”Punktskriften gör att jag kan läsa vad jag vill och var jag vill”
Linda Eriksson lärde sig läsa punktskrift redan i 7-årsåldern. Tack vare den kan hon göra i princip allt hon vill idag. Men hon önskar att tillgängligheten skulle växa, till exempel i digitala spel.
Första gången som vi träffas är när Linda Eriksson besöker den stora konferensen Tactile Reading i Amsterdam, i juni 2025. Det är knökfullt med utställare och besökare i den stora lokalen och det hektiska schemat gör att vi inte hinner sitta ner och prata då.
För tack vare punktskriften, och att Linda Eriksson som har dövblindhet också talar taktilt teckenspråk, kan hon delta i evenemang och samhällsdiskussioner som även seende kan ta del av.
När vi möts i Malmö i september har hon just deltagit i ett möte på MTM om hur hon önskar att ännu mer av det som finns i samhället ska kunna finnas tillgängligt också för henne och andra punktskriftsläsare. Det är extra viktigt för personer med dövblindhet som inte har kan använda tal som ett alternativt sätt att läsa.
– När jag kan göra något tillsammans med andra så skapar det delaktighet och gemenskap. Mycket finns anpassat men kanske inte samtidigt eller på samma ställe som för andra, och då får jag ibland göra det själv, säger hon.
Linda Eriksson är en av många som har varit med när punktskriften gått in i en digital era. Det har gett henne en stor frihet, eftersom hon kan ta med sig sin punktdisplay överallt. Redan som barn lärde hon sig tjusningen med att kunna skriva och läsa punktskrift. Det började med att hon var hemma hos en jämnårig vän som hade en Perkins, en punktskriftsmaskin.
– Då kunde jag se att den bara hade nio tangenter och tänkte att ”det där går ju inte att skriva med”. För jag hade redan lärt mig alfabetet i skolan och visste att det fanns 29 bokstäver.
Men ett par veckor senare kom det ett brev. Det var inte vilket brev som helst, för det var skrivet på punktskrift av Linda Erikssons vän. Med hjälp av ett kort med punktskriftsalfabetet kunde hon efter hand tyda brevet.
– Jag tyckte jättemycket om att lösa gåtor, och hemliga språk. Och när jag var färdig tänkte jag ”hur gör jag för att svara?”. Då lånade pappa en punktskriftsmaskin med sig hem från skolan där han arbetade, och så började jag och min vän en brevväxling.
I dag läser Linda Eriksson både på papper och på sin punktdisplay. Eftersom hon lärde sig läsa på papper är det fortfarande det sätt som går fortast att läsa. Hon väljer gärna självbiografier, dokumentärer och ibland feelgood. Och trots att den digitala tekniken gör att mer är tillgängligt hänger inte alla delar av samhället med.
– Jag brukade tidigare spela ett spel på datorn som var helt och hållet textbaserat. Miljön beskrevs i text och jag skrev vad jag ville göra. Det spelet finns inte längre kvar och jag känner inte till något liknande. Digitala spel utgår ofta från att spelare ska kunna se och höra, säger Linda Eriksson.
I framtiden finns det stora möjligheter att göra mer kultur och nöje tillgängligt för fler från början, tror hon. Besöket på konferensen Tactile Reading i juni gav henne inspiration till att testa ny teknik framöver.
– Det finns punktdisplayer med flera rader. Jag funderar på om en sådan kan bli ett alternativ istället för att läsa hela böcker på papper, säger Linda Eriksson.
