Talböckerna gav mig självförtroende
När hon som 27-åring fick diagnosen dyslexi firade hon med tårta. För Ulrika Ekman var det en efterlängtad bekräftelse på att hon inte var dum – och att hon inte längre behövde kämpa i det tysta. Det blev starten på ett brinnande engagemang för att skapa läslust hos alla barn och unga som kämpar med den skrivna texten och där talböcker kan vara ett viktigt hjälpmedel.
Ulrika Ekman är precis hemkommen från lovskolan i Västerås där hon arbetar under sommarlovet. Hon pustar ut och konstaterar att det blev ytterligare en hektisk dag:
Kanske är det just utmaningarna som gör att hon känner sig extra behövd.
I sitt arbete som fritidspedagog och resurs ser Ulrika Ekman dagligen elever i olika åldrar som behöver stöd och hjälp med läsningen. En del som fått diagnosen dyslexi, andra som fortfarande möts av fördomar. Och det är för de här barnen som hennes hjärta klappar lite extra. Kanske för att hon i dem speglar sig själv när hon minns vilken skillnad diagnosen dyslexi innebar för henne. Uppvaknandet kom när hon som 25-åring läste tidskriften Amelia.
I ett reportage om en man som på grund av sin dyslexi hade problem att ta ut pengar såg sig hon själv:
I samma veva fick Ulrika Ekman kontakt med en lärare på Komvux som snabbt förstod att det var just dyslexi hon hade. Diagnosen kändes som en stor lättnad
för Ulrika Ekman som firade beskedet:
Att Ulrika Ekman skulle hamna i skolans värld var långtifrån självklart. Men tack vare läraren på Komvux blev hon inspirerad och idag är hon själv lärare mot yngre åldrar och arbetar som fritidspedagog på låg- och mellanstadiet på Fridnässkolan i Västerås. Där fångar hon upp de elever som behöver extra stöd.
Tidiga insatser är viktiga för barn med dyslexi. Det handlar om att få rätt stöd och hjälpmedel, annars riskerar självförtroendet, skolarbetet och läslusten att bli lidande. Ulrika Ekman understryker att talböcker är ett viktigt hjälpmedel i vardagen.
Hennes erfarenhet är att stödet som barn med dyslexi får i skolan är lite av ett lotteri. Det handlar mycket om huruvida den enskilda läraren har intresse och kunskap om behovet av talböcker. Även om mycket har hänt sedan hon själv fick sin diagnos och den allmänna kännedomen är betydligt bättre, möter hon fortfarande fördomar om vad barn och ungdomar bör klara av att läsa oavsett vilka förutsättningar de har.
Som ett pedagogiskt knep för att få personer att förstå vilka utmaningar tryckt text kan innebära brukar Ulrika Ekman ta fram en speciell bild. Bilden, som hon har gjort själv, föreställer massor av text huller om buller. Hon brukar visa den och samtidigt fråga personen hur det skulle kännas att läsa en bok om texten såg ut på det sättet. Då brukar de flesta förstå.
Enligt Ulrika Ekman brukar det vara en liten uppförsbacke när en elev ska börja läsa talböcker. Framförallt har ungdomar svårt med uthålligheten, de tappar fokus och orkar inte lyssna. Men hon har sina knep för att få igång talboksläsandet.
2020 nominerades Ulrika Ekman till MTM:s tillgänglighetspris Läsguldet, för sina insatser kring att göra läsning tillgänglig för fler. Hon blev både förvånad och väldigt glad på samma gång. Men det är inte svårt att förstå nomineringen när Ulrika Ekman berättar om allt hon gör – från sitt arbete i skolan med samarbete med lärare och bibliotek till Dyslexiförbundet, där hon är ordförande för Västerås lokalavdelning. Det sprakar i hennes ögon när hon berättar om sitt engagemang. Ett engagemang som ofta resulterar i läsglädje.
Text: Sofia Alsterhag Foto Pia Nordlander
Alla som har en läsnedsättning på grund av en funktionsnedsättning har rätt att låna talböcker genom Legimus, MTM:s digitala talboksbibliotek. Hör av dig till ditt bibliotek om du är i behov av talböcker. Är du förmedlare kontaktar du MTM för mer information: Telefon: 040 653 27 10, E-post: info@mtm.se
