Tre frågor till Fredrik Larsson
I mars samlade MTM sin nämnd, Punktskriftsnämnden, och sina råd, Brukarrådet, Vetenskapliga rådet och Insynsrådet för två dagar av erfarenhetsutbyte. Vi ställde några frågor till deltagaren Fredrik Larsson som representerar SRF, Synskadades Riksförbund, i Punktskriftsnämnden.
Varför är det viktigt att ni i råden och nämnden träffas tillsammans med MTM?
– Det ger bra bredd i verksamheten och är ett tillfälle att mötas och både lära varandra och av varandra. Genom att möta de andra råden kan vi ta hänsyn till fler användargrupper än de som finns inom det egna rådet eller nämnden när vi utformar förslag. Det kan ge nya infallsvinklar och förslag som fungerar för fler användare när de implementeras.
Mötets övergripande fråga var hur vi hjälps åt för att skapa ett samhälle som möter alla läsares behov. Vad tänker du om det?
– Frågan är komplex och mycket kompetens ligger utanför MTM. Det handlar om att webbtjänster och webbplatser måste vara gjorda enligt gällande riktlinjer men också enligt forskning om bästa praxis. Likaså behöver man våga tänka speciallösningar. Exempelvis kan en e-bok som ska passa alla bli komplex att läsa eftersom plattformarna blir mer komplexa. Kanske är det bättre att ha en förlaga från vilken man kan generera individanpassade exemplar i stället. På så vis hålls den tekniska komplexiteten för mottagaren låg. Då kanske en del grupper måste väljas bort och i stället tillgodoses av marknaden eller andra aktörer, likt situationen inom specialpedagogik.
Finns det någon annan viktig fråga för era medlemmar som borde lyftas framöver?
– Troligen behöver punktskriftens status lyftas i samhället då många beslutsfattare inte förstår att det är ett skriftspråk och att man kommer långt efter i samhället om man inte har ett skriftspråk. Ingen överväger till exempel att ta bort svartskriften trots att många kan höra och lyssna på ljudböcker och förstås också på talsynteser.
