Så kan personer med intellektuell funktionsnedsättning knäcka läskoden

Vilka frågor brinner du för att driva i Vetenskapliga rådet?

– Jag brinner ju givetvis lite extra för att tillgängliggöra det skrivna ordet för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Dels genom att beforska vilka lästräningsmetoder som ger effekt på individnivå, dels genom att verka för ökad tillgänglighet i samhället för dessa personer. I rollen som ledamot i MTM:s vetenskapliga råd ser jag möjligheter att arbeta mot ökad tillgänglighet, men också ökad kunskap i samhället kring dessa frågor.

Du har nyligen belönats med ett stipendie från Svenska Akademien för din forskning, vad betyder det att få den typen av uppmärksamhet?

– Ja, det var en fantastiskt rolig överraskning! Jag känner mig givetvis både glad och stolt över att min forskargärning har uppmärksammats, men framför allt gläder det mig något oerhört att Svenska Akademien uppmärksammar forskning om intellektuell funktionsnedsättning. Att forskning om intellektuell funktionsnedsättning får den typen av uppmärksamhet hoppas jag kan ge ringar på vattnet i form av att fler forskningsprojekt finansieras. Det kommer i slutändan att gagna eleverna som går i anpassad skola.

Vill du dela med dig av någon central insikt från din forskning under de senaste åren?

– När det kommer till min egen forskning så är ett av de huvudsakliga fynden att utvecklingen av avkodningsförmågan hos svenska ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning verkar stagnera på ett tidigt stadium. Fram till en mental ålder av ca 8,5 år så sker det en signifikant utveckling men efter det stannar det av. Däremot fortsätter läsförståelseförmågan att utvecklas. Det är i dagsläget inte klarlagt vad detta beror på, men förmodligen finns förklaringen att finna i en kombination av kognitiva och utbildningsrelaterade faktorer. Det skulle exempelvis kunna vara så att de kognitiva nedsättningar som är en del av diagnosen intellektuell funktionsnedsättning hindrar vidare utveckling. Det skulle även kunna vara så att det faktum att läroplanen skiftar fokus från avkodningsträning till läsförståelseträning från och med årskurs 7 påverkar den stagnation vi ser.

Och om du blickar utanför din egen forskning?

– Om jag ska ta steget utanför min egen forskning så är en central insikt ifrån forskning som undersöker olika lästräningsmetoder att det finns stor potential hos personer med intellektuell funktionsnedsättning att lära sig avkoda om de får ta del av välbeforskade lästräningsmetoder under tillräckligt lång tid.

Vilka insatser ser du som viktigast för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska utveckla sitt läsande och skrivande på bästa sätt?

– Till att börja med så behöver man tro på att lästräning fungerar. Det finns många drivna, kunniga och engagerade lärare inom den anpassade grundskolan som guidar sina elever till att knäcka läskoden med hjälp av välbeforskad lästräning. På vissa håll lever dock gamla föreställningar kvar, exempelvis att det inte är någon idé att försöka knäcka läskoden om man har en intellektuell funktionsnedsättning. Men finns motivationen att lästräna så finns det även en uppsjö av studier som visar att systematisk träning av läsning under lång tid ger god effekt på läsutvecklingen.