitalt lärande, språk, interaktionsdesign och läsutveckling. Center for Language Development & Reading vid University of Copenhagen fokuserar på språkutveckling och läsning, medan Alexandra Instituttet är en utvecklingsaktör som arbetar med digitalisering, användarcentrerad design och teknisk innovation i nära samverkan med forskningsinstitutioner och skolor.
Den danska forskningen utmärks av sin praktiska orientering och tydliga koppling till utbildningssystemet, men liksom i övriga Norden är forskningen om AI och avancerad digital teknik inom tillgänglig läsning fortfarande i ett tidigt skede.
Finland intar en särställning i det nordiska forskningslandskapet genom sin internationellt erkända och långsiktiga forskning om läsning, läs- och skrivsvårigheter och lärande. Den finska forskningen kännetecknas av stark empirisk tradition, omfattande datamaterial och ett tydligt fokus på kognitiva och pedagogiska processer kopplade till läsutveckling.
Niilo Mäki Institute är den mest profilerade forskningsmiljön inom området och har under lång tid bedrivit omfattande forskning om dyslexi, läsinterventioner och pedagogiska stödinsatser. Institutets arbete, inklusive projekt som GraphoLearn/Ekapeli och DigiLukiseula, har haft stort internationellt genomslag och används både inom forskning och praktik. Även avslutade projekt fortsätter att fungera som viktiga kunskapsbärare och referenspunkter inom fältet. Institutets forskningschef har specialområde inom forskning om läsning och lässvårigheters informationsbearbetning med hjälp av ögonrörelsemätning. Detta ger unika möjligheter att studera läsprocesser i realtid och utveckla träffsäkra interventioner.
Celia (Tillgänglighetsbiblioteket) är en finländsk organisation som arbetar med tillgänglig litteratur och läshjälpmedel. Även om Celia primärt inte är en forskningsinstitution, bedrivs utvecklingsarbete och utredningar kring läshjälpmedel och tillgänglig läsning. År 2023 genomförde Celia en omfattande utredning om hur läshjälpmedel används i finska skolor:
Forskare verksamma vid Celia arbetar med doktorsexamina om litteraturundervisning för elever i behov av stöd, vilket kopplar samman tillgänglig litteratur, pedagogik och specialundervisning. Celia samarbetar nära med skolor och allmänna bibliotek för att främja tillgänglig läsning och utveckla praktiska lösningar för elever med lässvårigheter.
Universitetet i Helsingfors bedriver forskning inom utbildningsvetenskap och specialpedagogik, med fokus på läsning, språkutveckling och lärande i olika utbildningssammanhang. Vid universitetet i Jyväskylä och Åbo Akademi bedrivs forskning om literacitet, läsprocesser och språklig utveckling, ofta med stark teoretisk och empirisk grund. Forskning har bland annat publicerats om utveckling av tidig läsning via mobilappar, inklusive artikeln ”Developing an early literacy mobile app: design process and testing the app with children with special needs”, vilket visar på praktisk tillämpning av digital teknik för barn med särskilda behov.
Tampere University och University of Turku bidrar med forskning inom utbildningsvetenskap, psykologi och lärandeforskning, där digitala verktyg förekommer som en del av undervisnings- och lärmiljön.
Aalto University tillför ett mer tekniskt och användarcentrerat perspektiv genom forskning inom human-centered technology och HCI, vilket skapar potential för framtida kopplingar mellan teknikutveckling och forskning om tillgänglig läsning.
Den finska forskningen kännetecknas av hög kvalitet, kontinuitet och internationell synlighet. Samtidigt är fokus fortfarande i huvudsak på pedagogiska och kognitiva aspekter av läsning, medan teknikutveckling och AI-baserade lösningar ännu spelar en mer begränsad roll i forskningen om tillgänglig läsning.
Island har ett mindre forskningslandskap, med forskning främst koncentrerad till University of Iceland. Forskningen omfattar utbildningsvetenskap, literacitet och lärarutbildning och är relevant i ett nordiskt perspektiv, även om volymen är begränsad. Isländska miljöer deltar i nordiska nätverk och bidrar med perspektiv kring språk, läsning och digital delaktighet.
University of Iceland bedriver forskning om digital literacitet och lärarutbildning, med fokus på hur digitala verktyg kan användas i läsundervisningen. Lestrarmiðstöð í Mjódd arbetar med läs- och skrivsvårigheter samt implementering av stöd i skolmiljöer.
