Digitaliseringen påverkar biblioteken
Det digitala samhället påverkar i allra högsta grad biblioteken. Björn Waller som är systembibliotekarie på Hallunda bibliotek i Botkyrka ger sin syn på vilka konsekvenser det kan få. Han föreläste på höstens SDK-konferens ”Talboken i framtiden”.
Vad kan vi säga om bibliotekens framtid? Internet med dess system, varor och tjänster, smartphones och sociala medier, har satt igång en förändringsprocess som liknar Gutenbergs tryckpress på 1400-talet.
Alltfler läser numera digitalt genom kommersiella abonnemangstjänster eller bibliotekstjänster som MTM:s Legimus och barnboksappen Bibblix. Parallellt med den tekniska utvecklingen finns det personer som inte har råd eller möjlighet att hänga med i förändringen. Därför har vi fått ett fragmentiserat medieklimat, och biblioteken behöver hitta nya arbetssätt för att utföra sitt uppdrag. Det handlar inte bara om att locka till läsning utan också om att hjälpa till att ge den IT-vana som krävs för att fungera som samhällsmedborgare.
Någon som funderat mycket på den här utvecklingen är Björn Waller.
− Folkbibliotekens grunduppdrag är ett folkbildningsinitiativ. Biblioteken ska göra information tillgänglig, sökbar och hanterbar för hela befolkningen oavsett bakgrund, tillgångar och bostadsort, säger Björn.
Just när det gäller digitaliseringen av samhället finns det klyftor som kan få väl så stora konsekvenser som de ekonomiska och sociala; många äldre eller nyanlända vet kanske inte hur man kommer åt exempelvis internetbank eller myndigheters e-tjänster.
− Samtidigt finns det många unga som alltid använder sina telefoner men som är ovana att faktiskt använda datorer. Många företag säger ”Gå till biblioteket så hjälper de dig”, och om inte biblioteket kan hjälpa till att överbrygga de här klyftorna, att ge stöd med datorvana, källkritik och informationssökning, vad fyller vi för syfte då? fortsätter Björn.
Vad innebär digitaliseringen?
− För biblioteken har digitaliseringen redan förändrat vårt utbud. Vi har fortfarande uppslagsverk i form av pappersböcker, men de har slutat uppdateras och samlar damm till förmån för Wikipedia. Vi har redan slutat köpa in CD-skivor. Vi har flyttat över en stor del av våra tidningar till digitala tjänster. Snart slutar vi med DVD-skivor. Därefter kommer ljudboken på CD att dö. Även om pappersboken inte kommer att dö under överskådlig framtid kommer den att utgöra en allt mindre del av hur folk tar till sig information. Det är egentligen inte konstigare än att vi slutat låna ut kassettböcker och mikrofilm.
Bokmarknaden har förändrats mycket och numera kan man abonnera på e-böcker och ljudböcker genom digitala tjänster. Hur ska biblioteken och de nya kommersiella tjänsterna samexistera?
− Det är viktigt att slå fast: Utan en kommersiell sida kommer det inte att finnas några digitala böcker alls, förutom gamla klassiker och enstaka hoppfulla självutgivare. Att ge ut böcker digitalt kräver också arbete och pengar, och när läsningen blir mer digital måste förstås även e-boken och ljudboken bära alla kostnader för författare, redaktör, översättare med mera som pappersboken gör nu.
Björn anser att man redan nu ser att allt fler abonnemangstjänster släpper exklusiva böcker. Hur ska biblioteken komma åt dessa?
− Än så länge rör det sig inte om några större kioskvältare, men vad händer den dag Norstedts släpper nästa bok av David Lagercrantz exklusivt för Storytel? Jag har inget svar på det, men lösningen måste innefatta dialog med förlagen, visa dem nyttan med att finnas på bibliotek, säger Björn.
Skulle kommersiella streamingtjänster kunna göra det biblioteken gör?
− Det beror på vad man tror att bibliotek gör. På något underligt vis överlevde biblioteken både pocketboken, bokklubbarna, biograferna, TV-apparaterna och hemdatorerna. Däremot har förändringarna påverkat hur vi jobbar, svarar Björn Waller.
− Jag tror den viktigare frågan är: Vad behöver biblioteken vara när alla har Google och många har kommersiella tjänster för att lyssna på ljudböcker? Vi behöver fortsätta göra det vi en gång skapades för, och det är inte längre bundet till pappersboken: Att erbjuda tillgång till information för ALLA på ett ordnat, tillgängligt, säkert sätt, och täcka upp de delar som kommersiella alternativ inte ser tillräckligt med marginal i. Vi behöver skapa mötesplatser mellan människor och böcker oavsett vinstmarginal och oavsett format.
Fem tips till bibliotek som vill utveckla sina digitala bibliotek
- Merparten av all surfing sker på mobiler men det finns fortfarande bibliotek vars webbplatser bara fungerar på datorer. Gör informationen åtkomlig för mobiler.
- Lyft fram det man kan göra på det digitala biblioteket – inte bara öppettider utan också möjligheter att låna om, katalogsökning, kontakt med bibliotekarier...
- Lyft digitala medier genom topplistor, tipslistor och bra sökmetoder. I det fysiska rummet skyltar vi med böcker. Det behöver vi göra i det digitala också. Det man inte ser finns inte.
- Boktipsa i alla kanaler – också i sociala medier.
- Lyft fram instruktioner och guider, både på webbplatsen och i biblioteksrummet. Låntagaren kommer att ge upp om det blir för krångligt.
Text: Tobias Willstedt