TEXT OCH FOTO TOBIAS WILLSTEDT

Hur ökar vi kunskapen och kompetensen hos de som arbetar med dagstidningen som taltidning på bibliotek? Den frågan är utgångspunkten i Anki Olsson och Lawe Christoffersons arbete. De är anställda av Region Värmland på halvtid för att komma fram till ett vettigt svar. Just nu befinner de sig en heldag på Kristinehamns stadsbibliotek för att diskutera taltidningar med bibliotekarierna.

Region Värmland och MTM:s gemensamma projekt går ut på att sprida kunskap på regionens folkbibliotek om tillgängliga medier i allmänhet och taltidningar i synnerhet. Sedan projektets start i början av 2016 har majoriteten av kommunerna i regionen anslutit sig. Projektet ska i slutändan resultera i en metodbok som andra folkbibliotek kan använda när de arbetar med taltidningar. Nu reser Lawe och Anki runt till de olika kommunerna för att presentera, visa och viktigast av allt – diskutera med bibliotekarier om hur man etablerar taltidningarna.

Tillgängliga medier är långt ifrån något nytt på biblioteken. Talböcker har funnits här länge och bibliotekarierna berättar om talboksträffar och väl uppbyggda verksamheter. De lättlästa böckerna på bibliotekens hyllor är efterfrågade av de nyanlända som besöker biblioteken för att öva språket och kanske låna en dator. Men dagstidningen som taltidning är något som biblioteken hittills inte jobbat aktivt med – så hur gör man?

Åtta personer har samlats på dagens möte i Kristinehamn. Lawe börjar med att berätta om samarbetet med MTM och om hur det fungerar med taltidningar. Sedan demonstrerar han de uppkopplade daisyspelare som de flesta taltidningsprenumeranter använder. Han förklarar att taltidningarna automatiskt laddas ner åt prenumeranterna varje morgon, antingen i en sådan spelare eller i appen Legimus om läsaren föredrar det. Varje prenumerant får låna en spelare om de behöver och Lawe berättar att spelarna även kan användas för att läsa talböcker. Någon undrar om talsyntesen som läser upp tidningarna ”går det inte få en kvinnlig röst istället för en manlig?” Nej, säger Lawe – men det går att höra av sig till Taltidningshjälpen* om man till exempel har synpunkter på hur ett särskilt ord uttalas.

Det är inte en slump att detta projekt äger rum i Värmland. Båda de två stora dagstidningarna i Värmland har satsat stort på sina taltidningar det senaste året, och firat framgångar. En av de två tidningarna gick nyligen ut och deklarerade att de nått sitt uppsatta mål: andelen prenumeranter på taltidningen har ökat med 37 procent.Dagstidningarnas framgångsrika marknadsföring ska nu följas av en motsvarande satsning på folkbibliotekens arbete. Taltidningarna ska inkluderas bland de övriga tillgängliga medierna på biblioteket, och bli en del av folkbibliotekens offentliga service till sina olika målgrupper. Personer med funktionsnedsättning är en prioriterad grupp.Trots att arbetet med tillgängliga medier är så etablerat på folkbiblioteken så uppstår det en del frågor inför denna nya satsning. Kristinehamns bibliotek har redan tidigare haft en prenumeration på en av Värmlands dagstidningar som taltidning, men som en av bibliotekarierna förklarar för oss:

– Det är svårt med taltidningar, det är så få som är intresserade, och de som är intresserade är ofta redan prenumeranter själva. De känner redan till tjänsten.

– Vi behöver mer material för att informera och marknadsföra. Och vi behöver spelare eller plattor med appen Legimus att ställa fram ute i biblioteket. Så att folk ser att taltidningar finns och att de som behöver det kan prova på att läsa, säger en annan av deltagarna.

– Och vi behöver också komma ut från biblioteket för att hitta de grupper som kanske inte kommer till biblioteket men ändå kan ha glädje av tjänsten, till exempel LSS-boenden och inom äldreomsorgen.

Eftersom detta är ganska nytt för folkbiblioteken så saknar de eget informationsmaterial om taltidningarna, men en del material finns att ladda ner eller beställa från MTM. Planer på att göra besök i kommunens olika verksamheter för äldre smids bland de närvarande deltagarna. Lawe och Anki har sått frön till fortsatt arbete med tillgängliga medier.