En jämförande analys av de nordiska ländernas forskningsmiljöer visar tydliga strukturella skillnader i hur forskning om tillgänglig läsning är organiserad och prioriterad. Skillnaderna handlar mindre om forskningskvalitet och mer om institutionell logik, disciplinär förankring och relationen mellan forskning, praktik och teknik.
Gemensamt för samtliga nordiska länder är att forskningen om avancerad digital teknik och artificiell intelligens inom tillgänglig läsning ännu befinner sig i ett tidigt skede. Det finns ett tydligt glapp mellan den snabba tekniska utvecklingen i samhället och den akademiska forskningen inom området. Detta glapp är inte specifikt för något enskilt land, utan ett strukturellt drag i hela Norden.
Samtidigt är ländernas styrkor tydligt kompletterande. Finlands och Norges empiriska tyngd, Sveriges och Danmarks tvärvetenskapliga bredd samt Islands deltagande i nordiska strukturer skapar goda förutsättningar för gemensam kunskapsutveckling. Detta pekar på värdet av nordiskt samarbete snarare än nationella särlösningar.
Utvecklingen inom artificiell intelligens har på kort tid förändrat förutsättningarna för hur digitala texter kan produceras, anpassas och tillgängliggöras för personer med läsnedsättningar. AI används i dag både för att utveckla nya typer av stöd och för att förstärka befintliga hjälpmedel, men den samlade vetenskapliga kunskapen om långsiktiga effekter för personer med läs- och skrivsvårigheter är fortfarande begränsad.
Ett centralt tillämpningsområde är AI-baserad textanpassning och textförenkling. Till skillnad från traditionella metoder, som ofta bygger på generella språkliga regler, möjliggör AI mer kontextkänslig bearbetning av texter. Genom att analysera stora mängder exempel kan system identifiera mönster i hur texter förenklas, struktureras om eller anpassas för olika målgrupper.
Detta skapar potential för mer individanpassade texter, men väcker också frågor om kvalitet, transparens och målgruppsanpassning.
AI används även för att vidareutveckla etablerade hjälpmedel såsom talsyntes, diktering, skärmläsare och prediktiva skrivstöd. Förbättrad röstkvalitet, mer naturlig prosodi och kontextkänsliga språkmodeller kan minska kognitiv belastning och göra längre texter mer tillgängliga. Samtidigt blir stödfunktionerna allt mer integrerade i vanliga digitala plattformar, vilket kan bidra till ökad delaktighet och minskad stigmatisering för användare med läs- och skrivsvårigheter.
Ett närliggande område är utvecklingen av adaptiva och individualiserade lässystem. I sådana system analyseras användarens läsbeteende kontinuerligt, exempelvis genom läshastighet, pauser eller återläsning, och stödet anpassas därefter i realtid. Denna typ av lösningar lyfts ofta fram som särskilt relevanta för elever med läs- och koncentrationssvårigheter, eftersom de kan erbjuda stöd utan att eleven behöver avvika från ordinarie undervisningssituation. Samtidigt saknas fortfarande bred kunskap om hur dessa system påverkar lärande, motivation och självbild över längre tid.
AI får också en allt större betydelse i produktionskedjan för tillgängliga medier. Det gäller exempelvis automatisk framställning av alternativa format, sammanfattningar, ljudversioner och bildbeskrivningar, liksom generering av metadata som förbättrar sökbarhet och navigering. För aktörer som arbetar med tillgängliga medier innebär detta både möjligheter till effektivisering och nya krav på kvalitetsgranskning, ansvarsfördelning och etiska överväganden.
Samtidigt pekar forskningsläget på flera risker och kunskapsluckor. AI-genererade texter kan framstå som språkligt välformulerade men ändå vara svåra att läsa för personer med kognitiva eller språkliga svårigheter. Det finns också en risk att AI-baserade lösningar i första hand utvecklas och optimeras för användare utan funktionsnedsättning, vilket kan förstärka befintliga ojämlikheter. Frågor om integritet, kontroll och tillit är därför centrala, särskilt när systemen bygger på kontinuerlig insamling och analys av användardata.
