Claes Dahlqvist, bibliotekarie på Högskolan Kristianstad.
Claes Dahlqvist, bibliotekarie på Högskolan Kristianstad.

Tillgänglig kurslitteratur – då och nu

Att studenter som pluggar på universitet eller högskola har rätt att få kurslitteratur anpassad har inte alltid varit en självklarhet. De senaste åren har förutsättningarna för studenter med läsnedsättning förbättrats.

TEXT CLARA LINDSTRÖM   FOTO SUSANNE KRONHOLM

I dag har alla studenter med läsnedsättning som studerar på högskolenivå rätt att få sin kurslitteratur anpassad. Det spelar ingen roll om det är en läkarutbildning, lärarutbildning eller en kurs i mikrobiologi – Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, anpassar all obligatorisk kurslitteratur till utbildningar som ger högskolepoäng. Så har det inte alltid varit.

Fram till 1980-talet var det bara personer med synnedsättning som fick sin studielitteratur anpassad. Men de fick inte välja själva vad de skulle plugga. Vilken utbildning det blev bestämdes i samråd med länsarbetsnämnderna och det som avgjorde var hur chanserna till jobb såg ut. En vanlig utbildning var sjukgymnast.

Rätt att välja utbildning

1984 fick personer med synnedsättning rätt att själva välja utbildning. Kort därefter slöts ett avtal med Sveriges författarförbund som gick ut på att även personer med dyslexi skulle få låna talböcker. På 1990-talet gav förändringarna effekt och studenterna strömmade till! Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, (TPB bytte 2013 namn till MTM) som tidigare gett alla studenter personlig service, märkte snart att resurserna inte räckte till. I början av 2000-talet decentraliserades därför servicen. Produktionen av talböcker och punktskriftsböcker stannade kvar på TPB, men högskolorna tog över arbetet med utlån och anpassning av mindre textmängder. Undantaget var punktskriftsstudenterna som även fortsättningsvis kunde få hjälp av TPB med artiklar och kompendier.

Sedan mitten på 2000-talet är antalet studenter stabilt. I dag finns det uppskattningsvis 5 000 studenter som är aktiva låntagare.

Under 2017 gjorde MTM 1 537 titlar tillgängliga för högskolestudenter. Talboksproduktionerna dominerar stort, men det anpassades även 20 punktskriftsböcker och 44 e-textböcker. Av de talböcker som gjordes lästes nästan 1000 stycken in med talsyntes– det format som går absolut snabbast att producera.

Föreslår titlar i förväg

Trots att produktionen och distributionen av tillgängliga medier har effektiviserats händer det att kurslitteraturen inte är klar till terminsstart. För att minska risken för att det ska hända har numera bibliotekarierna möjlighet att i förväg föreslå titlar som de tycker ska finnas tillgängliga som talböcker till kursstart. Dessutom håller handläggare på MTM koll på den svenska utgivningen, och startar produktioner av nya utgåvor och nya titlar med en förväntad efterfrågan.

En som har skickat in många förslag är Claes Dahlqvist, bibliotekarie på Högskolan Kristianstad, HKR. Han tycker att tillgången till tillgängliga medier blir allt bättre och smidigare. Förutom möjligheten att föreslå böcker innan kursstart, lyfter han fram de förbättrade talsynteserna som något som betytt mycket för studenterna.

– Man klarar sig egentligen väldigt långt med talsyntes och talböcker. När jag började jobba på biblioteket för sju år sedan anlitades fortfarande lektörer för att läsa in artiklar och kompendier. Det framstår i dag som helt otänkbart, det är både långsamt och kostsamt, säger Claes. Nu för tiden skannas texterna istället in, körs genom ett OCR-program och går sedan att läsa med talsyntes. För att förutsättningarna för studenter med läsnedsättning ska bli så bra som möjligt tror Claes Dahlqvist att det är viktigt att sprida kunskap och information.

– Det är ju egentligen ingen som tycker att tillgängliga medier är en dålig idé, det är bara att man inte vet om att det finns, säger han.

Finns förbättringspotential

Utifrån den filosofin har nu HKR inskrivet i flera styrdokument att kursansvariga ska ha studenter med läsnedsättning i särskilt beaktande när de väljer litteratur. De kursansvariga undersöker i god tid om den litteratur de valt ut finns inläst, och om den inte finns så hör de av sig till Claes, som i sin tur skickar in en beställning till MTM.

Även om förutsättningarna för studenter med läsnedsättning är ganska goda, finns det alltid förbättringspotential. Om Claes får drömma om framtiden vore såklart det bästa om alla medier var tillgängliga för alla redan från början, i en slags allt-i-ett-publicering. Att alla, oberoende av läsnedsättning skulle kunna välja hur de vill läsa sin bok – med ögonen, öronen, eller både och.

– Det vore snyggt om det kunde bli så! Det vore såklart det optimala för studenterna, då skulle ju allt vara klart i tid.

En annan sak som Claes lyfter fram som viktigt inför framtiden är att få diskutera tillgängliga medier med andra som jobbar med det. MTM:s referensgrupp och Daisykonsortiets årliga konferens tycker han är bra exempel, men menar samtidigt att det behövs fler kontaktytor. Han föreslår ett expertnätverk för högskole- och universitetsbibliotekarier och tror att många skulle nappa på den idén.

– Det måste ju inte vara i just biblioteksföreningens regi – det är ju bara att göra.

Just så säger Claes ofta – det är ju bara att göra! Och det verkar ju fungera alldeles utmärkt.

Tipsa en vän om denna sida via epost.
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)