En kille som sitter i soffan på ett bibliotek och läser i son telefon med hörlurar i öronen.

Vetenskaplig grund

På den här sidan presenterar vi kort aktuell forskning kring lässvårigheter och talböcker.

Legimus i skolan – Skolbibliotekariens sociala praktik 

Kandidatuppsats skriven vid Linnéuniversitet 2019 vars syfte är att utröna om det går att identifiera några nyckelfaktorer för ett framgångsrikt arbete med talböcker i skolan.
Läs hela uppsatsen ”Legimus i skolan” här (PDF, öppnas i nytt fönster)

Tankar om talböcker. Elevers perspektiv på Legimus

Specialläraren Camilla Brink har i sitt examensarbete Tankar om talböcker, elevperspektiv på Legimus undersökt vad elever tänker om Legimus? Hon har frågat vilka för- och nackdelar de ser med att använda talböcker, om de tittar på texten samtidigt som de läser, om de får stöd och uppmuntran av sina lärare med mera.
Läs hela examensarbete ”Tankar om talböcker”

Idor Svensson - Stödjande läs- och skrivappar

Idor Svensson bedriver forskning inom psykologi vid Linnéuniversitetet. Hans forskning riktar in sig på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Idor menar det finns alternativa sätt att ta till sig och förmedla text och att det är viktigt för elever med läsnedsättning att få tillgång till alternativa verktyg.
Kort film om Idor Svenssons forskning
På SDK-konferensen 2016 höll Idor Svensson ett uppskattat föredrag som han kallade Stödjande ”läs- och skrivappar” - ett bra alternativ för elever med läs- och skrivsvårigheter?

Talboksanvändning stärker självkänslan

Talboksanvändning har en potential att stärka självkänslan hos barn med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi visar Milanis, Lorussos och Moltenis undersökning ”The effects of audiobooks on the psychosocial adjustment of pre-adolescents and adolescents with dyslexia”. Man undersökte italienska barn i åldern 11–16 år. Undersökningen genomfördes på så sätt att en grupp fick talböcker och en annan grupp fick fortsätta med pappersböcker. Efter fem månader visade gruppen som läste talböcker bättre läsförmåga, ökat självförtroende och de fick också lättare att koncentrera sig på arbetet i skolan.

Läs hela rapporten “The effects of audiobooks on the psychosocial adjustment of pre-adolescents and adolescents with dyslexia”

Growing up with dyslexia

I S. Gunnel Ingessons avhandling “Growing up with dyslexia” intervjuades 75 ungdomar i åldern 14–25 år. En del av undersökningen handlar om hur de upplevt skoltiden. Ungdomarna beskriver ofta de sex första skolåren som svåra, präglad av känslor som frustration, förvirring och förödmjukelse. Med tiden blir det bättre, om ungdomarna kommer till insikt om att dyslexin bara är en liten del av dem.
Läs hela avhandlingen "Growing up with dyslexia"

Talande böcker – läsande barn

Utifrån fokusgruppssamtal med barn i åldern 9–16 år identifierar Anna Hampson Lundh i ”Talande böcker och läsande barn” (2013) talboksanvändning som två typer av aktivitet, som en kompensatorisk aktivitet eller som en aktivitet i sin egen rätt. Rapporten pekar också på hur bemötandet från de vuxna (bibliotekarier, lärare och andra) som förmedlar talböcker återspeglas i barnens syn på sin läsnedsättning och talböcker. Rapporten är skriven på uppdrag av MTM.
Läs hela rapporten ”Talande böcker och läsande barn” här.

Lägesrapport för skolbiblioteken

2016 gjordes en unik sammanställning över skolbiblioteksfrågan.Många tycker till om skolbiblioteken och frågan har ingen riktigt fast hemvist, därför uppfattas skolbiblioteksfrågan i Sverige ofta som komplex och svår att överblicka. Därför sammanställde Kungliga biblioteket, tillsammans med MTM och sex andra myndigheter, en lägesrapport.
Läs rapporten på KBs webbplats (pdf, öppnas i nytt fönster)

Läs och beställ Talböcker i skolan

Denna broschyr sammanfattar kortfattat forskningen kring läs- och skrivsvårigheter / dyslexi. Läs och beställ till dina kollegor.

Tipsa en vän om denna sida via epost.
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)