Så skriver du lättläst samhällsinformation

Arbetar du till exempel på en myndighet, i en kommun eller region och skriver texter som alla ska kunna förstå? Eller är du verksam som kommunikatör eller skribent i andra sammanhang där du vänder dig till personer som kan ha läshinder? Då kan skrivråden här vara till hjälp.

Skrivråd för lättläst samhällsinformation

Identifiera först och främst din läsare. Fokusera på den läsare som har störst behov om du vill att så många som möjligt ska förstå. Tänk på att din läsare kan ha svårt att förstå, svårt att koncentrera sig, svårt att minnas, svårt att avkoda texten eller svårt att förstå svenska. Läsaren kan också ha en kombination av dessa utmaningar.

Innehåll och struktur för lättläst samhällsinformation

Identifiera syfte och budskap. Vad behöver läsaren veta eller kunna göra efter att ha läst texten? Ta bort sådant som är överflödigt, men rensa inte så mycket att det uppstår logiska luckor. Få ord och korta meningar betyder inte alltid att resultatet blir lätt.

Anpassa innehållet

Anpassa innehåll efter läsare. Vilka förkunskaper har din läsare om ämnet? Vilka referensramar? Hur motiverad är läsaren att förstå? Svaren på dessa frågor påverkar innehållet i din text.

Arbeta med struktur

Gör en tydlig struktur. Håll en röd tråd och skriv om ett ämne i taget. Det är bra att skriva det viktigaste först. Fortsätt sedan gärna i en kronologisk ordning, om ämnet tillåter det.

Jobba med rubriker

Ha tydliga rubriker och mellanrubriker. Rubrikerna informerar läsaren om textens innehåll och gör det lättare att navigera i texten. Se rubrikerna gärna som en kort sammanfattning av texten som följer.

Känn ditt ämne

Förstå ditt ämne och var tydlig. För att kunna skriva lättläst måste du vara säker på ämnet du skriver om. Lättläst fungerar inte om skribenten är vag.

Språk för lättläst samhällsinformation

Välj korta ord som läsaren känner till. Vilka ord är enkla för din läsare? Välj dem! Sammansatta ord kan ofta delas upp. Restaurangbesök kan till exempel bli besök på restaurang.

Skriv konkret och använd samma ord för samma sak. Skriv till exempel hellre bil än fordon. Att växla mellan olika synonymer kan förvirra läsaren.

Förklara svåra ord

Förklara nödvändiga svåra ord. Behöver du trots allt använda ett svårare ord? Förklara det då helst så att betydelsen framgår av sammanhanget. Undvik att skriva ut ”det betyder xxx”, eftersom det kan upplevas som förminskande. Ordet riksdag kan till exempel vara nödvändigt även om det kan vara svårt och abstrakt. Exempel på kontextuell förklaring:

I riksdagen jobbar politiker från olika partier.
De bestämmer över Sveriges lagar.
De säger ja eller nej till hur regeringen
ska använda Sveriges pengar.

Använd aktiva verb och personliga pronomen

Skriv ut vem som gör vad. Ha ett tydligt tilltal. Använd aktiva verb och ett tydligt subjekt.

Använd personliga pronomen som vi och du, hellre än man. Skriv Vi lämnar besked till dig istället för Besked lämnas.

Anpassa textlängden

Skriv kort, men inte så kort att texten blir svår att förstå. Ta inte bort information som läsaren behöver. Ibland kan en lättläst text behöva vara längre än originaltexten för att det inte ska uppstå logiska luckor i informationen.

Variera längd på meningar

Skriv enkla meningar med varierad längd. Varva korta meningar med lite längre för bättre flyt i texten, men undvik meningar som är längre än 20 ord.

