Protokoll MTM:s brukarråd 2022-03-22

Protokoll MTM:s brukarråd 2022-03-22

Tid: 9.00-12.00
Plats: Teams
Närvarande:

• Afasiförbundet: Linda Bergfeldt
• Dyslexiförbundet: Joakim Uppsäll-Sjögren
• Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB): Klas Nelfelt
• Föreningen för regional biblioteksverksamhet: Marija Wilhelmsson Hane
• Nationella skolbiblioteksgruppen (NSG): Maria Ronnås
• Riksförbundet FUB: Victoria Sjöström
• Synskadades riksförbund (SRF): Henrik Götesson
• Sveriges Dövas Riksförbund (SDR): Lisa Åström
• MTM: Magnus Larsson, generaldirektör
• MTM: Cecilia Broberg, enhetschef användarstöd
• MTM: Anders Malmström, pressansvarig
• MTM: Hillevi Sundholm, sekreterare brukarrådet samt UXresearcher
  Förhinder:
• Dagens antecknare: Anders Malmström
  Medverkande från MTM
• Peder Wollinger, IT-tjänsteleveransansvarig
• Daniel Frelén, verksamhetsutvecklare offentlig sektor
• Jannica Hedlund, verksamhetsstrateg
• Krister Ekdahl, samordnare för användarundersökningar
• Christina Tånnander, projektledare och specialist för MTM:s talsynteslösningar

Mötets öppnande

Dagens mötesledare Hillevi Sundholm hälsade alla välkomna och gick igenom agendan samt mötesregler.

Kort presentationsrunda

Samtliga deltagare presenterade sig kort.

Läget på MTM

Magnus Larsson, generaldirektör, inledde med en lägesrapport från MTM.

Det känns bra att vara tillbaka i arbete på kontoret och att kunna träffas på plats. Majoriteten av medarbetarna arbetar med distansarbetesavtal, vilket i praktiken betyder att huvudparten av arbetet sker på kontoret men i viss utsträckning hemifrån om arbetsuppgifterna tillåter det.

Det är en intressant, utmanande och givande resa i och med omlokalisering till Malmö med omfattande nyrekryteringar, då mer än 9 medarbetare av 10 är nya.

Myndighetens arbete vilar på tre ben: produktion, främjande av tillgänglig läsning och kunskapscentrum.

Det första benet är produktionen. Vi har ett stort produktionsuppdrag med stora omställningar i tekniken, vilket gör att vi för närvarande inte har lika hög produktion som vi hade önskat.

Det andra benet är det främjande arbetet. Främjandedelen är relativt ny. Vi arbetar till exempel med förlagen inför det kommande tillgänglighetsdirektivet och det omställningsarbete som krävs. MTM har föreslagits bli tillsynsmyndighet. Om så blir fallet, hur kombinera tillsyn och främjande på bästa sätt? Kan vara ett tema för Brukarrådet framåt.

En annan del av det främjande arbetet som är aktualiserat med anledning av pandemin och Ukraina är behovet av krisinformation. Vi har ett pågående samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för att vi ska närma oss och förstå varandras uppdrag bättre, vad ska MTM bidra med. Här finns det utvecklingspotential.

Magnus Larsson avslutar med att nämna det tredje benet som är kunskapscentrum, och som vi kommer prata mer om under dagens möte.

Lägesrapport: Legimus plattformsbyte

Peder Wollinger, produktägare för Legimus, berättade om övergången till nya Legimus. Under våren kommer ett mindre antal användare kunna testa den nya miljön i Legimus. Utifrån synpunkterna som kommer in under testperioden planerar myndigheten att successivt gå över till enbart den nya miljön. Bytet ska vara klart senast före årsskiftet men beräknas ske någon gång under hösten.

Ny roll på MTM med ansvar för kommunikation med press
och brukarorganisationer

Anders Malmström, nytillträdd, berättade om sin nya roll som pressansvarig på MTM. En viktig uppgift är att utveckla dialogen mellan myndigheten och brukarorganisationer.

Tillgänglig krisinformation

Daniel Frelén, verksamhetsutvecklare offentlig sektor, informerade om MTM:s arbete för att samhällets krisinformation ska vara tillgänglig för alla.Det åligger varje statlig myndighet att verka för att alla kan ta del av informationen från myndigheten. MTM har, i sin roll som främjare av tillgänglig läsning, haft dialog med flera myndigheter, framför allt MSB, för att upplysa om hur det går att arbeta med tillgänglig läsning för alla samt påpeka brister som upptäckts i den information som redan har gått ut.

MTM har också tagit ansvar för att producera informationen i MSB:s broschyr ”Om krisen eller kriget kommer” i punktskrift. Informationen i punktskrift har bland annat skickats med inläst tal på CD till en handfull personer. Vissa har fått informationen i punktskrift via mejl och andra i punktskrift via brev.

