Bättre läsning med nya tabeller
Efter flera års arbete är åttapunktsskriften uppdaterad. ”Äntligen”, säger projektledare Karin Jönsson.
Åttapunktsskriften kom till när datorer och elektroniska punktskriftsskärmar började användas. Den fick två extra punkter vilket framför allt gjorde det möjligt att visa versaler och siffror utan att använda förtecken. Som man gör i sexpunktsskrift. Sedan åttapunktsskriften togs fram har det hänt mycket med det digitala skriftspråket. Åttapunktsskriften har inte hängt med.
– Många tecken i mejl, på webbsidor, i böcker och studielitteratur har inte visats på punktskriftsdisplayer. Det fanns till exempel ingen möjlighet att läsa fonetik eller grekiska bokstäver i åttapunktsskrift, säger Karin Jönsson som varit projektledare för uppdateringen av åttapunktsskriften.
Många fördelar
I tre år har hon lett en arbetsgrupp som jobbat hårt för att förbättra åttapunktstecknen, eller åttapunktstabellerna som de också kallas. I november 2025 antogs de av Punktskriftsnämnden. Fördelarna är många:
– Det blir inte längre begränsande att vara åttapunktsskriftsläsare om man till exempel vill läsa främmande språk på universitetsnivå. Om skärmläsaren har stöd för det går det även att se stilsorter som fetstil och kursiv stil i åttapunktsskrift, på samma sätt som i sexpunktsskrift på papper. När det kommer ett tecken som kan visas i svartskrift men inte i punktskrift visas det som ett ”okänt tecken” på punktdisplayen med punkterna 3678. Så att man åtminstone vet att där finns ett tecken.
En ny möjlighet blir också att kunna läsa åttapunktsskrift i kortskrift på nivå ett eller två. Kortskrift är en förkortad form av punktskrift där man använder speciella tecken och förkortningar för hela ord eller delar av ord. Syftet är att göra texten kortare och snabbare att läsa och skriva.
Två tabeller
En annan förändring är att snabel-a, @, fått nytt utseende.
– Tidigare var det punkterna 4 och 8, och detta tecken är svårläst och lätt att blanda ihop med andra. Nu är det mer likt sexpunktsskrift där snabel-a består av två celler. Först punkterna 4 och 5 och därefter punkterna 12356. Det nya åttapunktstecknet är fortfarande bara i en cell men har sexpunktstecknet med tillägg för punkt 7 och 8. Alltså punkterna 1235678.
Det kommer också gå att välja mellan två olika tabeller.
– Det finns en för vardagsläsning och en när det är viktigt att all information om tecknet är med. Ett exempel är bokstäver med diakriter, det vill säga de små tecken som sätts över eller under bokstäver. Om jag läser språk är det viktigt att jag vet exakt vilken diakrit och om den är över eller under bokstaven. Detsamma gäller vissa specialtecken som hårt mellanslag som är viktigt att veta om man programmerar eller gör layout, men läses bättre som ett vanligt mellanslag i vanliga texter.
Intervjuat läsare
En del förbättringar som behövde göras var uppenbara för gruppen men för att få en djupare förståelse intervjuade de punktskriftsläsare och undersökte hur andra länder gör. Generellt har man försökt få åttapunktsskriften så lik sexpunktsskriften som möjligt, bortsett från siffror och versaler.
– De nya tabellerna har över tusen definierade tecken, vilket är fyra gånger så många som tidigare.
Punktskriftsläsare har testat och tyckt till om nya tabeller som gruppen tagit fram.
– Vi har haft många spännande diskussioner med våra testare, det har lärt mig mycket, säger Karin.
Vad händer nu?
– Nu läggs tabellerna till i ett internationellt system som heter Liblouis. Det är olika hur ofta skärmläsarna uppdaterar sina tabeller därifrån. Vi gissar att JAWS kommer att ha de nya tabellerna i sommar, kanske redan under våren. VoiceOver i iPhone och Mac brukar ta lite längre tid. Men under 2026 dyker de upp om man håller sin skärmläsare uppdaterad.
Karin vill uppmana läsare att höra av sig om de upptäcker fel.
– Även om vi testat och korrekturläst våra nya tabeller mycket, är det inte otänkbart att något tecken blivit fel. Dra dig inte för att kontakta oss via mejl till pn@mtm.se.
Det går också bra att höra av sig om man har synpunkter eller frågor om punktskrift i stort, både kring sex- och åttapunktsskrift.
– Innan jag blev invald i Punktskriftsnämnden kändes det som en organisation som var svår att få kontakt med. Jag vet nu att det inte alls är så, och att det behövs mer kontakt mellan punktskriftsläsare och Punktskriftsnämnden.
Text: Anette Säfström.
Foto: Apelöga.
