Samarbete och tid gav elever tillgång till talböcker

Västbergaskolan är en fristående F-9-skola och har cirka 660 elever. Invid ljusgården, centralt placerat på skolan ligger biblioteket. Här möter vi Heléne Peiper, som arbetar 75 procent av sin tid biblioteket och resten på fritidsklubben och Marina Christiansen som är specialpedagog. I biblioteket finns även Amanda Olsson och Lovisa Olsson som går i nian och Zelma Karlbom som går i sexan, alla tre är vana talboksläsare.

– Jag läser gärna böcker som handlar om livet, som till exempel Pojken med den randiga pyjamasen eller fantasyböcker, säger Lovisa.

Hon får medhåll av Amanda och Zelma som också gillar fantasyböcker. Enligt dem ska böckerna helst vara spännande från början och gripa tag i en, men det kan vara svårt att hitta bra böcker. De vill gärna ha boktips och menar att det är bra att Heléne finns i biblioteket, hon hittar den rätta boken. Alla årskurser upp till 6:an har en lektionstimme i veckan i biblioteket. Heléne märker att eleverna, när de börjar läsa talböcker, blir mer delaktiga i boksamtal.

Erbjuds att läsa talböcker

Heléne och specialpedagogen Marina har samarbetat kring talböckerna i flera år och byggt upp rutiner så att alla elever som behöver talböcker också får det.

– Elever i trean som inte kommer igång med läsningen erbjuds att läsa talböcker, något som alla vårdnadshavare har varit positiva till, säger Marina.

I samband med utvecklingssamtal eller dyslexiutredning erbjuds elev och vårdnadshavare att komma till biblioteket för att få information om talböcker och inloggning till tjänsten Egen nedladdning. Då kan eleven på egen hand ladda ner och läsa talböckerna i appen Legimus.

– Att bygga upp verksamheten och hitta arbetsgången, den röda tråden har tagit tid – och det måste det få göra, säger Heléne och Marina håller med. 

De lägger upp arbetet olika på mellan- och högstadiet och arbetar individuellt med eleverna. Sedan måste hela personalen känna till talböcker och vad som gäller för dem. Det är också viktigt att återkommande prata om talböcker, i olika sammanhang, för att skapa en tillåtande stämning på skolan där det är ok att läsa på olika sätt. Skolan köper endast in läromedel som också är inlästa, så att alla elever har möjlighet att läsa dem.

Smidigt att läsa talböcker i appen Legimus

Heléne laddar ner talböcker på biblioteket och lånar ut till eleverna, oftast på en mp3-spelare. Hon berättar att utvecklingen har gått från utlån av cd-skivor som lästes via talboksspelare till läsning av läromedel via surfplattor som skolan lånar ut och skönlitteratur via elevens egen mobiltelefon. Nedladdningen av talböcker på biblioteket har minskat i takt med att allt fler elever laddar ner på egen hand genom tjänsten Egen nedladdning.

Amanda, Lovisa och Zelma tycker att det är smidigt att läsa talböcker i appen Legimus, även om det någon gång krånglat med nedladdningen. De läser talböcker på många olika ställen och i olika sammanhang, i skolan, hemma, på tunnelbanan, under långa bilresor och på loven.

Skolbiblioteket började att arbeta med Egen nedladdning 2011 då de var med i ett pilotprojekt som drevs av Medioteket i Stockholm. Med Egen nedladdning kan eleverna själva ladda ner och läsa talböckerna i appen Legimus. Både Marina och Heléne betonar att det är viktigt att följa upp elever som har Egen nedladdning.

– Eleven behöver hitta sitt eget sätt att komma igång och använda appen och de behöver använda den hemma också, säger Heléne. I början trodde vi att det skulle flyta på av sig själv, men nu har vi lärt oss att eleverna behöver fortsatt stöd när de har egen inloggning.

Träffar för mellanstadieeleverna och vårdnadshavare

Det är framför allt speciallärarna, som ofta träffar eleverna, som följer upp hur det går. Marina träffar eleverna i små grupper och puffar på. Biblioteket bjuder in till träffar för mellanstadieeleverna och vårdnadshavare på kvällstid. Det är ett tillfälle att informera, visa appen, ge och få tips och att lära känna varandra. För elever på högstadiet ordnas träffar under skoltid.

Amanda, Lovisa och Zelma menar att talböckerna har gjort jättestor skillnad för dem.  De tycker att de blivit bättre på att läsa och säger att de aldrig skulle ha läst om de inte hade haft talböcker. Det skulle ha tagit alldeles för lång tid att komma igenom en bok. Det fungerar bra att läsa talböcker i mobilen i skolan, men det händer att klasskamraterna undrar och är avundsjuka.

– Ibland kan någon i klassen säga ”Varför får du läsa så?”, säger Lovisa. 

– Vi borde väl få samma möjligheter som de andra, menar Amanda. Om man får hjälp ska man väl ta den!

Trots att tjejerna tycker att det går bra att läsa talböcker konstaterar de att det inte är så lätt.

– Man måste koncentrera sig jättemycket, säger Zelma, annars börjar man tänka på något annat. Om det händer något i klassrummet och man springer dit, då fortsätter ju boken.

Kunskapsinhämtningen underlättas

Även Heléne och Marina tycker att talböckerna gör skillnad för eleverna.

– För elever som kommer igång med läsningen av talböcker och som får stöd hemifrån underlättas kunskapsinhämtningen betydligt och de klarar sina studier bättre än de annars skulle ha gjort, säger Marina. Hon menar att det också finns en grupp elever som upptäcker att det är skönt att lyssna på böcker, främst skönlitteratur, utan att se texten. För den gruppen blir läsningen något positivt som, kan man anta, i förlängningen ger dem ett bättre språk som sen underlättar deras skolgång.

Heléne instämmer, med talböcker får eleverna bättre chans att nå målen!

TEXT: HELENA NORDQVIST

Artiklen har tidigare varit publicerad i tidningen Läsliv.