− Det finns inga genvägar, det är bara hårt arbete som gäller! Men resultatet är verkligen värt ansträngningen! säger Ulrika Obstfelder Peterson, VD på Värmlands Folkblad, VF. En tidning som genom enträget och målmedvetet informationsarbete har fått allt fler att börja läsa VF som taltidning.

Värmlands Folkblad i Karlstad driver sedan hösten 2014 ett projekt som går ut på att marknadsföra och informera om sin taltidning. Projektet drivs med stöd av Taltidningsnämnden inom MTM, Myndigheten för tillgängliga medier. I år får fyra tidningsföretag extra marknadsföringsstöd och VF är en av tidningarna.

− Innan vi gick in i det här projektet hade vi egentligen inte tänkt så mycket kring taltidningen, den hade bara alltid funnits där. Men när vi nu började arbeta målmedvetet så såg vi att det fanns mycket att göra, också många små enkla förändringar, säger Ulrika.

Projektpengarna från Taltidningsnämnden gjorde det möjligt för Värmlands Folkblad att anställa en projektledare, Malin Tömmernes. Hon hade sedan tidigare ett vikariat på prenumerationsavdelningen.

− Vi började med att uppdatera hemsidan, där fanns inte taltidningen med som prenumerationsalternativ, säger Malin, som så här i efterhand tycker att det känns lite pinsamt…

Alla kan taltidning

Sedan satsade de hårt på att utbilda den egna personalen. Prenumerations- och säljavdelningarna specialutbildades, och alla i huset skulle veta vad taltidningen är, och hur den kan läsas.

− Alla visste inte ens att vi hade en taltidning. Många kände inte till att den kan läsas i DAISY-spelare eller app. När vi var klara med utbildningarna kunde alla svara på frågor kring taltidningen.

I nästa skede startade det verkliga informationsarbetet, att nå ut till prenumeranterna. I projektets första del hade VF bestämt sig för att satsa på äldre och synskadade. Projektledaren Malin började åka runt till äldreboenden, intresseorganisationer och bibliotek. Inget av kommunens äldreboenden prenumererade på taltidningen tidigare, men nu efter kampanjen är 12 av 15 äldreboenden prenumeranter.

− Det är jätteroligt, några av dem har numera som morgonrutin att tillsammans lyssna på taltidningen till frukost, berättar Malin.

− Det är verkligen så att de personliga besöken ger bäst resultat. Vi har ju gjort utskick, annonserat i vår egen tidning, i radio, och på stora skyltar utomhus också. Men det är när vi på VF träffar folk ute, och visar spelare och app, som de blir intresserade. Vi har också träffat många genom att vara med på marknader och mässor, numera har vi alltid med en DAISY-spelare när tidningen deltar i någon marknadsaktivitet.

Låga siffror men stor ökning

Under förra hösten åkte Malin Värmland runt och informerade, ett träget arbete som gav resultat. Antalet nya prenumeranter ökade med 42 personer på fyra månader, en nettoökning på 37 procent. Totalt har tidningen i dag cirka 115 prenumeranter på taltidningen. Trots att siffrorna kan tyckas låga så tillhör man därmed de tidningar som har flest antal taltidningsläsare i förhållande till den tryckta tidningen. I år ligger siffran på 0,74 procent taltidningar/tryckt tidning. Målet är att öka till 1 procent nästa år.

Under 2015 har projektet fortsatt, i år har man istället inriktat sig mot unga dyslektiker, vilket har visat sig vara en tuffare utmaning. Det har varit svårare att nå ut, och inte alls självklart vart man vänder sig för att få kontakt. Genom att intervjua flera enskilda dyslektiker har man dock fått värdefulla kunskaper. Malin har också träffat specialpedagoger, rektorer och lärare.

− Vi har lärt oss massor, bland annat hur mycket man använder papperstidningar i skolan, och hur svårt det då kan bli för dyslektiker. Att välja ut och analysera en artikel i dagstidningen är inte lätt för en person med läsnedsättning. I skolan passar appen med taltidningen väldigt bra.

Många presumtiva läsare

Numera har ett 10-tal skolor i Värmland en prenumeration på taltidningen, tidigare fanns den bara på någon enskild skola. Totalt har VF fått 19 nya prenumeranter genom årets kampanj.

Men det finns många presumtiva taltidningsläsare kvar att bearbeta. Uppskattningsvis finns det i Värmland runt 14 000 människor med någon form av läsnedsättning.

− Tidningsbranschen är ju i en enorm förändring, så en stor del av vårt fokus har legat på att utvecklas för att förbättra lönsamheten.

− Men jag ser också att vi mediehus har en stor och viktig roll i den demokratiska utvecklingen. Jag oroar mig över de stora grupperna så kallade ”nyhetsundvikare”. Det finns så många idag som tar till sig texter som inte är sakliga eller kritiskt granskade.

− Här spelar vi en stor och viktig roll. Och genom projektet har vi lärt oss att se på taltidningen som en av flera viktiga kanaler i vårt utbud, säger Ulrika Obstfelder Peterson.

Text: Maria Kimberg
Reportaget finns även i Läsliv nummer 4, 2015