Det digitala biblioteket

Reportage från Läsliv nummer 3, 2020.

Det är hösttermin och eleverna är tillbaka på Jenny Nyströmsskolan, ett gymnasium i Kalmar. När eleverna var hemma under våren på grund av coronapandemin genomfördes all undervisning via videomöten. På skolbiblioteket arbetar personalen sedan flera år med digitala lösningar. Här finns redan ett väl utarbetat arbetssätt för att kunna jobba på distans. Sedan flera år lägger skolbiblioteket upp sin undervisning digitalt på en undervisningssida. Där kan elever, och lärare, ta del av lektionerna igen.

– Vi vet att eleverna behöver repetera och återkomma till det vi går igenom. Vi vet också att det finns en risk att de elever som inte är med på genomgångarna tappar ganska mycket. Därför vill vi kunna ge möjligheten att ta del av materialet i efterhand i någon form. Vi började år 2012. Sedan har det varit i olika konstellationer och sett olika ut, säger Hanna Berg Carlsson som är skolbibliotekarie på Jenny Nyströmsskolan.

Hon är också samordnare för gymnasiebiblioteken i Kalmarsunds gymnasieförbund och kontaktperson för Svensk biblioteksförenings expertnätverk för skolbibliotekarier.

– Det blir även en trygghet att känna att man kan skicka en länk, om elever behöver repetera eller inte är med.

Lektionerna kan handla om grundläggande informationssökning och källkritik, eller bokprat. Det kan vara genomgångar som görs gemensamt för alla klasser.

 – Vi behöver inte komma till klassen och göra genomgången igen och vi får tid till att göra annat. Elever kan titta själva och pausa när de vill och ta det till sig i sin egen takt.

Vårens utmaning med distansundervisning innebar ändå en del kompletteringar för att nå ut med bibliotekets information och utbud.

 – Vi märkte att vi behövde tillgängliggöra så att man kommer åt allt hemifrån. Därför skapade vi en sida med e-resurser. Där finns länkar till olika resurser man kan tänkas behöva. Till exempel Världens bibliotek som är för elever med ett annat modersmål än svenska.

En årlig litteraturtävling på världsbok dagen gjordes via film. Boktipsen i bibliotekets podcast var böcker som finns som e-böcker och ljudböcker på stadsbiblioteket.

– Vi skickade hem böcker i våras, till elever som behövde, men annars tipsade vi om sådant som fanns att få tag på via stadsbiblioteket. Under hösten är biblioteket anpassat med färre antal sittplatser och möjlighet till avstånd i den fysiska miljön. Introduktionen för årskurs ett är digitaliserad.

– Istället för en rundvandring i biblioteket får eleverna sitta i sitt klassrum och ta del av en inspelning, säger Hanna Berg Carlsson.

Biblioteket möter elever som har läs- och skrivsvårigheter. För elever som har svårt att läsa finns lättlästa böcker, litteratur på olika språk, inlästa läroböcker och Legimus där de kan få ett konto för att ta del av talböcker och e-textböcker.

Hanna Berg Carlsson och hennes kollegor hjälper elever med svårigheter att hitta böcker och texter som finns inlästa, men ger också råd om lässtrategier för att ta sig igenom en text.

– Vi försöker se till att allt som vi gör funkar för alla. Om vi ska till en klass och bokprata för vi alltid en dialog med läraren om läsnivån i klassen. Vi behöver ha ett utbud som passar alla, även för dem som har en högre tröskel till läsningen. Svårast är när läraren vill ha lite allmänna ungdomsböcker eller på ett särskilt tema. Då kommer det alltid finnas några som inte finns inlästa i Legimus.

På skolbiblioteket arbetar man också med råd om lässtrategier för att ta sig igenom en text.

– Det kan handla både om skönlitteratur och att läsa en artikel eller en faktatext av något slag. Vi försöker jobba med lässtrategier, vad man kan göra innan man börjar läsa för att underlätta läsningen, hur man kan dela upp läsningen och träna på att läsa. Även om man har en läsnedsättning vill vi ändå att man ska kunna jobba med en text framför sig, samtidigt som man lyssnar och tränar på att läsa texten, säger Hanna Berg Carlsson.

Nicole Gunnarsson, 18 år, är elev på Barn- och fritidsprogrammet. Hon använder Legimus.

– Jag har i hela mitt liv haft problem att läsa, skriva och stava. Jag fick en whiplashskada för sex år sedan, vilket har gjort att jag har fått svårare att läsa och behövt ha andra sätt att ta mig igenom skolan, berättar hon. När Nicole Gunnarsson var ny på gymnasiet var hon ofta på biblioteket, för att få hjälp med Legimus och att hitta litteratur. I dag har hon hittat ett sätt att läsa.

 – Jag har väldigt svårt att koncentrera mig på teoretiska saker och har väldigt svårt för att läsa massor på en gång. Jag har testat många olika sätt. Om jag bara lyssnar på en bok vet jag inte vad den handlar om. Jag måste lyssna och se texten samtidigt, för att kunna fokusera.

Nicole Gunnarsson tar ofta pauser när hon läser. Hon sätter upp mål utifrån dagsformen.

– På grund av whiplashskadan blir jag väldigt snabbt hjärntrött. Vissa dagar kan jag inte alls läsa. Ibland kan jag sitta fem minuter eller 20 minuter. Det är hela tiden olika från dag till dag och jag måste hela tiden anpassa mig efter det. Hennes stavning har de senaste åren blivit bättre och även skolresultaten i övrigt.

– När jag var yngre fanns inte den hjälpen som finns idag. Då fick ofta läraren läsa för mig. Jag kunde inte ta in det jag läste själv. Förutom att använda Legimus händer det att lärare läser in skoluppgifter till henne. Hon har Legimus-appen i både dator och mobiltelefon. Att läsa har blivit lättare för henne.

– I dag kan jag tänka mig att läsa. Det kunde jag absolut inte göra förut. Jag vet också att jag kan få hjälp på biblioteket att hitta böcker, säger Nicole Gunnarsson.

Text och foto: Anna Smedberg

Så kan du jobba digitalt med skolbibliotek

1. Filma genomgångar och lektioner.
2. Skapa en digital undervisnings-sida, exempelvis i Google site, för att lägga upp alla lektioner och genomgångar som görs i klassrummen. Hit kan elever gå för att repetera eller komma i fatt vid frånvaro. Lärare kan se vad klassen förväntas kunna eller vad läraren kan behöva bygga vidare på.
3. En digital sida med filmer gör att fler kan ta del av informationen, som de kan se i sin takt och göra pauser.
4. Prata om litteratur i en podcast. Tänk på att tipsa om hur böcker finns tillgängliga. Om de finns som e-böcker eller talböcker på stadsbiblioteket. Berätta även om böckerna exempelvis finns lättlästa i pappersform eller som e-textböcker eller talböcker i Legimus.
5. Samla länkar till olika resurser på en sida som elever och personal kan gå in på och hitta mer material. Exempel på länkar kan vara till Nationalencyklopedin, NE, eller Världens bibliotek.