Torbjörn Sjörén och Iréne Hjalmarsson är två av deltagarna på SRF:s kurs på Wiks folkhögskola.

På kurs i punktskrift

Koncentrationen är påtaglig när deltagarna på SRF:s intensivkurs i punktskrift läser högt tillsammans. Under fyra dagar på Wiks folkhögskola hinner de med mycket.

Känselövningar och fingersättning är det första man går igenom på SRF:s nybörjarkurs. Lena Nisula Wester, kursansvarig, visar kursmaterialet.

– Punktskriftsalfabetet är inte komplicerat att lära sig, säger Clas Östergren från Göteborg. Men det är svårt att känna och tolka med fingrarna. Och i sammansättning är en del tecken svåra att skilja åt, de grötar ihop sig. Men jag tror att man kan träna upp känselsinnet en hel del genom övning.

Anna Ahlberg instämmer. Hon har gjort upptäckten att pekfingret på vänster hand är det känsligaste fingret.

Anna har rest från Krokek utanför Norrköping. Hon föddes med Retinitis Pigmentosa, RP, och har en begränsad synförmåga. Nu läser hon inte vanliga böcker och tidningar längre, men på arbetet läser hon text på datorskärmen med hjälp av förstoringshjälpmedel. Hon upplever att det är roligt att lära sig punktskrift och berättar att hon längre fram ska hålla en kurs för sina arbetskollegor.

De flesta kommer dit utan kunskaper

Det är en solig och blåsig vårdag ute på Wiks folkhögskola sydväst om Uppsala. På plats finns sju deltagare från olika delar av landet. De har varit seende, men helt eller delvis förlorat synen på grund av sjukdom. Den här eftermiddagen sitter de i grupper om två eller tre och läser högt för varandra. Bokstaverar sig fram: är det ett frågetecken i slutet av meningen? En punkt? Nej, det är ett kommatecken!

Beslutet att lära sig punktskrift var inte självklart, motivationen har vuxit fram, ibland under lång tid. För Torbjörn Sjörén från Kristianstad har det gått tio år sedan han förlorade synen som följd av en hjärnblödning. Precis som de flesta hade han inga kunskaper i punktskrift innan han kom hit. Men med förmågan att läsa punktskrift kommer vardagen att fungera smidigare. Det kan handla om att ta rätt krydda i köket eller medicin, utan att vara beroende av en seende. Lena visar hur man med hjälp av dynamotejp och en reglett kan tillverka etiketter med punktskrift till kryddburkarna i köket.

– Det finns ju många elektroniska hjälpmedel, säger Torbjörn. Men rätt som det är slutar de att fungera eller batteriet tar slut.

– Jag tröttnade på att hamna på fel våning när jag åkte hiss, säger Iréne Hjalmarsson. Hon bor i Borås och fick tips om kursen på syncentralen.

– Hur ska det här gå? tänkte jag först. I början var det jättesvårt, men så småningom förstod jag logiken. Braille, som uppfann punktskriften, har verkligen underlättat för oss synskadade.

Iréne har hämtat ett A4-blad som i svartskrift illustrerar punktskriftsalfabetet. Hon börjar förklara punktskriftcellernas inbördes relation. Både Iréne och Torbjörn upplever att den logiska uppbyggnaden underlättar inlärningen.

Viktigt att hålla igång färska kunskaper

Lästräning kräver koncentration, men kursen bjuder även på en hel del pauser, gemenskap och skratt. Det här är andra gången gruppen samlas, det första kurstillfället ägde rum i januari. Under mellanperioden har deltagarna övat hemma. Det är viktigt att läsa ofta, för att hålla igång de färska kunskaperna. Tidningar är bra för nybörjare, eftersom de innehåller korta texter. Tidningen Se & Hör finns här, men tyvärr levererades inte de beställda exemplaren av nyhetstidningen 8 Sidor i tid för kursen. Deltagarna har emellertid fått tips om den, liksom om andra produkter och tjänster för punktskriftsläsare.

Efter kurstillfället i januari kontaktade Iréne och Torbjörn sina syncentraler om lån av en skrivmaskin. För Iréne dröjde det bara en vecka innan hon hade fått hem en skrivmaskin, medan Torbjörn fortfarande väntar.

– Det är orättvist att det är så olika i landstingen, säger Iréne.

Hon har efter det första kurstillfället skrivit pappersbrev till Tor-björn. Än så länge har det handlat om envägskommunikation; Iréne får övning i att skriva punktskrift och Torbjörn i att läsa. Förhoppningsvis kommer Torbjörn snart att kunna skriva tillbaka. Deltagarna berättar att de brukar läsa ljud- och talböcker. Kanske kommer det att förbli så, när det gäller längre texter. Punktskriften kommer nog mest att användas praktiskt i vardagslivet.

– Fast man vet ju aldrig, säger Clas. Den där morgonritualen då man sitter med kaffet och bläddrar i papperstidningen, den saknar man.

TEXT OCH FOTO: CARINA GERDIN

Mer information


Tips till nybörjarläsaren:

• Sätt dig bekvämt med bordet på bekväm höjd. Underarmarna ska vila på
bordet. Boken placeras en bit framför.
• Håll fingrarna vinkelrätt mot textraden.
• Bästa känseln sitter på fingrets fingerblomma.
• Använd båda händerna och alla sex ”läsfingrar”: pekfinger, långfinger
och ringfinger.
• Låt den andra handens fingrar följa efter den första handen.
• Känn löst över punkterna, gnugga inte.
• Fingrarna ska inte stanna upp i rörelsen.
• Öva mycket och ofta!
Källa: SRF:s kursmaterial
Tipsa en vän om denna sida via epost.
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)