Protokoll MTM:s brukarråd 2022-05-31

Här kan du ta del av protokollet från mötet i MTM:s brukarråd 2022-05-31.

Protokoll MTM:s brukarråd 2022-05-31

Tid: 9.00-12.00
Plats: Teams
Närvarande:

  • Cecilia Herdenstam, Föreningen för regional biblioteksverksamhet, FRB
  • Klas Nelfelt, Förbundet Sveriges dövblinda, FRDB
  • Catrin Ringberg, Nationella skolbiblioteksgruppen, NSG
  • Victoria Sjöström, Riksförbundet FUB
  • Joakim Uppsäll-Sjögren, Dyslexiförbundet
  • Lisa Åström, Sveriges dövas riksförbund, SDR
  • Magnus Larsson, MTM
  • Cecilia Broberg, MTM
  • Anders Malmström, MTM
  • Hillevi Sundholm, MTM 
    Förhinder: Linda Bergfeldt, Afasiförbundet
    Linus Forsberg, Synskadades riksförbund, SRF 
  • Dagens antecknare: Anders Malmström
    Medverkande från MTM
  • Daniel Frelén, verksamhetsutvecklare för det offentliga
  • Pontus Jeppsson, produktstrateg
  • Magnus Granqvist, produktionsledare
  • Krister Ekdahl, samordnare för användarundersökningar
  • Lisa Olsson Dahlquist, verksamhetsutvecklare forskningsfrämjande

Mötets öppnande

Dagens mötesledare Hillevi Sundholm hälsade alla välkomna och gick igenom agendan och mötesregler.

Kort presentationsrunda

Samtliga deltagare presenterade sig kort.

Läget på MTM

Magnus Larsson, generaldirektör, inledde med en lägesrapport från MTM.

Det är ett högt tryck i MTM:s produktion. Lånen har ökat, i vissa fall fördubblats, vilket ökar trycket på produktionssystemen. Läget är delvis ansträngt, men blir allt bättre.

MTM har på allvar kommit i gång med arbetet mot att bli nationellt kunskapscenter inom tillgänglig läsning, ett arbete som bland annat går ut på att sprida kunskap till såväl privat som offentlig sektor.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter besökte myndigheten den 18 maj för att bland annat inviga lokalerna officiellt, drygt två år efter att de togs i bruk.

Regeringen har presenterat en ny nationell biblioteksstrategi. Kungliga bibliotekets (KB) har i uppdrag att samla och konsolidera samtliga nationella bibliotekstjänster. Detta uppdrag berör MTM och läsare av tillgängliga medier i högsta grad. MTM för dialog med KB i frågan.

Tillgänglighetsdirektivet ska vara infört i alla EU:s medlemsländer 2025. I Sverige är nästa steg att regeringen ska skicka ut en lagrådsremiss.

Taltidningsutredningen skickades in i februari 2021 är fortfarande aktuell. MTM förde fram 18 förslag om hur taltidningen kan förbättras. Att frågan dröjt beror mycket på hård belastning på kulturdepartementet under pandemin.

Regeringen har förlängt Magnus Larssons förordnande som generaldirektör till år
2025

Tillgänglig krisinformation

Daniel Frelén, verksamhetsutvecklare för det offentliga. MTM:s uppdrag består både av att främja arbetet med tillgänglig information och kompletterande produktion av sådan information. MTM för även diskussioner med andra myndigheter om tillgänglig samhälls- och krisinformation.

Sedan förra mötet har MTM diskuterat med Myndigheten för samhällsinformation och beredskap (MSB) om att skicka ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” på lättläst svenska, eventuellt via medlemsutskick hos brukarorganisationer. För att göra det behövs en juridisk bedömning av GDPR.

Senare i år lanserar MTM tillsammans med MSB en guide för hur man skriver tillgänglig samhällsinformation på bästa sätt. Guiden blir en viktig del av MTM:s uppdrag att arbeta främjande mot andra myndigheter.

Frågor och kommentarer av betydelse under denna punkt

Riksförbundet FUB undrade om guiden kommer att ges ut för alla att ta del av. Daniel svarade att guiden kommer att publiceras öppet, men att informationen mest är intressant för kommunikatörer på andra myndigheter som utformar den typen av samhällsinformation.

Riksförbundet FUB påpekade att brukarorganisationer gärna ger feedback på den
information som tas fram, även om kunskaperna redan är goda.

SDR undrade om det finns någon rekommendation för att materialet ska finnas på teckenspråk. Daniel svarade att arbetet inte kommit så långt än, men att ingången är att alla format ska ingå. SDR poängterade vikten av teckenspråk.