Sammantaget framstår AI och tillgänglig läsning som ett snabbt växande men ännu omoget område. Den tekniska utvecklingen drivs i stor utsträckning av kommersiella aktörer och internationella forskningsmiljöer, medan empiriskt stark, användarnära forskning fortfarande är begränsad. Här finns en tydlig potential för nordiska aktörer att bidra med kunskap om faktiska effekter på läsning, lärande och delaktighet i utbildnings- och biblioteksnära sammanhang.
Utanför Norden finns ett antal internationella forskningsmiljöer som är särskilt relevanta för området tillgänglig läsning, assisterande teknik och AI-baserade stöd. Dessa miljöer kännetecknas ofta av tvärvetenskapliga angreppssätt där forskning om människa–datorinteraktion, utbildning, kognitionsvetenskap och språkteknologi kombineras.
Forskningen betonar ofta professionens roll och vikten av organisatoriska förutsättningar för att tekniska lösningar ska få faktisk betydelse.
Utöver universitetsbaserad forskning finns ett växande antal internationella projekt där bibliotek, skolhuvudmän och teknikföretag samarbetar kring AI-stöd för tillgänglighet. Det kan handla om textförenkling för webb och offentliga tjänster, AI-baserad uppläsning och navigationsstöd i digitala bibliotek, eller initiativ som syftar till att stärka användares förståelse för och förmåga att använda AI-baserade verktyg på ett medvetet sätt.
Tillsammans fungerar dessa internationella miljöer som viktiga referenspunkter för nordiska aktörer. De visar både på tekniska möjligheter och på behovet av att kombinera innovation med etiska, pedagogiska och organisatoriska överväganden. För nordiska organisationer med ansvar för tillgänglig läsning erbjuder detta underlag för omvärldsbevakning, jämförelser och potentiella framtida samarbeten.
Detta kapitel redovisar de huvudsakliga källor och underlag som legat till grund för kartläggningen av nordiska forskningsmiljöer inom assisterande teknik, digital läsning och tillgänglig läsning. Syftet är att ge transparens kring rapportens kunskapsbas samt att erbjuda MTM och andra läsare praktiska ingångar för fortsatt orientering och omvärldsbevakning inom området.
Urvalet gör inga anspråk på att vara fullständigt i fråga om enskilda publikationer eller projekt, utan fokuserar på centrala källtyper, forskningsmiljöer och öppna resurser som tillsammans speglar forskningslandskapets struktur och inriktning.
Rapporten har tagits fram inom ramen för ett uppdrag från Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) och bygger på:
Som en del av kartläggningen har information verifierats och kompletterats genom skriftlig kommunikation med forskare, forskningsledare och representanter för universitet, högskolor, forskningsinstitut och myndighetsnära organisationer i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. Denna dialog har använts för att kvalitetssäkra beskrivningar av forskningsinriktningar, pågående projekt och relevanta kontaktpunkter.
Rapportens analys av forskningsläget inom tillgänglig läsning, digital läsning, assisterande teknik och artificiell intelligens bygger på ett urval av vetenskapliga artiklar, forskningsöversikter och sammanställningar publicerade i internationella tidskrifter inom bland annat utbildningsvetenskap, specialpedagogik, språkvetenskap och human–computer interaction (HCI).
Källorna har använts för att identifiera övergripande utvecklingstendenser, möjligheter och kunskapsluckor snarare än för detaljerad effektutvärdering eller jämförelser på projektnivå.
För identifiering och översikt av forskning och forskningsmiljöer har följande forskningsportaler och databaser använts:
• DiVA – nationell forskningsportal för svenska lärosäten: DiVA – nationell forskningsportal för svenska lärosäten
• UC Viden – dansk forsknings- och projektportal: UC Viden – dansk forsknings- och projektportal
• Google Scholar – internationell söktjänst för vetenskapliga publikationer:
Google Scholar – sök vetenskapliga publikationer
• Scopus och Web of Science – internationella vetenskapliga databaser (licensbaserade)
Sökningarna har varit explorativa och inriktade på att identifiera relevanta forskningsmiljöer och övergripande forskningsinriktningar snarare än att ta fram fullständiga publikationslistor.
Följande länkar avser öppna webbplatser till de forskningsmiljöer, institutioner och organisationer som beskrivs i rapportens huvudkapitel. Länkarna tillhandahålls som en service till läsaren och ska inte tolkas som en prioritering eller kvalitativ bedömning av enskilda miljöer. I de fall flera forskningsmiljöer finns vid samma lärosäte har en gemensam institutions- eller organisationswebbplats använts.
