Om punktskrift
Punktskrift är ett internationellt taktilt skriftspråk, även känt som braille, för personer som har en synnedsättning. Alfabetet bygger på en punktskriftscell med upphöjda punkter som numrerats från 1 till 6. Genom att kombinera dessa punkter får man 63 olika tecken som går att känna med fingertopparna.
Olika sätt att läsa och skriva punktskrift
Många läser punktskrift på papper. Men det är också vanligt att läsa via en punktskriftsdisplay. Den översätter text från en digital skärm, till exempel en dator eller mobilskärm, till punktskrift på displayen. Detta sker tecken för tecken. Ett ”a” på skärmen kommer att visas på motsvarande sätt med punkttecken på displayen, den skjuter upp punkterna som man sedan läser av med fingrarna. Man kan också skriva texter i punktskrift med hjälp av displayen. Då använder man en kombination av knappar på displayen för att skriva bokstäverna i punktskriftsalfabetet.
Punktskriftsmaskiner har en tangent för var och en av de sex punkterna. Man skriver genom att trycka ner de tangenter som motsvarar punkterna i bokstaven. Det finns också en så kallad reglett att skriva med. Den består av två plattor, den övre med en ruta för varje punktskriftscell, den undre med en grop för varje punkt. Ett papper kläms fast mellan plattorna. Med hjälp av ett stålstift med handtag prickar man sedan ner de bokstäver man önskar, punkt för punkt. När man skriver blir det fördjupningar i papperet och när man vänder på papperet blir det punkter. Man skriver alltså orden spegelvänt. Regletten används främst för kortare anteckningar, eftersom det är mycket tidskrävande.
Punktskrift och MTM
MTM gör många olika typer av böcker i punktskrift för alla åldrar. En del av böckerna kan individanpassas och får då olika utformning beroende på vilket behov läsaren har. En bok kan till exempel göras med större radavstånd, så kallat glestryck.
Du kan låna punktskriftsböcker i MTM:s digitala bibliotek Legimus. Och om boken du vill läsa inte finns där kan du lämna ett önskemål till MTM att den ska göras i punktskrift. MTM fattar beslut om vilka tryckta böcker som ska bli punktskriftsböcker utifrån vissa riktlinjer för bokurval.
MTM ger också ut flera tidningar på punktskrift och vi gör taktila böcker med punktskrift för barn, så kallade taktila bilderböcker.
MTM:s mål är att fler ska lära sig läsa punktskrift och att punktskriftsservicen hela tiden utvecklas för läsarnas bästa.
Så kom punktskriften till
Det var fransmannen Louis Braille (1809-1852) som konstruerade punktskriften. Han skadade synen som barn och blev helt blind. Föräldrarna såg till att han fick gå i skola tillsammans med seende barn men det fanns då inget väl fungerande läs- och skrivspråk för blinda. Han fick inspirationen till ett taktilt skriftspråk av mörkerskrift med höjda punkter som användes av soldater i fält. Han räknade ut att ett system som endast omfattar sex punkter räcker till alla bokstäver och skiljetecken. Efter att ha experimenterat några år lyckades han bara 16 år gammal skapa det första fullt användbara punktskriftssystemet för blinda i världen, 1825. Systemet visade sig användbart i alla språk och även om Louis Braille byggde sin kod på det latinska alfabetet används punktskriften i dag även i länder med andra skriftsystem, som till exempel kinesiska och arabiska.