Piteå-bibliotekarie tilldelas Läsguldet för arbetet med boktips på teckenspråk

Engagemanget är personligt eftersom Desirée Stensdotter har en döv bror. I sitt yrkesliv kan hon kombinera att vara fullt teckenspråkig med biblioteksarbetet och kärleken till litteratur.

–  Det här priset betyder oerhört mycket för mig. Det betyder att teckenspråkiga läsare blir sedda, att deras behov uppmärksammas och att teckenspråk får den respekt språket förtjänar, säger hon.

Desirée Stensdotter gör både boktips på teckenspråk för barn och vuxna och har lanserat konceptet ”turkosa hyllor” på bibliotek. Färgen turkos symboliserar teckenspråket och kampen för att stärka den teckenspråkiga gruppen. Desirée Stensdotter lyfter fram hur viktigt det är att det finns hyllor som innehåller många slags litteratur som även inkluderar personer som talar teckenspråk.

–  Att vara teckenspråkig innebär mycket mer än att inte höra. Det är också en språklig, kulturell och social identitet, säger Desirée Stensdotter.

Trots att Sverige var först i världen med att erkänna teckenspråk som ett eget språk, 1981, är det många som inte vet om att teckenspråket är dövas första språk, vilket gör svenskan till ett andraspråk. 
–  Jag hoppas att priset kan bidra till något större, att priset ska fungera som en signal till samhället att läsfrämjande arbete och biblioteksverksamhet bör handla om alla språk och alla former av tillgänglighet – inklusive teckenspråk.

– Framöver skulle jag gärna vilja se ännu fler boktips på teckenspråk, både digitalt och på plats i biblioteken. Jag hoppas även på fler böcker där teckenspråkiga karaktärer får ta plats, där dövkultur får finnas med som en naturlig del av berättelsen. Och jag skulle vilja att fler bibliotek runt om i landet ska våga prova –till exempel att samarbeta med teckenspråkiga och att skapa egna ”turkosa hyllor”, säger Desirée Stensdotter.

Desirée Stensdotters tips för att inkludera teckenspråkiga i läsningen:

• Bredda perspektivet: “Det som är helt nödvändigt för några är också oftast bra för alla.”  Att tänka tillgänglighet från början gör att fler inkluderas.
• Involvera målgruppen tidigt: Fråga teckenspråkiga själva kring deras behov och önskemål gällande ditt biblioteks verksamhet genom att till exempel samarbeta med den lokala dövföreningen, skolor, nätverk för döva och teckenspråkiga – så att insatserna direkt utformas utifrån teckenspråkigas önskemål och behov.  
• Utbilda och uppmuntra personal: Bibliotek och förmedlare behöver öka sin medvetenhet om teckenspråk och tillgänglighet. Även om man inte har en anställd person som talar teckenspråk kan de som arbetar ha ”rätt glasögonen på sig” och en vilja att göra sin verksamhet tillgänglig. Det finns mycket bra kompetenshöjande information att hitta på nätet.
• Synliggör materialet: Samla böcker/media med teckenspråkskoppling och märk upp dem tydligt som till exempel “Turkosa hyllan” som på Piteå stadsbibliotek. Färgen turkos symboliserar gemenskapen och den kamp som förs för teckenspråkets erkännande och bevarande för att vara teckenspråkig innebär mycket mer än att inte höra. Det är en språklig, kulturell och social identitet.
• Tänk både analogt och digitalt: Till exempel boktips på teckenspråk som kan läggas upp via digitala kanaler och sociala medier – detta innebär att personer som inte har möjlighet att komma till ett bibliotek fysiskt ändå kan nå materialet och inspireras.
• Dela erfarenheter och nätverka: Omvärldsbevaka, nätverka och inspireras av vad andra bibliotek eller verksamheter gjort eller gör och ta efter. Man behöver inte uppfinna allt själv – det viktiga är att man börjar, och att man vågar.”

Juryns motivering:

Desirée Stensdotter har skapat en unik digital bank med boktips på svenskt teckenspråk. Hon har även byggt upp Turkosa hyllan som synliggör döva och deras kultur. De hamnar ofta i skymundan i både litteraturen och biblioteksrummet. Genom sitt mångsidiga och långsiktiga arbete sprider Desirée kunskap om tillgänglighet i biblioteksvärlden.