• Karolinska Institutet – KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders):
KIND vid Karolinska Institutet
• Linköpings universitet: Linköpings universitet
• Lunds universitet – logopedi, foniatri och audiologi: Lunds universitet – logopedi, foniatri och audiologi
• Mälardalens universitet: Mälardalens universitet
• Örebro universitet: Örebro universitet
• Kungliga Tekniska högskolan (KTH) – Medieteknik och interaktionsdesign:
KTH – Medieteknik och interaktionsdesign
• Göteborgs universitet: Göteborgs universitet
• Linnéuniversitetet: Linnéuniversitetet
• Stockholms universitet – specialpedagogik: Stockholms universitet – specialpedagogik
• Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM): Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
• Jönköping University – CHILD: CHILD vid Jönköping University
• Universitetet i Oslo – Institutt for spesialpedagogikk / Oslo SPeLL:
Institutt for spesialpedagogikk vid Universitetet i Oslo
• Universitetet i Stavanger – Lesesenteret: Lesesenteret vid Universitetet i Stavanger
• NTNU – Skrivesenteret: Skrivesenteret vid NTNU
• Statped – Statlig spesialpedagogisk tjeneste: Statped – Statlig spesialpedagogisk tjänst
• TIBI – Biblioteket for tilrettelagt litteratur: TIBI – Biblioteket för tillgänglig litteratur
• Universitetet i Bergen – SLATE: SLATE vid Universitetet i Bergen
• Nationalt Videncenter for Ordblindhed (NVOL): Nationalt Videncenter for Ordblindhed (NVOL)
• VIA University College: VIA University College
• UC Viden – Professionshøjskolernes videndatabase: UC Viden – dansk forsknings- och projektportal
• IT-Universitetet i Köpenhamn: IT-Universitetet i Köpenhamn
• Aarhus University: Aarhus University
• University of Copenhagen: University of Copenhagen
• Alexandra Instituttet: Alexandra Instituttet
• Niilo Mäki Institute: Niilo Mäki Institute
• Celia – Tillgänglighetsbiblioteket: Celia – Tillgänglighetsbiblioteket
• Helsingfors universitet: Helsingfors universitet
• Jyväskylä universitet: Jyväskylä universitet
• Åbo Akademi: Åbo Akademi
• Tampere University: Tampere University
• University of Turku: University of Turku
• Aalto University: Aalto University
Island
• University of Iceland – School of Education: University of Iceland – School of Education
• Lestrarmiðstöð í Mjódd: Lestrarmiðstöð í Mjódd
För omvärldsbevakning och jämförelse har även internationella forskningsmiljöer beaktats, särskilt inom områdena AI, tillgänglighet och digitalt lärande. Exempel på sådana miljöer är:
• Carnegie Mellon University – forskning om HCI, tillgänglighet och AI:
Carnegie Mellon University – forskning om HCI, tillgänglighet och AI
• MIT Media Lab – lärandeteknologi, inkluderande design och AI:
MIT Media Lab – lärandeteknologi, inkluderande design och AI
• University College London – digital literacy och assistive technology:
University College London – forskning om digital literacy och assisterande teknik
Dessa miljöer fungerar som internationella referenspunkter snarare än direkta jämförelseobjekt.
Utöver akademisk forskning har rapporten tagit stöd i nationella, nordiska och europeiska rapporter och webbresurser om läsning, läs- och skrivsvårigheter, digital tillgänglighet och artificiell intelligens. Särskild vikt har lagts vid material från myndigheter och offentliga organisationer, exempelvis Europeiska kommissionens resurser om AI och språkteknologi: Europeiska kommissionens resurser om AI och språkteknologi
Kapitel 9 omfattar inte en fullständig förteckning över enskilda forskningsprojekt, publikationer eller kontaktpersoner. Ett mer detaljerat kartläggningsunderlag har tagits fram inom ramen för uppdraget men distribueras inte som del av denna rapportversion. Fokus ligger i stället på att redovisa centrala källtyper, forskningsmiljöer och öppna resurser som kan stödja MTM:s fortsatta arbete och omvärldsbevakning.
Publikationssidan samlar avhandlingar och artiklar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kognition och skolgång, inklusive studier om stödinsatser och ibland digitala hjälpmedel i lärmiljöer.
