Kvinna på uteservering
– I Ljusdal, där jag växte upp, fanns det inte så mycket jiddisch att inspireras av. Jag dammsög biblioteket och bokhyllorna hemma på böcker.

Med jiddisch på skolschemat

Mikaela Rhodin ger elever den möjlighet hon själv inte hade – att lära sig jiddisch som barn. Hon är den första jiddischläraren som Skolverket legitimerade.

TEXT: KATARINA CARLSSON CARLSSON, FOTO: CARINA GERDIN

Med nya regler kring moders-målsundervisning har fler tagit chansen att lära sig ett av Sveriges minsta språk.

Jiddisch är en del av det svenska och europeiska kulturarvet, och ett av våra fem minoritetsspråk. Språket, som har sina rötter i Östeuropa förknippas med sång, litteratur, konst och vardagsliv. Det talas idag av omkring fyra miljoner judar i världen och av cirka 3 000 personer i Sverige. Språket har funnit i tusen år, och namnet jiddisch kommer från ordet jude, jid.

Mikaela Rohdins intresse för jiddisch började på mellanstadiet. Hennes pappa hjälpte till att leta upp en språkkurs med kassetter. Den beställdes från Nordamerika.

– I Ljusdal, där jag växte upp, fanns det inte så mycket jiddisch att inspireras av. Jag dammsög biblioteket och bokhyllorna hemma på böcker.

Intresset höll i sig, och Mikaela har Med jiddisch på skolschemat studerat språket vidare, bland annat på distanskurs från Lunds Universitet. Där finns en (!) undervisande lärare i jiddisch, Jan Schwartz.

– Jag har också gått ett antal givande sommarkurser. Senast i Vilnius för två år sedan.

Mikaela4.jpgRätt till undervisning
i ett minoritetsspråk

Vi träffas på ett café i Vasastan i Stockholm. Det är en av terminens första skoldagar. Mikaela är upptagen, ständigt på väg. Hon arbetar 60 procent som mattelärare. Resterande tid flänger hon runt mellan fem olika skolor för att ha lektioner i jiddisch. I Stockholmsområdet läser ett femtontal elever detta minoritetsspråk, några som modersmål, andra som språk-tillval.

Sedan 2015 behöver inte eleverna tala ett språk i hemmet, för att ha rätt till undervisning i ett minoritetsspråk som modersmål. De behöver inte heller ha grundläggande kunskaper. Lagändringen var efterlängtad, och det syns också i ökat antal elever som önskar lära sig jiddisch.

– I eftermiddag träffar jag högstadieelever på Vasa Real, där det finns judisk profil på högstadiet. Just nu har jag också elever som inte går den judiska profilen, men som valt att läsa jiddisch som tillval. Det är roligt.

– Det är en utmaning att undervisa grupper, där några är nybörjare, andra kan lite grann och ytterligare några har ganska goda kunskaper i språket. En del elever talar hebreiska, andra inte.

Krävs både förberedelser och fantasi

Jiddisch skrivs traditionellt med hebreiskt alfabet, men går också att skriva med latinska bokstäver.

– I min undervisning blandar jag lite, ibland skriver vi hebreiska bokstäver, ibland inte. Det beror också på vad eleverna har för förkunskaper, förklarar Mikaela.

Det kräver förberedelser och fantasi för att lägga upp givande lektioner.

– Vi spelar till exempel spel och arbetar med sångtexter. Det finns också en del webbaserat material som vi använder. Men jag saknar studiematerial till mellan- och högstadiet.

Mikaela, som också talar tyska, tjeckiska och lite ryska, har flera ingångar till jiddisch.

– Om du talar tyska så hör du strukturen, och kan du dessutom lite slaviska språk så förstår du en hel del jiddisch.

Språket bär på historia och ideologi

För många judar väcker språket starka känslor; det är i mångt och mycket ett språk för människor i exil. Jiddisch bär på historia och ideologi. Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singer skrev på jiddisch. Nobelpriset ökade intresse för språket markant. Hans bok Trollkarlen från Lublin finns som talbok i Legimus, både på svenska och på jiddisch.

Men jiddisch är framför allt ett talspråk; ett språk för umgänge och vardag, i motsats till hebreiskan som är det religiösa språket inom judendomen. Få böcker skrivs idag på jiddisch, men det finns undantag. Sara Schulmans bok Nöten är skriven både på svenska och jiddisch, och paret Ida och Niklas Olniansy skriver böcker för de allra yngsta barnen på jiddisch.

– Har du elever med dyslexi, som skulle behöva talböcker på jiddisch? undrar jag.

– Ja, jag har elever med dyslexi. Det hade varit bra med fler inlästa böcker. Men eftersom vi sällan läser långa texter på mina lektioner, fungerar det ändå bra.

– Och de eleverna som har grav dyslexi, kanske inte väljer att lära sig ett nytt språk. De väljer inte att läsa jiddisch konstaterar Mikaela. Sedan är det dags för Mikaela att bege sig till terminens första lektion.

– Jag får se hur många som dyker upp. Det har hänt att nya elever dyker upp under terminen!

Artikeln är hämtad ur Läsliv 1, 2019 - ett temanummer om mångspråk
Här kan du skaffa en gratis prenumeration eller beställa ett enstaka nummer

 

Mer information


Tips för dig som är nyfiken på jiddisch

Sveriges Jiddischförbund

www.jiddischforbundet.se (öppnas i nytt fönster)

l Jiddisch far alle

Program i P1 som sätter fokus på jiddisch. Programmen sänds första söndagen i månaden klockan 12.25.

Barnsånger på jiddisch

www.barnsanger.jiddischforbundet.se (öppnas i nytt fönster)

l Dos Nisele, Nöten av Sarah Schulman

Den första barnboken som skrivits på både svenska och på jiddisch med både latinska och hebreiska bokstäver.

Animerat studiematerial på jiddisch

www.yiddishpop.com (öppnas nytt fönster)

Tipsa en vän om denna sida via epost.
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)