Kunskapsdelning i fokus när MTM:s råd och nämnd träffades

– När olika perspektiv och praktiker möts ökar möjligheten att förverkliga visionen om ett samhälle där all läsning är tillgänglig. För att nå dit krävs kunskapsdelning, sa MTM:s generaldirektör Åsa Hemingway när hon inledde mötet.

I lokalerna på Dockplatsen i Västra Hamnen strömmade vårsolen in över ett sextiotal personer från olika delar av landet som samlats för att lyssna. Utöver medlemmarna i Vetenskapliga rådet, Brukarrådet, Insynsrådet och Punktskriftsnämnden var många medarbetare från MTM på plats. Temat för de två dagarna var MTM som kunskapscentrum. Lisa Olsson Dahlquist, verksamhetsutvecklare på MTM, beskrev hur arbetet utgår från att identifiera kunskapsbehov, både hos MTM och i omvärlden.

– Det är i dialog med er som vi kan få syn på både kunskapsluckor och hur vi kan täppa till de luckorna, sa Lisa Olsson Dahlquist.

Design bortom ”vi och dem”

Först ut att föreläsa var Per-Olof Hedvall, professor i design vid Mittuniversitetet och nyinvald medlem i Vetenskapliga rådet. Hans föreläsning hade rubriken design bortom ”vi och dem”. Han menar att saker som normer i språket, hur samhället utformar miljöer och grafiska skyltar, bidrar till att skapa uppdelningar mellan människor. Han pekade på universell utformning som en väg framåt.

– Utgångspunkten för universell design är att det bara finns en befolkning som vi alla är del av. I den finns det variationer på alla möjliga sätt. Och den variationen måste vi möta med variation, sa Per-Olof Hedvall.

Design bör alltså utgå från variation i stället för att kategorisera människor, menade Hedvall. Genom bild- och textexempel visade han hur språk och design kan förstärka eller bryta sådana uppdelningar.

Kunskapsöversikt om taktila bilder

Den andra föreläsningen hölls av Helena Taubner, lektor i specialpedagogik vid Jönköping University. Även hon är medlem i Vetenskapliga rådet. På uppdrag av MTM och SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, har Taubner gjort en kunskapsöversikt om taktila bilder – bilder som kan läsas med fingertopparna. En av sakerna som framkom i översikten handlar om vikten av att välja ut så kallade framträdande regioner i taktila bilder, alltså sådant som hjälper till att identifiera ett objekt. På ett äpple kan det handla om att pinnen och bladet är det som skiljer ut äpplet från andra runda föremål och därför är det viktigaste att lyfta fram. Men det kan även handla om att framhäva själva den del av ett föremål som man håller i sin hand.

– På en sax är det viktigaste inte knivarna utan handtaget, det är det man relaterar till, förklarade Taubner.

Taubner hoppas på mer forskning om hur taktila bilder faktiskt används i vardagen. Hon beskrev också hur ny teknik som AI och multimodala displayer kommer att ha mycket stor påverkan på området framöver.

Forskningsstudie om användning av Legimus

Efter föreläsningarna presenterades en forskningsstudie med utgångspunkt i hur studenter med läsnedsättning använder Legimus. Maria Dietrichson är verksamhetsutvecklare på MTM och berättade om resultaten i studien. De visar bland annat att läsnedsättningar gör att det kräver mer tid och energi att studera. Många studenter blir trötta. Eftersom undervisningen ofta utgår från en läshastighet som de intervjuade inte kan nå blir hjälpmedel som Legimus avgörande för att klara utbildningen.

Under ett panelsamtal berättade två studenter om sina erfarenheter av Legimus under studietiden. De bekräftade den bild som framkom i forskningsstudien och kände igen sig i flera av beskrivningarna. Mötet avslutades med presentation av MTM:s nyligen utkomna antologi ”Att läsa på sina villkor”, där flera av deltagarna bidragit med texter.

Läs mer om MTM:s antologi ”Att läsa på sina villkor”

Läs svar från deltagare Linda Bergfeldt

Läs svar från deltagare Fredrik Larsson

Läs mer om medlemmarna i Vetenskapliga rådet

Läs mer om MTM:s råd och nämnd