Läs avhandlingar och publikationer från KIND
Här finns artiklar och avhandlingar om specialpedagogik, tal‑till‑text och kompensatoriska läs‑ och skrivverktyg, bland annat studier om hur tal‑till‑text används i grundskolan.
Ta del av forskning vid Linnéuniversitetet
Publikationer om skrivsvårigheter, tal‑till‑text och annan assisterande teknik i skolans praktik, med fokus på hur digitala verktyg kan öka delaktighet och lärande.
Institute of Health and Care Sciences vid Göteborgs universitet
Forskning om läs‑ och skrivsvårigheter, ljudningsbaserade läsinterventioner och digitala läs‑ och skrivstöd, inklusive projekt där digitala träningsverktyg testas i klassrum.
Forskning vid Linköpings universitet
Rapporter, vägledningar och kunskapssammanställningar om assisterande teknik, tal‑till‑text, talsyntes, skärmläsare och tillgängliga lärmiljöer för elever med läs‑ och skrivsvårigheter.
Publikationer och projekt om läsning, skrivande och digital literacitet, inklusive studier av digitala läsverktyg och tillgänglig utbildning i danska skolor.
Aarhus Universitys forskningsportal
Publikationslistan ger en översikt över forskning om dyslexi, läsinterventioner och digitala screening‑ och träningsverktyg som GraphoLearn/Ekapeli.
Läs publikationslista på Niilo Mäki Institutes webbplats
Celia (Tillgänglighetsbiblioteket) tar fram återkommande utredningar och rapporter om hur läshjälpmedel och tillgänglig litteratur används i finska skolor och utbildningsmiljöer. En central publikation är rapporten “Lärares och elevers upplevelser av läshjälpmedel” (2023), som beskriver hur digitala och analoga stöd används i praktiken samt vilka faktorer som underlättar ett effektivt nyttjande av assisterande teknik. Rapporten utgör ett viktigt empiriskt underlag för vidare utvecklingsarbete kring tillgänglig läsning och skolornas implementering av läshjälpmedel.
Läs rapporten Lärares och elevers upplevelser av läshjälpmedel
Flera studier om läsning, lärande och utbildningsvetenskap, inklusive projekt där digitala verktyg ingår i undervisnings- och lärmiljöer. I denna kartläggning används ett urval publikationer; en mer omfattande översikt finns via universitets publikationsdatabaser.
Centre for Learning Research vid University of Turku
Publikationer om pedagogik och utbildning från School of Education vid University of Iceland. Forskningsartiklar och rapporter finns tillgängliga via Educational Research Institute.
Publikationer från Educational Research Institute vid University of Iceland
Omfattande forskningsproduktion om läs- och skrivsvårigheter, inkludering och specialpedagogiska insatser, där digitala verktyg och hjälpmedel ofta ingår i studierna. I rapporten används ett urval artiklar och avhandlingar; institutionens egna sidor ger en mer komplett överblick över publikationerna.
Publikationer från Institutt for spesialpedagogikk vid Universitetet i Oslo
Rapporter, kunskapsöversikter och vägledningar om specialpedagogiska insatser, hjälpmedel och tillgänglig utbildning, inklusive material om digitala verktyg och läs- och skrivstöd. I kartläggningen hänvisas till ett urval av dessa; fler publikationer och resurser finns på webbplatsen.
Långsiktigt forskningsprogram om läsutveckling, läsundervisning och läsfrämjande, inklusive studier av högläsning, digital läsning och stöd för elever med lässvårigheter. Här används ett urval centrala studier; en mer omfattande lista över publikationer finns via Norwegian Reading Centre/Lesesenteret.
Forskningsmaterial, böcker och häften från Lesesenteret
Publikationer om barns delaktighet, funktionsförmåga och lärmiljöer, inklusive studier som berör tillgängligt lärande och användning av stödjande verktyg. Kartläggningen bygger på ett begränsat urval av denna produktion; fler publikationer finns på forskningssidorna.
CHILD forskningsmiljö vid Jönköping University
Lestrarmiðstöð í Mjódd är en lästjänstcentral för personer med lässvårigheter och dyslexi i Island. Information om verksamheten finns på webbplatsen.
Rapporter och utvecklingsprojekt om digitalisering, lärande och tillgänglighet, ofta i samverkan med skolor och kommuner. I denna översikt används delar av detta som kontext för digitala lärmiljöer; mer detaljerat material finns via publikationssidorna.
