En talbok blir till

Reportage ur Läsliv nummer ett, 2020.
Text: Hillevi Andreasson, Foto: Anette Säfström

Att läsa med öronen ska inte vara annorlunda än att läsa tryckt text. Det är MTM:s ambition och på myndigheten jobbar man hårt för att alla ska kunna läsa på lika villkor. Ulrica Lejbro arbetar med talböcker, från förslag till färdig talbok.
– Det är häftigt att jobba på uppdrag av individen. Att det finns en myndighet som kan tillgodose de behoven. Böckerna blir ju också tillgängliga för fler i Legimus sedan.

Det börjar nämligen alltid med ett önskemål. Oftast är det läsarna själva som kommer med det. En låntagare som saknar den bok hen vill läsa som talbok vänder sig till sitt bibliotek, som i sin tur hör av sig till MTM med ett önskemål om att få boken inläst. När det gäller högskolelitteratur pratar studenterna istället med högskolebiblioteket som sedan beställer inläsning av kurslitteraturen. Men önskemålet kan också komma från MTM.

På myndigheten arbetar flera bibliotekarier som jobbar med bokurval och bevakar all utgivning av skönlitteratur, och i viss mån facklitteratur. De har alltså stenkoll på bokmarknaden och föreslår inläsning av böcker som de vet att många kommer att vilja läsa. När det finns ett förslag ska beslut tas om inläsning och sedan sätter produktionen igång. Häng med steg för steg!

1. Fatta beslut

Det är urvalsbibliotekarierna på MTM som tar beslutet om en bok ska göras som talbok. De flesta förslag får bifall. Men om boken till exempel är äldre eller mest är av lokalt intresse kan den få avslag.
– Beslutet om en skönlitterär titel ska bli talbok görs utifrån kriterier så som popularitet, aktualitet och allmänintresse. Det är inte alla böcker som går att göra som talbok av tekniska skäl, till exempel om det är många bilder som har betydelse för berättelsen, säger Ulrica Lejbro.

2. Skaffa fram materialet

När beslut är fattat om att en bok ska göras som talbok är nästa steg att få tag på textunderlaget, alltså själva boken. Många förlag hjälper till genom att skicka materialet till MTM. Annars köps den tryckta boken in. En del böcker som inte längre finns att köpa måste lånas.

3. Utforma talboken

Nu börjar själva produktionen. Produktionshandläggaren bedömer bokens svårighetgrad. Hur många timmar kommer den ta att göra? Har den många tabeller eller bilder som behöver beskrivas? Nu avgörs också vilken typ av talbok som ska göras: med mänsklig röst eller med talsyntes. Romaner görs nästan alltid med en inläsare.

4. Märk upp texten

Nästan alla talböcker görs med text så att läsaren kan följa med i texten samtidigt som hen lyssnar. Böckerna görs i det så kallade Daisyformatet, vilket innebär att man kan bläddra, söka på kapitel, sidor och rubriker och sätta bokmärken. För att det ska fungera tekniskt görs alla texter till ett råmaterial. Det går sedan att använda för att göra både talböcker och punktskrift.
– Våra producenter i Indien gör en så kallad xml-uppmärkning där texten märks upp i rubrik, citat, ingress med mera. Hon berättar att den stora tekniska utmaningen är böcker med många grafiska element. De är svårare eftersom det inte är självklart vilken uppmärkning en text ska ha. Är en text som ligger i en färgad ruta en faktatext eller kanske ett citat?

– Där krävs tydliga instruktioner från oss om hur de ska behandla texten. En annan utmaning är bild- och tabellbeskrivningar. En tabell behöver förstås beskrivas in i minsta detalj för att den ska vara relevant för läsaren.
Bilder i böcker för barn med synnedsättning måste också beskrivas noggrant. Böckerna består ofta av en huvudtext där bilden är fristående och tillför ytterligare en dimension i berättelsen. Förutom att beskriva vad som händer i bilden måste man också beskriva stämningen.
– En väldigt spännande del av jobbet är att få till det där på ett bra sätt, säger Ulrica Lejbro.

5. Skicka till inläsning

När texten är uppmärkt och klar skickas den tillbaka till MTM där produktionshandläggare går igenom den och säkerställer att filen är korrekt, godkänner den och skickar vidare till inläsning.
MTM samarbetar med flera inläsningsleverantörer. En del av dem är specialiserade på olika ämnesområden och språk.
– Till skillnad från hos många kommersiella ljudboksaktörer är de flesta av våra inläsare inte kända skådespelare. Det innebär inte att de inte får dramatisera alls men uppläsningen ska vara ganska neutral, säger Ulrica Lejbro.

I barnböcker tillåter man mer dramatisering eftersom det är viktigt att läsaren ska känna sig engagerad. Högskolelitteratur som läses in som talböcker ska däremot av naturliga skäl vara helt neutral. Av alla talböcker MTM producerar är faktiskt mer än hälften just högskolelitteratur.
– Där är det väldigt viktigt att inläsaren har bra ämneskunskaper. Det ska inte märkas någon tvekan inför medicinska termer eller facktermer på engelska till exempel.

I uppdraget till leverantören ingår att matcha boken med inläsare på bästa möjliga sätt. En ny uppläsare måste lämna in röstprov till MTM. Kraven man ställer på en inläsare är bland annat att rösten ska vara tydlig, hen ska ha bra uttal och intonation och det ska inte finnas störande ljud som till exempel smackande. Kraftiga dialekter fungerar inte heller då ord kan missförstås. Som läsare ska man inte behöva fundera på HUR personen läser.
– Det är viktigt att inläsaren har bra textkontakt. Det kanske låter abstrakt men det handlar om att uppläsningen ska flyta bra. Personen ska inte låta förvånad över vad den läser.
När den inlästa talboken är färdig hos leverantören görs en leveranskontroll hos MTM. Man säkerställer bland annat ljudkvaliteten, att textmedföljningen fungerar och att den går att navigera i.

– Skulle vi upptäcka att något inte är bra reklamerar vi inläsningen och skickar tillbaka den till leverantören.

När en bok är godkänd och klar läggs den in i MTM:s arkiv och ett par dagar senare går den att ladda ner i Legimus. En vanlig roman på runt 250 till 300 sidor tar omkring en månad att producera, från det att den skickas på inläsning tills att den är uppe i Legimus. När det gäller högskolelitteratur får studenterna ofta litteraturlistan bara några veckor före kursstart och då är det svårt att hinna producera böckerna i tid. Ofta kan man göra delleveranser av materialet, det vill säga att studenten får texten varefter den läses in. Mycket kurslitteratur görs också med talsyntes eftersom det går mycket fortare.

När det gäller skönlitteratur samarbetar MTM redan med flera förlag för att få tillgång till nya böcker så tidigt som möjligt. Det hade varit önskvärt att kunna utöka samarbetet så att MTM kan påbörja inläsningen redan när en ny bok skickas till tryck hos förlagen. Då skulle talboken komma ut relativt nära släppdatum. Ulrica Lejbro menar att de försöker snabba på processerna så mycket de kan och att det är en viktig demokrati- och tillgänglighetsfråga.
– Varför ska personer med funktionsnedsättning behöva vänta flera månader på en ny bok? Den där romanen som alla pratar om, den vill ju de ha tag på samtidigt som alla andra.