Tre frågor till Vasiliki Mylonopoulou
Vasiliki Mylonopoulou forskar inom interaktionsdesign med fokus på inkludering och digital hälsa. Hon är docent vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.
Vilken kunskap om tillgänglig läsning vill du se mer fokus på?
– Jag tillbringar mycket tid med att läsa med öronen i hög eller mycket hög hastighet. Människor frågar mig ofta hur jag har skaffat den kognitiva förmågan att avkoda betydelsen av det jag hör. Vid traditionell läsning behöver vi också utveckla färdigheter för att avkoda bokstäver, ord, meningar och senare förstå innebörden. Båda typer av läsning kräver färdigheter men på något sätt vet vi mer om hur vår hjärna fungerar och utvecklas vid traditionell läsning, alltså när vi läser litteratur, akademiska texter eller till och med skumläser, jämfört med läsning genom lyssning. Jag skulle vilja se mer forskning på människor som lyssnar på text i hög hastighet, som deras huvudsakliga input. Men även hur ljudet avkodas och dess påverkan på våra kognitiva förmågor. Hittills har fokus legat på vilka färdigheter en person som inte läser saknar, men vi ifrågasätter aldrig vilka färdigheter en person som läser traditionellt saknar.
Vilka nya kunskaper inom ditt forskningsområde kan förändra fältet för tillgänglig läsning framöver?
– Jag arbetar inom det allmänna området IT med fokus på digital hälsa. Text och ljud är de huvudsakliga teknologierna som används för att förmedla information från hälso-relaterade webbplatser. Text-till-tal blir bättre och börjar integreras på offentliga webbplatser i Sverige. Tal-till-text blir också bättre och anpassar sig ofta till varje talares vanemönster. Vi kan få se ett system med bättre igenkänning oavsett talvariationer. Touch används också i kommersialiserade produkter som punktskärmar och punktskrifts-e-böcker, men det är betydligt dyrare och sannolikt inte på väg att bli mer prisvärt inom den närmaste tiden, eftersom de flesta medel för närvarande går till forskning inom artificiell intelligens. Men om en döv person som använder teckenspråk också har en lässvårighet, t.ex. dyslexi, kan generativ AI kanske snart tränas för att tolka text eller ljud till teckenspråk med AI-genererade videotolkare.
Vad är viktigt för att skapa inkludering i fråga om digital hälsa utifrån ditt forskningsperspektiv?
– Flera faktorer är viktiga för inkludering inom digital hälsa, men vi kan börja med att involvera allmänheten (användare, aktörer, intressenter etc.) samt att hålla en öppen kommunikationskanal för att rapportera om otillgänglighet och snabbt kunna reagera.
När människor är involverade i designprocessen av digitala hälsotjänster och produkter ökar tillgängligheten. Undvikbara problem som olika användare kan stöta på senare i sina hem kan då förebyggas. Oavsett hur välutbildad en designer är i inkluderande och universell design, är en digital produkt eller tjänst dömd att misslyckas om man inte involverar personer med funktionsvariationer i utformningen.
Utöver aktivt deltagande av människor under hela designprocessen av digitala hälsotjänster, exempelvis 1177, behövs en enkel kontaktpunkt för personer som har svårt att använda eller komma åt tjänsterna. Efter att ett tillgänglighetsproblem har registrerats bör apparna kunna uppdateras snabbt och på ett korrekt sätt.
W3C – organisationen som tillhandahåller WCAG:s tillgänglighetsstandarder för EAA – betonar vikten av användarmedverkan vid utvärdering av tillgänglighet. Det är särskilt viktigt för hälsotjänster, framför allt primärvården och specialiserad vård samt kommunal hälso- och sjukvård. Att inte ta hänsyn till funktionsvariation medför risk för att människor försummar sin hälsa på grund av tjänsterna är otillgängliga, vilket potentiellt kan leda till livshotande nödsituationer som är dyrare i mänskliga, ekonomiska och materiella resurser.