RISE expertisområde Lärande och digitalisering
Publikationer om människa–datorinteraktion, digitala lärmiljöer, multisensoriska gränssnitt och AI‑stöd för lärande, inklusive projekt som riktar sig till elever med ADHD och synnedsättning. Denna kartläggning refererar till pågående forskningsmiljöer och projekt; fler detaljerade publikationer finns på forskningssidorna.
KTH:s forskning inom medieteknik och interaktionsdesign
Publikationer om språk-, läs- och skrivutveckling, språkstörning och digitala interventionsplattformar, inklusive studier av logopedi och läs- och skrivsvårigheter. I rapporten används ett urval av denna forskning; fler publikationer finns via Lunds universitets publikationsdatabaser.
Forskning vid Lunds universitet
Publikationer om digitala medier, digitalt berättande och lärmiljöer, där vissa studier berör tillgänglighet och deltagande i digitala miljöer. Denna kartläggning refererar endast selektivt till HUMlabs produktion; en mer omfattande lista finns på webbplatsen.
Publikationer och projekt om ordblindhed, läs- och skrivsvårigheter och stavningssvårigheter, ofta med fokus på digitala verktyg och assisterande teknik i skolans praktik. I rapporten ingår ett urval av dessa, bland annat effektstudier av riktad läsundervisning; VIA:s samlade publikationer finns i UC Viden och på VIA:s webbplatser.VIA University College i UC Viden
Forskning om digitalt lärande, interaktionsdesign och lärandeteknologi, där vissa studier berör tillgänglighet och stöd för olika elevgrupper. Denna kartläggning refererar endast indirekt till dessa publikationer; mer detaljerad information finns via IT-Universitetets forsknings- och publikationssidor.
IT-Universitetets forskningsområden inom datalogi
Rapporter och projektbeskrivningar om digitalisering, användarcentrerad design och teknisk innovation, ibland i samverkan med skolor och forskningsinstitutioner. Här används endast delar av detta underlag som kontext för digitala lärmiljöer; en mer fullständig översikt finns på webbplatsen.
Vetenskapliga publikationer om läsning, språkutveckling, specialpedagogik och inkluderande undervisning, ibland med fokus på digitala verktyg och lärmiljöer. Kartläggningen refererar till ett begränsat urval; fakultetens egna publikationsdatabaser ger en mer komplett bild av forskningen.
Publikationer från Educational Research Institute vid University of Iceland
Forskning om användarcentrerad teknik, human–computer interaction och digitala gränssnitt, med potentiell relevans för utveckling av digitala stöd för läsning och lärande. I denna rapport refereras endast indirekt till denna forskning; mer information finns via Aalto Universitys HCI-relaterade publikationssidor.
Human-Computer Interaction vid Aalto University
Information och dokumentation om hjälpmedel och assistiv teknologi i Island. Material om hjälpmedelsförsörjning och stöd finns tillgängligt via Iceland Health.
Iceland Healths information om hjälpmedel och nutrition
Publikationer om pedagogik, specialpedagogik och inkluderande undervisning, med fokus på professionsutveckling och skolpraktik. Denna kartläggning bygger på ett begränsat urval relevanta arbeten; fler publikationer finns i NLA:s forskningsdatabaser.
Forskning om lärarutbildning, didaktik och specialpedagogik, delvis med inslag av digitala lärmiljöer och stödinsatser. Ett urval publikationer har använts som kontext i kartläggningen; mer information finns via USN:s forsknings- och publikationssidor.
Forskning vid Universitetet i Sørøst-Norge
Forskning om medieteknik, interaktionsdesign och lärande, med inslag av digitala lärmiljöer och inkluderande praktik. I rapporten används SH framför allt som partner i multisensoriska lärandeprojekt; fler publikationer finns via högskolans forskningsdatabaser.
Forskning vid Södertörns högskola
Rapporter, inspirationsmaterial och effektstudier om ordblindhed, riktad läsundervisning och användning av digitala kompensatoriska verktyg i grundskolan. Flera centrala publikationer om ordblindhed och digitala hjälpmedel har beaktats i kartläggningen; en mer omfattande publikationslista finns på NVOL:s webbplats.