Arbeta med meningsbyggnaden

Sätt huvudsatsen före bisatsen. Huvudsatsens verb hjälper läsaren att tolka resten av meningen, så låt gärna meningen börja med huvudsatsen. Skriv: Du får ersättning om du behöver hjälp mer än 20 timmar per vecka. Hellre än: Om du behöver hjälp mer än 20 timmar per vecka får du ersättning.

Använd inte inskjutna bisatser

Undvik inskjutna bisatser. Inskjutna bisatser belastar minnet onödigt mycket. Skriv: Sverige ligger i Norden och har över 10 miljoner invånare. Hellre än: Sverige, som är ett land i Norden, har över 10 miljoner invånare.

Använd bindeord

Använd bindeord (sambandsord) som men, därför, så, alltså för att förtydliga samband. Det underlättar tolkningen av texten.

Undvik negationer och metaforer

Undvik negationer där det går. Skriv hur det är istället för hur det inte är. Ett onödigt inte gör texten onödigt svår. Skriv: Det är tråkigt att vänta. Hellre än: Det är inte roligt att vänta.

Undvik metaforer, ordspråk och idiomatiska uttryck. Bildspråk kan kräva förförståelse för att inte tolkas bokstavligt. Exempel: Han har gröna fingrar, springa på toa, här ligger en hund begraven. Konkreta liknelser är lättare att tolka: Kall som is.

Förklara istället för att använda siffror

Underlätta läsningen av siffror. Försök i första hand förklara istället för att använda siffror. Om du behöver använda siffror kan du underlätta på flera vis. Skriv till exempel år 1999 (i stället för bara årtalet), 1 miljon eller en miljon istället för 1 000 000 och hälften istället för 50 %.

Undvik förkortningar och diagram

Undvik förkortningar. Undvik helt förkortningar som osv. och dvs. Skriv ut och förklara vanliga förkortningar som FN och EU första gången de nämns i texten.

Undvik tabeller och diagram. Om de är nödvändiga behöver de förklaras i text.

Testa texten innan publicering

Testa texten. Låt gärna någon annan läsa texten och ge dig feedback, helst någon i målgruppen. Läs gärna texten högt, på så sätt hittar du ofta ställen där texten inte flyter på bra.

Form för lättläst samhällsinformation

Välj ett vanligt typsnitt till exempel Arial, Garamond, Baskerville eller Times. Bokstäverna bör vara lätta att identifiera. Om typsnittet är med eller utan klackar (serif eller sans serif) spelar mindre roll. Det är igenkänningen för läsaren som är det viktiga. I längre texter är läsare mer vana vid serifer. Sans serifer är vanligast i rubriker, kortare texter och texter på nätet. Undvik att kursivera hela stycken.

Välj en större textstorlek och större radavstånd än vanligt. Gärna 12 till 14 punkter. Välj ett väl tilltaget radavstånd.

Formge luftigt med korta rader och avstava inte ord. Ha breda marginaler och korta rader. Raderna bör vara max 55 tecken inklusive blanksteg och högermarginalen ojämn utan avstavningar. Byt gärna rad där det finns en naturlig paus i texten. Detta kallas frasanpassat radfall.

Du som röstar är med och bestämmer
vilka partier och vilka politiker
som ska jobba i riksdagen.
Det är du tillsammans med andra väljare
som bestämmer vilka som ska styra i Sverige.

Skriv korta stycken. Bryt för nytt stycke vid varje ny tanke eller nytt ämne. Korta stycken med blankrad emellan ger läsaren möjlighet att pausa och gör det lättare att navigera i texten.

Använd punktlistor vid uppräkningar. Det gör informationen lättare att överblicka.

Ha god kontrast mellan text och bakgrund. Undvik färg eller mönster bakom texten.

Bilder för lättläst samhällsinformation

Välj bilder som stöder och förklarar texten. Bilder i lättläst kan förtydliga innehållet för läsaren och ge en skön paus. Bilderna ska gärna vara konkreta. Undvik bilder som bara är dekorativa. Undvik också bilder som innehåller mycket information som inte finns i texten.