Frågor och kommentarer under denna punkt

Afasiförbundet har påpekat för MSB att broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” enbart finns på lättläst svenska efter beställning eller som PDF. Det skulle vara bättre att tänka omvänt: att informationen skickas ut på lättläst svenska till alla hushåll och att den som önskar fördjupad information kan beställa sådan.

SDR instämde i Afasiförbundets synpunkt.

Daniel Frelén ska undersöka ifall MSB:s information på lättläst svenska finns
tillgänglig via Legimus.

SRF påpekade att det finns SRF-medlemmar som inte använder Legimus. Broschyren kan nås lättare via SRF, till exempel via tjänsten Synlinjen. SRF påpekade också att broschyren inte är anpassad efter personer med synskador. Det gäller till exempel information om skyddsrum och ledsagare. MSB borde ha målgruppsanpassade broschyrer.

MTM som främjande kunskapscentrum

Magnus Larsson inledde med att MTM:s roll som kunskapscentrum är ett uppdrag som MTM har från regeringen. Det är också ett uppdrag som kommer att växa. Myndigheten behöver arbeta tillsammans med andra för att kunna vara ett kunskapscentrum. Nu har vi en grundtanke för hur det ska gå till.

Jannica Hedlund, verksamhetsstrateg, föredrog hur myndighetens interna arbete med att vara ett kunskapscentrum är upplagt. En arbetsgrupp inom MTM har arbetat med frågan under 2021. Arbetet har mynnat ut i en rapport. En sammanfattning av rapporten finns bifogad som bilaga till protokollet.

Bakgrunden är att MTM år 2020 fick en förnyad instruktion där uppdraget att vara ett nationellt kunskapscentrum för tillgängliga medier lyftes fram och blev en del av myndighetens kärnverksamhet.

MTM:s strategi för perioden 2021–2030 utgår från tre övergripande målområden: att vara ett nationellt kunskapscentrum för tillgänglig läsning, att främja tillgänglig läsning samt att vara leverantör av unika produkter och tjänster. Dessa områden bör inte betraktas som tre separata spår utan påverkar varandra ömsesidigt. Hela myndighetens verksamhet och dess medarbetare bör förstås som del av och bärare av kunskapscentret.

Primära målgrupper för kunskapscentret är: intresseorganisationer, akademin,
offentlig sektor och kommersiell sektor. Dessa nås genom olika former av
samverkan.

Frågor och kommentarer under denna punkt

SDR tryckte på hur viktigt det är för MTM att anställa personer med egna erfarenheter och kompetens för läsnedsättning. Det är viktigt att ange sådana kvalifikationer redan i annonser om tjänster. Magnus Larsson svarade att sådan kompetens kan fås genom egna anställda eller genom att knyta sådan kompetens till sig på annat sätt. MTM har det perspektivet med sig och har i dagsläget en anställd med sådan kompetens. Behovet har vi med oss även framöver.

Riksförbundet FUB menade att det är bra att MTM är ett kunskapscentrum. Kunskap föder kunskap. Det är en välkommen effekt även om det tar tid. Många är otåliga. Inte minst i kriser märks det fortfarande att myndigheter inte lyckas nå ut till alla invånare. FUB vill ha större press på myndigheterna att tillhandahålla information som alla grupper kan ta till sig.

Afasiförbundet framhöll än en gång hur viktigt det är att vända på perspektiven. Universell utformning handlar om att vända på perspektiven, att utgå frånl ättläst. Där kan MTM som kunskapscentrum göra stor nytta. Magnus Larsson instämde och menade att detta är en princip som MTM vill ska gälla. Det är det enda sättet att skapa största möjliga inkludering på. Universell utformning är en stark prioritering för MTM. Samtidigt är det en utmaning för myndigheten att prioritera hårdare när myndighetens uppdrag vidgas.

SDR föreslog en checklista: ”Har vi tänkt på detta?” Det ska vara listor som är anpassade efter olika profiler.

Dyslexiförbundet ville utöka antalet taltidningsläsare genom att användare av Legimus ska kunna erbjudas taltidningstjänsten. Taltidningen ska inte vara beroende av att man betalar en taltidningsprenumeration.

Afasiförbundet tog upp att brukarrådet inkluderar grupper som inte alltid är så lätta att nå. Ofta kontaktas brukarorganisationer i sista stund för att kontakta personer, vilket kan vara svårt. Bra om MTM som kunskapscenter hjälper brukarorganisationerna i det.

Presentation av resultatet av tre genomförda
användarundersökningar

Krister Ekdahl, samordnare användarundersökningar, föredrog resultatet av tre användarundersökningar som MTM nyligen låtit göra. Undersökningarna gäller MTM:s talboksproduktion, taltidningstjänst och Legimus. Syftet med undersökningarna är att se styrkor och svagheter i läsarnas upplevelser. Resultaten ska också leda till åtgärdsplaner inom MTM. Resultatet av undersökningarna redovisades enligt följande:

Taltidning

Svagheter: kvaliteten på talsyntesen, navigering i taltidningen.
Styrkor: inläsning har bra flyt, inläsningen som helhet och taltidningshjälpen.

