Därför måste skolan bli bättre på att ge rätt stöd till elever i läsningen. En del i det är att ge elever strukturerad lästräning men en annan del är att tidigt fånga upp elever med dyslexi.

17 september arrangerade stiftelsen ett seminarium i Bernadottebiblioteket på Slottet för att uppmärksamma rapporten och samla aktörer som arbetar med frågor som rör barns läsning. Prins Carl Philip inledde seminariet med att betona hur viktigt det är att lyfta fram och stärka barns förmågor.

– Alla vi som arbetar med barns läsning behöver arbeta utifrån kunskap, konstaterade han. Att knäcka läskoden är en sak, men det är lika viktigt att barns självförtroende växer när de känner att de kan.

För vissa barn behövs både mer träning och assisterande teknik.

Martina Hedenius, doktor i logopedi, presenterade rapporten och berättade om de faktorer som ligger bakom dyslexi. Hon konstaterade att lärare behöver ge barn explicit och systematisk undervisning i läsning för att barn ska lära sig läsa flytande. Men för vissa barn behövs både mer träning och assisterande teknik.

– Assisterande teknik kompenserar för avkodnings- och stavningssvårigheter och frigör kognitiva resurser till att bearbeta kunskap, sade hon.

Även Linda Fälth, professor i pedagogik på Linnéuniversitet, deltog i seminariet och berättade att det varje år kommer ett trettiotal studenter som inte tidigare blivit utredda för dyslexi.

– Då har vi fallerat längs vägen, sade hon. Vi måste ha verktyg så att vi kan upptäcka elever som kämpar med sin läsning tidigt så att rätt insatser kan sättas in redan från början.

Svenska Dyslexistiftelsens ordförande, professor Ulrika Wolff, ville också betona vikten av preventiva insatser.

– Den enda metod som har vetenskapligt stöd för att underlätta läsinlärningen för individer med dyslexi, är strukturerat arbete med fonem-grafem-koppling, sade hon.