SDR påpekade även vikten av att brådskande krisinformation, som vid viktigt meddelande till allmänheten (VMA), även måste förmedlas i text via appar. I dagsläget går larmet bara ut i ljud via radio och tv. Detta trots att det finns krisinformation i appar, något som bland annat SOS Alarm använder. Det finns ingen tydlig samordning för tekniken som används idag. Daniel svarade att det finns en fördröjning i den samhällsinformation som förmedlas, till exempel när
den förmedlas med post. Det fungerar i kriser som utvecklas långsamt men räcker inte när det ska gå snabbt. Det är viktigt att den ordinarie informationen kommer med en gång. Det visar att det inte räcker med kompletterande produktion av information, utan att det måste bli rätt i utformningen från början.

Dyslexiförbundet bad Daniel att tipsa MSB om att titta på hur Japan gör, som är
framstående när det gäller produktion av krisinformation.

Uppföljning av kvalitetsfrågor

Pontus Jeppsson, produktstrateg, och Magnus Granqvist, produktionsledare. På brukarrådsmötet i maj förra året hade vi upp frågan kring hur MTM arbetar med kvalité i våra produkter och tjänster. Pontus fick vid ungefär samma tid i uppdrag att samordna de kvalitetshöjande åtgärder som MTM arbetar på. Sammanfattningsvis kan sägas att förbättringsarbetet har tre huvudfokus:

  1. systemrelaterade förbättringsåtgärder
  2. MTM:s arbetssätt
  3. hur MTM arbetar med externa leverantörer.

Listan över insatser är lång. Pontus och Magnus berättade om ett urval av dessa:

  • Ett nytt produktionshanteringssystem togs i drift förra sommaren. Hösten blev en omställningsperiod, då en del barnsjukdomar upptäcktes. Nu märks kvalitetsförbättringar och en effektivare produktion. Därmed frigörs tid för att fokusera mer på kvaliteten.
  • En ny plattform för legimus.se. Det är ett större projekt som pågått en längre tid och som vi berättat om vid flera tillfällen tidigare. Övergången till den nya plattformen planeras till hösten 2022. Det kommer bli en bättre och stabilare upplevelse än den nuvarande. Vi kommer även fåaktiv support från Microsoft.
  • Övergång från daisy- till EPUB 3-format. Formatbytet förbättrar förutsättningarna för tillgänglighet. Nuvarande fokus ligger på att gå över till EPUB 3 för de som idag läser sin kurslitteratur i läsprogrammet Textview. Övergången till EPUB 3 för talböcker ligger längre fram i tiden.
  • Nya avtal med talboksleverantörer är på gång. Det pågår förberedelser för en ny upphandling.
  • MTM har det senaste året haft en heltidstjänst för att kvalitetssäkra att materialet vi får från externa leverantörer håller den kvaliteten som vi kräver, framför allt med avseende på oönskade pauser och missljud.
  • Nytt verktyg för kvalitetsgranskning av talböcker. Systemet ska kunna upptäcka fel tidigt, till exempel ovanliga pauser i filen. Verktyget är testat och färdigutvecklat. Den kommer implementeras i produktionen i juni i år.
  • Nya riktlinjer ska tas fram för bildbeskrivningar. Utformning av bildbeskrivningar görs i samarbete med Jana Holsanova vid Lunds universitet. Gäller till exempel komplexa bildbeskrivningar i kartor.
  • Internt har vi granskat vårt sätt att arbeta för att förbättra kvaliteten, det inkluderar både arbetssätt och att vi arbetar med rätt teknisk utrustning.
  • Ökat fokus på talsyntesproduktioner. Det gäller den mest komplexa högskolelitteraturen, bland annat inom juridik, matematik och fysik. MTM ska bli bättre både på kravställning och kvalitetsuppföljning i upphandlingar.
  • Vi ställer högre krav på våra inläsare än tidigare, främst de som läser in på engelska men som inte har engelska som modersmål. Vi kräver inläsningsprov av alla inläsare innan de godkänns.
  • I arbetet med inskanning och digitalisering av tryckta förlagor uppstår ibland en del fel. I en ny upphandling finns en rad krav som ska leda till färre fel i den delen.