Legimus

Svagheter: Lyssnar inte tillräckligt på behov och önskemål, kritik mot presentationen av läs- och boktips, inte tillräckligt lätt att hitta böcker.
Styrkor: bra utbud, lätt att använda, lätt att läsa böcker, stimulerar läslust.

Talbok

Svagheter: inläsning och uttal med talsyntes, bör bli enklare att hoppa över referenser och fotnoter.

Styrkor: lätt att använda, läshastigheten, ljudet följer texten bra, inläsningen av mänskligt tal.

Slutsatser från undersökningarna

Krister Ekdahl berättade att ett av måtten som användes i undersökningarna är nöjd-läsarindex (NLI). Ett NLI på 60–74 innebär att användarna är nöjda, 75–100 innebär att de är mycket nöjda. Undersökningarna visade ett NLI för talböckerna på 70, för taltidningen på 74 och för Legimus på 76. Resultaten anses goda, men viktigt att ta fasta på inslag som måste förbättras.

Några slutsatser utifrån undersökningarna som gäller målgrupper är att såväl talboken som taltidningen och Legimus måste hitta fler unga läsare. Talboken och taltidningen måste stärka upplevelsen för kvinnliga läsare medan Legimus måste försöka locka fler män som användare.

En viktig iakttagelse är att de svarande i talboks- och Legimus-undersökningen främst är personer med dyslexi, synnedsättning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket är något vi behöver arbeta med för att nå ut till fler i framgent. Dock vill dock drygt 10 procent i respektive undersökning inte uppge orsaken till deras lässvårighet.

Resultaten ska analyseras ytterligare av berörda delar av MTM för att leda till åtgärdsplaner och vara med i planeringen av de berörda verksamheterna framöver. Uppföljande undersökningar planeras med jämna mellanrum. Bland de generella slutsatserna utifrån undersökningarna nämndes:

• Ju äldre läsarna är, desto mer nöjda.
• Lägre nöjdhet för viss teknik, såsom navigering (i taltidningen) och möjligheten att hoppa över referenser och liknande (talböcker).Hög nöjdhet för kundtjänst i undersökningen om taltidningen: ”Världens bästa kundtjänst”.
• Resultaten måste leda till åtgärder. Ingen skrivbordsprodukt.
• Metoder måste utvecklas för att nå personer som inte nåtts i de här tre undersökningarna. Görs gärna i samverkan mellan MTM och brukarorganisationer.

Frågor och kommentarer under denna punkt

SRF menade att det kan spela roll hur Legimus upplevs beroende på om man använder tjänsten i mobilappen eller med skärmläsare. Krister Ekdahl svarade att det inte skiljer jättemycket mellan dessa användningssätt men att resultatet ska analyseras djupare. SRF får ibland höra om problem med nedladdning.

Afasiförbundet undrade om MTM har kunskap om vilka funktionsnedsättningar som de svarande har. Detta med anledning av att det brukar vara svårt att hitta personer med afasi. Krister Ekdahl berättade att inga av de svarande har uppgett att de har afasi och att mer samarbete behövs för att kunna nå alla grupper.

Hillevi Sundholm påpekade att även gruppen dövblinda är underrepresenterade. FSDB påpekade att för yngre läsare kan kommersiella talböcker sannolikt konkurrera redan. Det kan vara en faktor till att MTM:s undersökning visar att yngre är mer kritiska.

Afasiförbundet menade att undersökningarna bara visar hur nöjda personer med dyslexi och synnedsättning är. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar är däremot svåra att nå. För dem kan praktiska tester behövas, på liknande vis som till exempel Hjälpmedelsinstitutet tidigare använt.

Lägst nöjdhet i undersökningarna hade inläsningar med talsyntes. Christina Tånnander, projektledare och specialist för MTM:s talsynteslösningar, berättade om talsyntesutvecklingen. Det viktigaste är att talsyntesrösten i grunden är bra, men MTM hjälper också rösterna med hur vissa ord ska uttalas. Exempelvis läggs nya nyhetsord kontinuerligt till i syfte att just förbättra uttalet. Vi håller även på att installera röster med modernare teknik, vilket kan göra att
lyssningsupplevelsen blir bättre. MTM kommer dock att ha kvar böcker med äldre röster.

Under 2022-2023 kommer MTM att göra en ny upphandling av talsyntesröster för både svenska och engelska, och vi planerar att skicka ut en RFI - request for information - för att först undersöka vad som finns på marknaden. 

Nästa möte

Nästa möte äger rum den 31 maj kl. 9.00-12.00. Mötet sker digitalt och kommer bland att handla om åtgärder utifrån användarundersökningarna samt en översyn av MTM:s produktion.

Avslutning

Magnus Larsson avslutade med att poängtera att en viktig funktion med mötena i brukarrådet är en dialog där både MTM för in information från mötena till sina verksamheter och att MTM får möjlighet att informera. Rådet är en del av myndighetens samlade kompetens.