Beslut: inget krav på intyg vid ansökningar till Legimus
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) kommer i nuläget inte att kräva intyg som styrker en sökandes funktionsnedsättning när myndigheten bedömer rätten att använda Legimus. I en utredning lyfter MTM fram flera anledningar till varför ett intygskrav inte ingår i den nya ansökningsprocess till Legimus som lanseras under januari 2026.
Sedan våren 2025 har MTM utrett om ett intyg från en sakkunnig yrkesperson inom vård eller skola ska vara ett krav när en person ansöker om ett konto i den digitala bibliotekstjänsten Legimus. Utredningen slutfördes i december 2025 och har undersökt juridiska aspekter, konsekvenser för läsare och bibliotek samt proportionaliteten i ett sådant krav.
För- och nackdelar med ett intyg
I utredningen konstaterar MTM att intyg ur ett juridiskt perspektiv kan bidra till ökad rättssäkerhet. Ett formellt underlag från vården eller skolan skulle kunna minska risken för subjektiva bedömningar och stärka likvärdigheten mellan sökande. Samtidigt finns inget uttryckligt krav i upphovsrättslagen eller i praxis på att MTM ska begära in intyg för att styrka rätten till Legimus. Ett intyg är alltså inte en förutsättning för laglig tillgång, utan ett möjligt verktyg i myndighetens beslutsprocess.
MTM ser risker med intyg som beslutsunderlag. Till skillnad från ett standardiserat frågeformulär kan myndigheten i förväg inte styra vilka uppgifter ett intyg innehåller. Det innebär en betydande risk att myndigheten då skulle hantera fler och känsligare personuppgifter än vad som behövs för att pröva rätten till tjänsten. Något en myndighet enligt dataskyddsförordningen inte har tillåtelse att göra.
Utredningen slår också fast att ett intygskrav är en långtgående åtgärd som innebär en börda för läsare, bibliotek, myndigheten, samt de yrkespersoner som ska utfärda intygen. Det bedöms också bli en mycket kostsam åtgärd.
Myndigheter och proportionalitetsprincipen
MTM:s handläggning styrs av förvaltningslagen, som kräver att ärenden hanteras enkelt, snabbt och kostnadseffektivt utan att rättssäkerheten eftersätts. Förvaltningslagen säger också att myndigheter bara får begära in uppgifter som är nödvändiga för att avgöra ett ärende.
Proportionalitetsprincipen, som gäller i förvaltningslagen, i rättspraxis och EU-rätten, innebär att åtgärder måste stå i rimlig proportion till målet. Om syftet – att säkerställa att endast berättigade användare får tillgång till Legimus – kan uppnås med mindre ingripande åtgärder, ska dessa väljas, konstaterar MTM i utredningen.
En ny ansökningsprocess till Legimus
MTM har redan infört och fortsätter att införa förändringar som gör åtkomsten till Legimus ännu mer robust, rättssäker och likvärdig. Den nya ansökningsprocess som MTM inför med start i januari 2026 kommer att leda till en betydligt mer rättssäker handläggning, även utan intyg.
Så blir den nya ansökningsprocessen till Legimus– fakta och svar på vanliga frågor (mtm.se)
Ansökningsprocessen införs i januari 2026 för studenter på universitet och högskola. Under 2027 och 2028 kommer den även att börja användas för läsare anslutna till skol- och folkbibliotek. MTM kommer att följa upp effekterna av både den nya processen och andra förändringar som införs under samma period. Innan en sådan utvärdering är gjord bedömer MTM att det inte är lämpligt att införa ytterligare krav som riskerar att skapa negativa konsekvenser.
Sammanfattningsvis anser MTM att ett intygskrav i nuläget inte kan motiveras. Även om intyg kan ha juridiska fördelar skulle ett krav innebära en stor belastning för läsare, bibliotek, myndigheten och de yrkespersoner som ska utfärda intygen, samtidigt som kostnaderna bedöms bli höga och integritetsrisker kvarstår. MTM:s samlade bedömning i utredningen är därför att ett intygskrav varken är lämpligt eller proportionerligt att införa nu.
