Foto: Sara Mac Key.

Den svenska talboksmodellen

I den svenska modellen för talboksverksamhet ansvarar staten för produktion av talböcker och information om verksamheten med talböcker och andra tillgängliga medier. Regionbiblioteken ansvarar för regional service och information. Kommun- och högskolebibliotek ansvarar för utlåning till personer med läsnedsättning, antingen genom utlån av talböcker på skiva eller genom bibliotekstjänsten Legimus. Talboksförsändelser är portobefriade till och från bibliotek.

Modellen

  • Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, är en statlig myndighet med ansvar för produktion och bibliografisk beskrivning av talböcker samt för information och rådgivning till bibliotek inom sitt verksamhetsområde.
  • MTM:s digitala bibliotek Legimus är en nationell resurs för nedladdning av talböcker till bibliotek som har rätt att förmedla talböcker enligt 17 § Upphovsrättslagen. Användare kan låna direkt ur det digitala biblioteket om de får ett konto i Legimus förmedlat av sitt bibliotek.
  • Regionbiblioteken har ansvar inom sina respektive regioner för att stödja de lokala biblioteken i deras talboksverksamhet.
  • Kommunernas bibliotek har ansvar som låneförmedlare till personer med läsnedsättning.
  • Högskole- och universitetsbiblioteken har ansvar som låneförmedlare till studenter med läsnedsättning.

Bibliotekens ansvar för tillgänglighet för personer med läsnedsättning

Alla bibliotek ansvarar för att ge service till sina låntagare. Låntagare med läsnedsättning behöver extra uppmärksamhet från biblioteket för att få sina behov tillgodosedda.

För att med enkla medel uppnå grundkraven för en tillgänglig verksamhet rekommenderar MTM att:

  • All personal på biblioteket ska veta vad talböcker är och vilka som får låna dem
  • All personal ska kunna söka efter talböcker i Legimus
  • Alla bibliotek med bibliotekskonto i Legimus ska ha en eller flera personer i personalen som är registrerare av tjänsten Egen nedladdning
  • Alla bibliotek ska ha information uppsatt om vad talböcker är och vilka de är till för
  • Bibliotekets webbplats ska informera om talböcker och länka till MTM:s webbplats samt Legimus
  • All personal ska känna till att det finns talboksspelare och läsprogram
  • Alla bibliotek ska kunna erbjuda någon form av anpassad utrustning. Det kan vara sådant som talboksspelare, läsprogram, skanner, dator med talsyntes eller skärmläsarprogram

Den svenska talboksmodellens historia

Den svenska talboksmodellen startade i och med 1979 års kulturpolitiska beslut med utredningen Kultur åt alla (SOU 1976:20) som grund.

I talbokskommitténs utredning Talböcker - Utgivning och spridning (SOU 1982:7) föreslogs en decentraliserad talboksverksamhet.

Folkbiblioteksutredningen Folkbibliotek i Sverige (SOU 1984:23) tar upp myndighetens roll som lånecentral och de lokala bibliotekens ansvar för talbokslåntagarna. Utredningen föreslog statliga bidrag till länsbiblioteken: "Ansökan skall bygga på en inventering av talboksbehoven i länets kommuner och i övrigt redovisa en plan för hur talboksförsörjningen skall ske med angivande av ansvarsfördelningen mellan enskilda kommuner och länsbibliotek."

I MTM:s remissvar på betänkandet Boken i Tiden (SOU 1997:141) står bland annat: "Det unika med den svenska talboksmodellen är bredden på produktionen. Ingen önskan ska kunna vara för udda. Genom portobefrielsen kan lånet förmedlas med vändande post. Den stora nackdelen med den svenska talboksmodellen är den funktionshindrade läsarens beroende av biblioteksväsendet. Talböcker kan endast lånas på bibliotek."

Läs mer om talboksverksamhetens historia (öppnas i samma fönster)

Tipsa en vän om denna sida via epost.
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)