Frågor och kommentarer av betydelse under denna punkt:

FSDB undrade om sökfunktionen i Legimus och hur MTM jobbat med den. Pontus svarade att vi är medvetna om bristerna, bland annat i att söktermerna måste anges exakt rätt. Förbättringar av sökfunktionen har inte ingått i plattformsbytet för legimus.se, men efter att den nya webbplatsen är lanserad är det nästa större del att förbättra. Det finns ingen tidsram satt ännu, men det är en förbättring som är högt prioriterad. Hillevi fyllde i med att en arbetsgrupp
inom MTM tittar på hur andra arbetat med tillgängliga sökfunktioner.

FSDB undrade hur tankarna för elektronisk punktproduktion och distribution ser ut. Pontus informerade om att arbetet med att gå över till EPUB 3 är i full gång. En färdig lösning ska vara på plats i september. Det handlar om att framför allt ersätta högskolelitteratur. Långsiktigt blir den stora förändringen när vi går över till EPUB 3 även i talböcker. Då kan alla böcker läsas som elektronisk punktskrift. Den sista biten ligger en tid framåt.

Dyslexiförbundet undrade hur MTM säkerställer om punktskriftsläsare har punktskriftsdisplayer. Pontus svarade att det inte ligger inom MTM:s ansvarsområde. Cecilia Broberg informerade om att displayer vanligtvis förmedlas via syncentraler, men att frågan är relevant att ha koll på för att
undvika glapp. Dyslexiförbundet påpekade att MTM har ansvar för hårdvaran vad gäller taltidning även borde kunna få utökat uppdrag för läsning i punktskrift. Pontus berättade att leverantören av Textview inte kunde leverera från årsskiftet. Därav att det blev akut att ersätta det formatet, med fokus på studenter. På längre sikt är det tydligt att det finns efterfrågan på digital punktskrift.

Åtgärdsarbetet till följd av resultatet av användarundersökningarna

Krister Ekdahl, samordnare för användarundersökningar På senaste mötet presenterade Krister resultatet av tre användarundersökningar som gjorts under vintern med fokus på taltidning, talbok respektive Legimus. Som följd av resultatet av dessa undersökningar har åtgärdsarbetet påbörjats tillsammans med respektive produktägare och andra medarbetare på
myndigheten. Fyra-fem åtgärdspunkter har tagits fram för respektive tjänst med fördelat ansvar. I samband med detta sattes även nya mål för våra mätpunkter, nöjd-läsarindex, NLI, och net promotor score, NPS. Planen är att göra en uppföljning av åtgärdsarbetet efter sex månader för att utvärdera hur åtgärdsarbetet flyter på: vad har uppnåtts och vilka utmaningar kvarstår samt behöver produktägarna stöd och hjälp i någon form.

Taltidning

Förbättringsområden: Enklare navigation, förbättrad talsyntes, samt informera om att det går att rapportera in förbättringsmöjligheter till taltidningshjälpen.

Åtgärder: Navigationen vill vi förbättra genom uppdateringar och att göra det lättare att hitta i särskilda sektioner i tidningen, talsyntesen genom att utöka antalet ord i lexikonet (vilket görs kontinuerligt), samt att ge mer information om taltidningshjälpen.

Talboken

Förbättringsområden: bättre kvalitet i talsyntesen, att det ska vara lätt att hitta i innehållet respektive att hoppa över referenser och fotnoter.

Åtgärder: Skapa en informationssida på mtm.se om talsyntes med text och informationsfilmer om vad talsyntes är med beskrivning av dess styrkor och svagheter. Informationssidan riktar sig både till läsare och förmedlare. Sedan den 1 april 2019 går det att hoppa över fotnoter med hjälp av ”skip ability”, vilket vi måste informera mer om.

Legimus

Förbättringsområden: behov av mer stöd och hjälp, presentation av läs- och boktips på ett enkelt sätt och att det ska vara lätt att söka på sidan.

Åtgärder: MTM ska bland annat bli bättre på att informera om sin svarstjänst både på webben och i appen, lägga upp guider och länkar till hjälpinformation, förtydliga vilka format en bok finns i och vad formaten innebär. På lite längre sikt: en bättre sökfunktion och uppgradering av webbspelaren.

Fler undersökningar

Krister berättade också att nya undersökningar har genomförts under våren: LL-förlaget med dess boksläpp, av tidskrifter och av nyhetstidningen 8 sidor. Resultaten kommer presenteras efter sommaren.

Frågor och kommentarer av betydelse under denna punkt

SDR undrade över undersökningen av 8 sidor. Många av deras medlemmar använder tidningen och erbjöd sig att förmedla kontakter till målgruppen. SDR lyfte även önskemål om att 8 sidor ska finnas på svenskt teckenspråk.