NVOL:s kunskapsområde om ordblindhet
Forskning inom utbildningsvetenskap, psykologi och lärandeforskning, där digitala verktyg och lärmiljöer ingår som en del av studierna. I denna kartläggning används ett urval publikationer med koppling till digitalt lärande och tillgänglig läsning; fler publikationer finns via Tampere Universitys forskningsportaler.
Utbildningsforskning vid Tampere University
Publikationer om specialpedagogik, inkluderande undervisning och kompensatoriska insatser, där digitala läs- och skrivverktyg ibland ingår. Kartläggningen utgår från ett urval studier med fokus på tillgänglig läsning och skrivande; fler publikationer finns via Stockholms universitets publikationsdatabas.
Forskning vid Stockholms universitet
Publikationer om specialpedagogik, inkluderande undervisning och kompensatoriska insatser, där digitala läs- och skrivverktyg ibland ingår. Kartläggningen utgår från ett urval studier med fokus på tillgänglig läsning och skrivande; fler publikationer finns via institutionens forskningssidor.
Forskning vid Institutionen för specialpedagogik, Stockholms universitet
Vetenskapliga artiklar och avhandlingar om assisterande teknik, användarcentrerad design och utbildningsrelaterade tillämpningar, inklusive studier av stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. I rapporten används ett begränsat urval publikationer; fler finns via Chalmers forsknings- och publikationsdatabaser.
Applied IT vid Chalmers tekniska högskola
Forskning om digitala lärmiljöer, lärandeanalys och pedagogisk användning av AI, ibland med relevans för stöd till elever med olika behov. Kartläggningen hänvisar övergripande till denna typ av studier; detaljerade publikationer listas via SLATE/AI-LEARN:s forskningssidor.
SLATE/AI-LEARN vid University of Bergen
Rapporter och forskningsbaserade resurser om skrivundervisning, skrivutveckling och literacitet, inklusive material med relevans för elever med läs- och skrivsvårigheter. Kartläggningen bygger på ett urval av detta underlag; fler publikationer och material finns på webbplatsen.
Publikationer, rapporter och dokumentation om tillgänglig litteratur, läsning och bibliotekstjänster för personer med läsnedsättningar. I denna rapport används ett begränsat urval som belyser TIBI:s roll i den nationella infrastrukturen; ytterligare material finns på webbplatsen.
TIBI – Biblioteket för tillgänglig litteratur
TIBI – Biblioteket för tillgänglig litteratur
Vetenskapliga publikationer om språkutveckling, läsning och literacitet, inklusive studier med betydelse för förståelsen av lässvårigheter och läsutveckling. Endast ett mindre urval har använts här; fler publikationer finns samlade via centrumets egna publikationslistor.
Center for Language Development & Reading vid University of Copenhagen
Publikationer om literacitet, läsprocesser och språklig utveckling, inklusive studier av tidig läsning och digitala verktyg. Ett fåtal relevanta publikationer har använts som underlag här; en bredare översikt finns via Åbo Akademis forsknings- och publikationsdatabaser.
Reading and Literacy Research vid Åbo Akademi
Flera studier och projekt om läs‑ och skrivsvårigheter, ljudningsbaserade läsinterventioner och digitala läs- och skrivstöd, ibland i samarbete med andra lärosäten. Denna kartläggning utgår från ett urval relevanta publikationer; en mer fullständig översikt finns via Linköpings universitets publikationsdatabas.
Forskning vid Linköpings universitet
Flera studier och projekt om läs‑ och skrivsvårigheter, ljudningsbaserade läsinterventioner och digitala läs- och skrivstöd, ibland i samarbete med andra lärosäten. Denna kartläggning utgår från ett urval relevanta publikationer; en mer fullständig översikt finns via Linköpings universitets publikationsdatabas.
Forskning vid Linköpings universitet
Publikationer om människa–datorinteraktion, digitala lärmiljöer, multisensoriska gränssnitt och AI‑stöd för lärande, inklusive projekt som riktar sig till elever med ADHD och synnedsättning. Denna kartläggning refererar till pågående forskningsmiljöer och projekt; fler detaljerade publikationer finns på forskningssidorna.
KTH:s forskning inom medieteknik och interaktionsdesign
Håll dig uppdaterad om vad som händer på MTM och inom tillgänglig läsning i Sverige och i världen.
Du är nu anmäld till vårt nyhetsbrev