Dyslexiförbundet påtalade att Easyreader har stöd för ”skip ability” på alla plattformar. Många elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och rörelsehinder har svårt att hitta böcker i Legimus. Om talboken kommer-funktionen hade funnits även till Legimus-användare hade förmedlare kunnat lägga boken i deras bokhylla. Hillevi uttryckte förståelse för problemet och ska ta det vidare internt.

Riksförbundet FUB instämde med Dyslexiförbundet i hur viktigt det är att det är lätt att hitta läsning och påpekade att personer med IF saknades i undersökningarna. Krister svarade att undersökningarna har skickats till personer med IF men att svarsgraden varit låg. Riksförbundet FUB erbjöd hjälp med information.

SDR undrade hur användarundersökningarna görs. Med enkäter finns det stor risk att folk inte svarar av olika skäl och det kan vara svårt att uppfatta alla frågor. Det kan vara lättare med personlig kontakt eller att arbeta med fokusgrupper. Krister svarade att undersökningarna har gjorts med webbenkäter och, i vissa fall, telefonintervjuer. Framåt kommer vi arbeta med metodutveckling för att kunna nå fler läsargrupper. För att lyckas behöver vi bland annat arbeta tillsammans brukarorganisationerna.

FRB undrade om barn ingått i undersökningarna. Krister svarade att i dessa undersökningar rådde en 16-årsgräns.

Vad händer i MTM:s forskningsfrämjande arbete

Lisa Dahlquist, verksamhetsutvecklare forskarfrämjande. Bifogat protokollet finns Lisas presentation. Det forskningsfrämjande arbetet är viktig del i MTM:s uppdrag att vara ett
nationellt kunskapscenter för tillgänglig läsning.

MTM samverkar med universitet och högskolor på flera sätt: vi medverkar i utbildningar, studenter skriver sina examensarbeten med koppling till MTM, omvärldsbevakning inom forskning, arrangemang, med mera. En nyckelroll i det här arbetet är också MTM:s vetenskapliga råd.

Under 2022 kommer MTM publicera två forskningsrapporter. En av dem handlar om skrivtolkning – ”Skrivtolkning som teori och praktik” – och görs av Stockholms universitet och Södertörns folkhögskola. En annan kommande rapport handlar om tillgänglig kris- och samhällsinformation, ett arbete som sker i samverkan med MSB, Mälardalens och Stockholms universitet.

Fokus för det forskningsfrämjande arbetet under 2022 är läsa med öronen och lyssningslitteracitet. I samverkan med Malmö universitet och Malmö universitetsbibliotek görs en kunskapsöversikt om studenter på högskola och universitetet som läser med öronen i undervisningssammanhang.

MTM stöttar även ett pågående forskningsprojekt i Borås om förmedling av taloch ljudböcker vid folkbibliotek. MTM är sedan våren 2022 en del av ”Angelägen forskning” tillsammans med Kulturrådet och Kungliga biblioteket. Angelägen forskning är ett forskarforum för stärkta bibliotek.

Den 14 juni handlar Angelägen forskning om ”Ett lärande perspektiv på lyssnande läsning”. Angelägen forskning arrangerar också ett seminarium på Bokmässan i Göteborg om tillgänglighet och delaktighet på Bibliotek och Agenda 2030.

Under 2023 kommer Anna Lundh, forskare på Högskolan i Borås, i samverkan med MTM, göra studien ”Digitalt lyssningsläsande hos studenter med synnedsättning”. Hon har tidigare gjort motsvarande studie i Australien.

Andra områden där MTM ser behov av forskning: fler tvärvetenskapliga studier, hur påverkar utvecklingen av ljudböcker hur man använder talböcker, läsfrämjande mot olika målgrupper, kvalitet i taktila bilder och inom lättlästområdet.

Medskick till ledamöterna: informera oss gärna om forskningsprojekt där respektive organisation ingår eller deltar och som kan vara att av intresse för MTM att känna till, samt områden ni ser behov av forskning. Det går bra att skriva till både Lisa och Hillevi om tankar dyker upp efter mötet.

Frågor och kommentarer under denna punkt

-

Nästa möte

Nästa möte äger rum den 20 oktober, i MTM:s lokaler i Malmö. Meddela oss gärna om det är någon särskild del av vår verksamhet ni vill ta del av i samband med mötet. De exakta tiderna är inte bestämda än. Hillevi återkommer med denna information.

Avslutning

Hillevi Sundholm tackar för idag och mötet avslutas.

Tipsa en vän om denna sida via epost.
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)